ARBETA MED DEMENS

Publicerad: 2014-04-11, Uppdaterad: 2022-05-30

Publicerad: 2014-03-19, Uppdaterad: 2020-05-25

”Heja grabbar friskt humör”. På Trygghetens vårdboende i Malmö viftar en grupp äldre personer med himmelsblåa flaggor medan de skanderar hejaramsor. ”Vi har haft härliga stunder och skrattat mycket”, säger Elisabeth Petersson, samtalsledare i pilotprojektet Fotbollsminnen. 

Trygghetens vårdboende är ett av tre äldreboenden i Malmö som deltagit i Fotbollsminnen. Syftet med projektet, som Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans står bakom, var att se om samtal om fotboll kunde väcka minnen till liv och skapa gemenskap bland personer med demenssjukdom. Elisabeth Petersson som har lett grupperna, utan att vara någon fotbollsexpert, försäkrar att så är fallet.

– Det har varit en härlig atmosfär i grupperna och många fina ögonblick. Stoltheten hos mannen som kände igen Calle Palmér och Bosse Larsson (gamla fotbollsstjärnor i Malmö FF red anm.) på fotografierna gick inte att ta miste på. Inte heller glädjen hos mannen som började berätta om korpmatcherna på Limhamnsfältet och korven han alltid köpte på vägen hem.

Flera kvinnor engagerade

Elisabeth Persson arbetar som aktivitetsledare på Trygghetens vårdboende och har lett samtalsgrupper utifrån en rad skiftande ämnen. Något som överraskade henne var att flera kvinnor var så engagerade i fotbollsgrupperna.

– Man har väl en föreställning att det bara var män som höll på med fotboll förr. Men en gammal dam berättade målande hur hon som liten spelade med pojkarna på gatan. Hon mindes väl hur de var klädda och att det inte var så mycket trafik på den tiden.

Elisabeth Petersson har under hösten/vintern arrangerat flera fotbollsträffar på Trygghetens vårdboende. Antalet deltagare har varierat mellan fyra och sex – tre personer har deltagit i samtliga träffar. ”Fotbollskitet”, som Svenskt Demenscentrum tagit fram, har fungerat som minnesväckare. Det innehåller fotografier på gamla Malmö FF-spelare, korta texter från klubbens historia, hejaramsor, tröjor, halsdukar, vimplar – och så en fotboll, förstås. 

– Alla ville se och känna på fotbollen. När jag kom till en av träffarna hade deltagarna redan tagit fram bollen och passade den till varandra, andra viftade med vimplarna, säger Elisabeth Petersson.

Deltagarna fick vara experter

Fotbollstemat tycks ha gått hem även på de båda andra äldreboendena som deltagit i pilotprojektet. Det visar Svenskt Demenscentrums uppföljning. Den korta handledningen med konkreta tips – som följde med fotbollskitet – uppskattades av samtalsledarna. Ingen av dem ser sig som fotbollsfantast, något som kunde vändas till en fördel. Det blev deltagarna som fick vara experter på området. 

Samtalen stannade inte vid fotboll. En kvinna berättade att diktatorn Franco ogillade fotboll och minnesbilder dök upp från hennes uppväxt i Spanien.

Under 2014 kommer Fotbollsminnen Malmö FF att bli tillgängligt för alla äldreboenden i Malmöregionen. Genom ett samarbete med Idrottsmuseet i Malmö startar en avgiftsfri utlåningsverksamhet av fotbollskiten. Museet är även öppet för att arrangera särskilda fotbollsgrupper för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i museets lokaler. 

Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans planerar för Fotbollsminnen med andra klubbar och för andra delar av landet. Vårdpersonal som vill ta egna initiativ och starta fotbollsgrupper kommer att kunna ladda ned handledning, hejaramsor och annat användbart material på Svenskt Demenscentrums webb. Materialet blir tillgängligt under vintern/våren 2014.

Magnus Westlander

Publicerad: 2014-03-19, Uppdaterad: 2020-02-27

• Personer med stora omvårdnadsbehov har rätt till ett särskilt tandvårdsstöd. Det omfattar munhälsobedömning och nödvändig tandvård.

• Syftet är att i god tid förhindra att stora munhälsoproblem uppstår hos den som saknar förmågan att själv söka tandvård och sköta sin munhygien.

• Biståndshandläggaren ska bedöma vilka som har stora omvårdnadsbehov och därför kan komma i fråga för det särskilda tandvårdsstödet.

Munhälsobedömningen är avgiftsfri och ska ske årligen. Den utförs i regel av en tandhygienist i personens egna hem eller på ett äldreboende. Anhörig eller omsorgspersonal ska vara närvarande för att få goda råd och instruktioner om hur tänderna bör skötas.

• Avgift för nödvändig tandvård är detsamma som för sjukvård och ingår i högkostnadsskyddet. Tandläkare/tandhygienist avgör vilken behandling som är nödvändig.

Publicerad: 2014-01-30, Uppdaterad: 2021-05-25

Tandäkaren Inger Wårdh betonar vikten av att vårdpersonal lär sig arbeta förebyggande. Men att hjälpa en person med demenssjukdom kan vara svårt. Här är några goda råd:

  • Försök att skapa en förtroendefull relation till den du ska hjälpa med tandborstningen. En del känner sig tryggare i situationen om man nynnar en sång.
  • Om det är svårt att borsta morgon och kväll – försök att göra det ordentligt åtminstone en gång per dag.
  • Att föra in nya moment och redskap, exempelvis eltandborste, är ofta svårt. Försök att göra det personen är van vid sedan tidigare.
  • Använd gärna högfluortandkrämer, finns att köpa receptfritt på apoteket. Det gör inget om personen inte spottar ut, då behåller man bara fluoren längre.
  • Mot torr mun finns olika produkter, en del som även innehåller lite fluor. Be gärna en tandhygienist om hjälp att välja.
  • Om personen har stora problem med tandköttsinflammation kan man använda receptfria klorhexidinprodukter, får dock ej användas varje dag.

 

Publicerad: 2014-01-30, Uppdaterad: 2024-10-30

Munhälsan försummas ofta hos personer med demenssjukdom. Följden kan bli karies, infektioner och svårigheter att äta. Tandäkaren Inger Wårdh betonar vikten av att vårdpersonal lär sig arbeta förebyggande.

Att borsta tänderna och gå till tandläkaren är något mycket personligt. När olika förmågor avtar i samband med demenssjukdom är sällan tänderna det första man bekymrar sig om. Många anhöriga orkar inte ta itu med detta eftersom tillvaron blir besvärlig på många andra sätt.

– Munnen är ett dolt utrymme. Så länge det inte syns något utåt, som att en tand gått av eller att man är svullen får ofta personen sköta munhygienen själv, säger Inger Wårdh, tandläkare och docent i äldretandvård vid Karolinska Institutet.

Regelbundna kontroller behövs

Det tar också tid innan tandsjukdomar utvecklats – det går sällan över en natt. Därför, menar Inger Wårdh, behövs regelbundna kontroller. Ända sedan 1999 har personer med stora omvårdnadsbehov rätt till årlig kostnadsfri munhälsobedömning och till nödvändig tandvård för sjukvårdsavgift. 

– Vi har ju en årlig bilbesiktning. Men tänderna kan få förfalla ifred hos den som inte själv längre inser att man behöver hjälp. Det är inte ovanligt att stora tandproblem upptäcks först när någon flyttar in på ett demensboende.

Avvakta kan betyda nej 

Ofta har personen tidigare haft en regelbunden tandvårdskontakt.

– Så kommer det en kallelse och så ringer kanske en anhörig och säger att det är inte så bra här hemma just nu, vi får avvakta lite. Det man egentligen gör är då att säga nej, för det blir ju inte bättre, påpekar Inger Wårdh.

Istället bör den anhörige berätta hur det ligger till för tandkliniken och be om att få hjälp och goda råd. För det är en fördel om den som har en demenssjukdom kan fortsätta gå hos sin vanliga tandläkare.

Igenkänning betyder mycket

– Igenkänningsfaktorn är viktig. De känner igen sig på tandkliniken och det sitter lite i ryggmärgen att man ska gapa när man kommer dit. Skulle det inte fungera kan man få hjälp med en remiss till en klinik som tar hand om äldre och sjuka patienter.

Viktigast när man blir demenssjuk är förebyggande tandvård. Det gäller att försöka undvika stora behandlingar och att istället försöka hålla tänderna friska.

– Karies är den stora fällan, det gäller överlag för äldre. Man kan ha varit kariesfri i många år och plötsligt börjar det rasa iväg.

Muntorrhet, ofta orsakad av mediciner, ökar risken för karies. Småätande likaså. En annan komplikation att se upp med är svampinfektion i munhålan. Den beror oftast på dålig munhygien, torr mun i kombination med nedsatt immunförsvar.

Fördelar att slippa protes

Numera har många äldre personer kvar sina egna tänder. Tänderna har ett stort värde för den som drabbas av demens och man ska, av flera skäl, lägga ner extra krut på att bevara dem. Förlorar man sina tänder mister man sitt tuggmönster. Och en protes fungerar inte alltid som ett bra tuggredskap. Det är inte lätt att lära sig använda en avtagbar protes om man aldrig haft det förut – det är nästan omöjligt.

Som tandläkare har hon varit med om att träffa patienter där vårdpersonalen missat att personen har avtagbara delproteser.

– Jag har sett hemska exempel på proteser som nästan vuxit fast. Kanske ingen anhörig har vetat om det och ingen på boendet har upptäckt det. Detta är ett skäl till att det behövs munhälsobedömningar av tandhygienist.

Sjung en stump

Som i all annan omsorg om dem med demenssjukdomar gäller det att skapa en förtroendefull relation för att få hjälpa till och att hitta nyckeln till just den speciella personen.

– Sen kan man förstås ta till knep som att sjunga en stump och försöka göra situationen så trevlig som möjligt.

Men detta är naturligtvis svårt om det gör väldigt ont i munnen. Den som vägrar äta kan ha tandvärk eller inflammationer i munnen. Likaså kan aggressivitet och oro bero på smärta från munnen.

Ge akt på svullnad och feber

– Svullnad eller ett annorlunda ansiktsuttryck bör man också reagera på, säger Inger Wårdh.

Feber kan också bero på tandinfektion.

– Jag har som tandläkare fått många remisser där det står att nu har vi kollat allt – undrar om det kan handla om problem med tänderna. Kanske borde man ha kollat det lite tidigare, säger Inger Wårdh.

Kari Molin, frilansjournalist

Publicerad: 2014-01-30, Uppdaterad: 2024-10-30

Fotbollsminnen väcks i Malmö

Trygghetens vårdboende är ett av tre äldreboenden i Malmö som deltagit i Fotbollsminnen. Syftet med projektet, som Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans står bakom, var att se om samtal om fotboll kunde väcka minnen till liv och skapa gemenskap bland personer med demenssjukdom. Elisabeth Petersson som har lett grupperna, utan att vara någon fotbollsexpert, försäkrar att så är fallet.

– Det har varit en härlig atmosfär i grupperna och många fina ögonblick. Stoltheten hos mannen som kände igen Calle Palmér och Bosse Larsson (gamla fotbollsstjärnor i Malmö FF red anm.) på fotografierna gick inte att ta miste på. Inte heller glädjen hos mannen som började berätta om korpmatcherna på Limhamnsfältet och korven han alltid köpte på vägen hem.

Elisabeth Persson arbetar som aktivitetsledare på Trygghetens vårdboende och har lett samtalsgrupper utifrån en rad skiftande ämnen. Något som överraskade henne var att flera kvinnor var så engagerade i fotbollsgrupperna.

– Man har väl en föreställning att det bara var män som höll på med fotboll förr. Men en gammal dam berättade målande hur hon som liten spelade med pojkarna på gatan. Hon mindes väl hur de var klädda och att det inte var så mycket trafik på den tiden.

Elisabeth Petersson har under hösten/vintern arrangerat flera fotbollsträffar på Trygghetens vårdboende. Antalet deltagare har varierat mellan fyra och sex – tre personer har deltagit i samtliga träffar. ”Fotbollskitet”, som Svenskt Demenscentrum tagit fram, har fungerat som minnesväckare. Det innehåller fotografier på gamla Malmö FF-spelare, korta texter från klubbens historia, hejaramsor, tröjor, halsdukar, vimplar – och så en fotboll, förstås. 

– Alla ville se och känna på fotbollen. När jag kom till en av träffarna hade deltagarna redan tagit fram bollen och passade den till varandra, andra viftade med vimplarna, säger Elisabeth Petersson.

Fotbollstemat tycks ha gått hem även på de båda andra äldreboendena som deltagit i pilotprojektet. Det visar Svenskt Demenscentrums uppföljning. Den korta handledningen med konkreta tips – som följde med fotbollskitet – uppskattades av samtalsledarna. Ingen av dem ser sig som fotbollsfantast, något som kunde vändas till en fördel. Det blev deltagarna som fick vara experter på området. 

Samtalen stannade inte vid fotboll. En kvinna berättade att diktatorn Franco ogillade fotboll och minnesbilder dök upp från hennes uppväxt i Spanien.

Under 2014 kommer Fotbollsminnen Malmö FF att bli tillgängligt för alla äldreboenden i Malmöregionen. Genom ett samarbete med Idrottsmuseet i Malmö startar en avgiftsfri utlåningsverksamhet av fotbollskiten. Museet är även öppet för att arrangera särskilda fotbollsgrupper för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i museets lokaler. 

Svenskt Demenscentrum och Svenska Fans planerar för Fotbollsminnen med andra klubbar och för andra delar av landet. Vårdpersonal som vill ta egna initiativ och starta fotbollsgrupper kommer att kunna ladda ned handledning, hejaramsor och annat användbart material på Svenskt Demenscentrums webb. Materialet blir tillgängligt under vintern/våren 2104.

Magnus Westlander

2047 Science Center
Ort: Borlänge
Telefon: 0243 79 39 00
Hemsida » (nytt fönster)

Carl Larsson-gården
Ort: Sundborn
Telefon: 023 600 53
Hemsida » (nytt fönster)

Dalarnas Idrottsmuseum
Ort: Falun
Telefon: 023 138 24
Hemsida » (nytt fönster)

Dalarnas Museum
Ort: Falun
Telefon: 023 76 55 00
Hemsida » (nytt fönster)

Jussi Björlingmuseet
Ort: Borlänge
Telefon: 0243 742 40
Hemsida » (nytt fönster)

Mentalvårdsmuseet Säter
Ort: Säter
Telefon: 0225 49 45 09
Hemsida » (nytt fönster)

Orsa Slipstensmuseum
Ort: Orsa
Telefon: 0250 55 02 55
Hemsida » (nytt fönster)

Zornmuseet
Ort: Mora
Telefon: 0250 59 23 10
Hemsida » (nytt fönster)

Publicerad: 2013-10-04, Uppdaterad: 2020-01-14