Under 2020–2021 deltog fem kommuner i ett samverkansprojekt med syfte att utveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Utvecklingen skedde i samverkan med respektive region. De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborg, Mörbylånga och Umeå.
Projektet finaniserades av statliga stimulansmedel och leddes av Svenskt Demenscentrum tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Under hösten 2021 höll kommunerna öppna dialogseminarium. Då presenterade de sina projektrapporter och de viktigaste resultaten för beslutsfattare på olika nivåer i de deltagande kommunerna och regionerna.
I slutet av året publicerade Svenskt Demenscentrum en inspirationsskrift utifrån projektet, med förhoppning om att stimulera utvecklingen av standardiserade insatsförlopp i andra delar av landet. Ladda ned eller beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Mörbylångas erfarenheter av projektet
Filmer från projektet
Umeå sammanfattar sina erfarenheter av projektet
Erfarenheter från Mörbylånga
Umeå sammanfattar sina erfarenheter av projektet
Erfarenheter från Mörbylånga
Publikationer från projektet
Ekerö kommun
Projektrapporter
- Utredning; Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö kommun (pdf)
- Slutredovisning; Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö kommun (pdf)
Från samverkansseminariet, 16 sept 2021
- Presentation av Frida Nobel, medicinskt sakkunig, Socialstyrelsen (pdf)
- Seminarium: Standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom, Ekerö kommun (pdf)
Ekerö kommuns projektgrupp som arbetar med att utveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.
Mörbylånga kommun
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 21 sept 2021
- Presentation: Mörbylånga (pdf)
Göteborgs stad
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 30 sept 2021
- Presentation av vårdförlopp, Ulla-Britt Mattsson, vårdenhetsläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset (pdf)
- SIF-seminarium: Malin Birath, Helene Svensson och Lina Jerneskog (pdf)
- Broschyr_minnesmottagning (pdf)
Umeå kommun
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 7 okt 2021
- Umeå kommuns presentation (pdf)
- Bilaga 1a, Kartläggning, När personen inte vill (pdf)
- Bilaga 1b, Exempel, Vill inte duscha (pdf)
- Bilaga 2, Munvårdskort (pdf)
- Bilaga 2, Munvårdskort, sid 2 (pdf)
Falu kommun
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 28 okt 2021
- Presentation, Falun (pdf)
- Stödteam, Arbetsbeskrivning (pdf)
- Faktablad, När minnet sviker (pdf)
- Överrapportering, Personer med demenssjukdom (pdf)
Ekerö kommun
Projektrapporter
- Utredning; Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö kommun (pdf)
- Slutredovisning; Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö kommun (pdf)
Från samverkansseminariet, 16 sept 2021
- Presentation av Frida Nobel, medicinskt sakkunig, Socialstyrelsen (pdf)
- Seminarium: Standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom, Ekerö kommun (pdf)
Ekerö kommuns projektgrupp som arbetar med att utveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.
Mörbylånga kommun
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 21 sept 2021
- Presentation: Mörbylånga (pdf)
Göteborgs stad
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 30 sept 2021
- Presentation av vårdförlopp, Ulla-Britt Mattsson, vårdenhetsläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset (pdf)
- SIF-seminarium: Malin Birath, Helene Svensson och Lina Jerneskog (pdf)
- Broschyr_minnesmottagning (pdf)
Umeå kommun
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 7 okt 2021
- Umeå kommuns presentation (pdf)
- Bilaga 1a, Kartläggning, När personen inte vill (pdf)
- Bilaga 1b, Exempel, Vill inte duscha (pdf)
- Bilaga 2, Munvårdskort (pdf)
- Bilaga 2, Munvårdskort, sid 2 (pdf)
Falu kommun
Projektrapport
Från samverkansseminariet, 28 okt 2021
- Presentation, Falun (pdf)
- Stödteam, Arbetsbeskrivning (pdf)
- Faktablad, När minnet sviker (pdf)
- Överrapportering, Personer med demenssjukdom (pdf)
Bilder från dialogseminariet i Göteborg
Raddisson Blu Hotel den 30 sept 2021
En inspirationskälla för alla kommuner
Sedan förra sommaren har fem kommuner arbetat med att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Erfarenheter och resultat har nu samlats i en ny skrift som kan inspirera andra kommuner.
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).
Fem kommuner utvecklar insatsförlopp
Mörbylånga är en av fem kommuner som ligger i startgroparna för att utveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Samtliga deltar i ett projekt som Svenskt Demenscentrum håller i tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner.
Projektet finansieras via stimulansmedel från regeringen och går under namnet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö, Falun, Göteborg (SDF centrum) och Umeå är de övriga deltagande kommunerna.
Som så många andra aktiviteter har projektet försenats av coronapandemin men nu i veckan arrangerar Mörbylånga sin kick-off. Fredrik Lilja, Mörbylånga demenssjuksköterska, ser fram emot att börja.
– Det ska verkligen bli spännande att sätta i gång, inte bara för att vidareutveckla vår egen vård och omsorg utan också för att följa de andra kommunerna. Förhoppningsvis kan vi låna och lära av varandras erfarenheter, säger Fredrik Lilja som kommer att vara koordinator för projektet i Mörbylånga.
Modell för bättre samverkan
I juni 2019 publicerade Socialstyrelsen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Modellen syftar till att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demenssjukdom.
Modellen spänner över hela sjukdomsförloppet, från diagnos till mild, måttlig och svår demensfas och livets slutskede. I varje del tas upp vad som behöver göras, hur det kan göras och vilka verktyg som kan användas. Modellen är en bra grund att arbeta utifrån tycker Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.
– Den kan hjälpa till att upptäcka brister och bidra till att man inte missar viktiga delar, så att personer med demenssjukdom verkligen får den vård och omsorg de behöver. Behoven förändras ju över tiden o
Projektet finansieras via stimulansmedel från regeringen och går under namnet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö, Falun, Göteborg (SDF centrum) och Umeå är de övriga deltagande kommunerna.
Som så många andra aktiviteter har projektet försenats av coronapandemin men nu i veckan arrangerar Mörbylånga sin kick-off. Fredrik Lilja, Mörbylånga demenssjuksköterska, ser fram emot att börja.
– Det ska verkligen bli spännande att sätta i gång, inte bara för att vidareutveckla vår egen vård och omsorg utan också för att följa de andra kommunerna. Förhoppningsvis kan vi låna och lära av varandras erfarenheter, säger Fredrik Lilja som kommer att vara koordinator för projektet i Mörbylånga.
Modell för bättre samverkan
I juni 2019 publicerade Socialstyrelsen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Modellen syftar till att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demenssjukdom.
Modellen spänner över hela sjukdomsförloppet, från diagnos till mild, måttlig och svår demensfas och livets slutskede. I varje del tas upp vad som behöver göras, hur det kan göras och vilka verktyg som kan användas. Modellen är en bra grund att arbeta utifrån tycker Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.
– Den kan hjälpa till att upptäcka brister och bidra till att man inte missar viktiga delar, så att personer med demenssjukdom verkligen får den vård och omsorg de behöver. Behoven förändras ju över tiden och det är viktigt att personen får ta del av rätt insatser vid rätt tidpunkt. Här är SIP (Samordnad individuell plan) ett viktigt redskap, säger hon.
Kommunerna har själva valt
Kommunerna som ingår i samverkansprojektet skiljer sig åt, inte bara beträffande befolkningsstorlek. De ligger olika långt framme i olika delar av insatsförloppet och de lokala förutsättningarna varierar. Därför har kommunerna valt olika vägar för att komma vidare i utvecklingen.
– Vi hade ett lyckat uppstartsmöte i projektet före sommaren. Kommunerna har valt att satsa på olika delar av insatsförloppet, det ska verkligen bli spännande att följa dem, säger Wilhelmina Hoffman
Mångprofessionellt teamarbete är något som Socialstyrelsen lyfter fram i sin modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Det handlar om samverkansteam på ledningsnivå med representanter för huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Även demensteam med personal från både kommun och region är något som myndigheten betonar. Ett sådant finns i Mörbylånga och är också det som Ölandskommunen valt att satsa på i projektet.
– Demensteamet drivs av kommunen och Region Kalmar län sedan två år tillbaka. Det är ett mångprofessionellt team som vänder sig till både hemmaboende och särskilt boende. Jag tror att det är en bra grund att bygga vidare på, säger Fredrik Lilja.
Flera utvecklingsområden
Fredrik Lilja nämner flera utvecklingsområden: utveckla tidiga insatser och förbättra personalkontinuiteten.
– Vi vill också arbeta för att teamet sammankallas redan tidigt i sjukdomsförloppet, det är vi inte så bra på i dag. Visst fungerar det i en hel del fall men man skulle vilja att det blir en rutin, säger han.
Coronaviruset påverkar inte bara projektets tidsplan. Fysiska möten kommer i stor utsträckning att ersättas av digitala träffar där arbetet redovisas fortlöpande. Resultatet ska sedan presenteras i respektive kommun, om möjligt i öppna seminarier.
Svenskt Demenscentrum kommer också att publicera de olika arbeten som genomförts och lyfta fram både framgångsfaktorer och de utmaningar som kommunerna ställts inför.
Stimulans för andra kommuner
Wilhelmina Hoffman hoppas att de processer och arbeten som genomförts ska stimulera till utveckling och vara till nytta även för andra kommuner som arbetar med att införa ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.
– Ett fungerande insatsförlopp är inget som införs över en natt. Det är en arbetsprocess som tar tid och måste få ta tid. Viktigast är att det går åt rätt håll och jag är övertygad om att de här erfarenheterna kan inspirera andra kommuner att ta ytterligare steg framåt, säger Wilhelmina Hoffman.
Magnus Westlander
Årets team kommer från Öland
Demensteamet i Mörbylånga kommun har utsetts till Årets Team på Framtidsgalan för kompetensutveckling inom offentlig sektor. Det är ett multiprofessionellt team som drivs tillsammans med Region Kalmar län.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Umeå samverkar med regionen kring Min pärm
Umeå kommun och Region Västerbotten har inkluderat Min pärm i sina samverkansrutiner. Demensansvarig på hälsocentralen överlämnar pärmen till patienten vid återbesöket 2 – 4 veckor efter diagnos.
– När Min pärm testats som pilot i vårt projekt har både patienter, anhöriga och demensansvariga tyckt att pärmen är ett bra alternativ. Ingen tackar nej till Min pärm, säger Kristina Sandgren som är verksamhetsutvecklare och samordnare inom demensområdet i Umeå kommun.
Verktyg för samtal
Kristina Sandgren berättar att de demensansvariga tycker att strukturen i pärmen utgör en bra grund för samtalet med patienten. All information finns samlad på ett ställe och är lite av ett uppslagsverk. Min pärm ger också hopp till patienten eftersom det finns tips och råd om vad man kan göra själv.
– Min pärm inger ett förtroende att vi vill stötta patienten hela vägen, tycker Kristina Sandgren.
Umeå kommun och Region Västerbotten delar på kostnaden för Min pärm.
Umeå går i bräschen
– Regionens och kommunens samarbete för sömlös vård och omsorg med tydlig struktur mellan huvudmännen hoppas jag att fler tar efter, säger Wilhelmina Hoffman, vd för Svenskt Demenscentrum.
Att kommunen och regionen hittat en väg till samverkan är en direkt följd av det projekt om det standardiserade insatsförloppet som Svenskt Demenscentrum drev tillsammans med Umeå kommun och fyra andra kommuner åren 2020 och 2021.
Text: Christina Nemel, foto: Yanan Li
– När Min pärm testats som pilot i vårt projekt har både patienter, anhöriga och demensansvariga tyckt att pärmen är ett bra alternativ. Ingen tackar nej till Min pärm, säger Kristina Sandgren som är verksamhetsutvecklare och samordnare inom demensområdet i Umeå kommun.
Verktyg för samtal
Kristina Sandgren berättar att de demensansvariga tycker att strukturen i pärmen utgör en bra grund för samtalet med patienten. All information finns samlad på ett ställe och är lite av ett uppslagsverk. Min pärm ger också hopp till patienten eftersom det finns tips och råd om vad man kan göra själv.
– Min pärm inger ett förtroende att vi vill stötta patienten hela vägen, tycker Kristina Sandgren.
Umeå kommun och Region Västerbotten delar på kostnaden för Min pärm.
Umeå går i bräschen
– Regionens och kommunens samarbete för sömlös vård och omsorg med tydlig struktur mellan huvudmännen hoppas jag att fler tar efter, säger Wilhelmina Hoffman, vd för Svenskt Demenscentrum.
Att kommunen och regionen hittat en väg till samverkan är en direkt följd av det projekt om det standardiserade insatsförloppet som Svenskt Demenscentrum drev tillsammans med Umeå kommun och fyra andra kommuner åren 2020 och 2021.
Text: Christina Nemel, foto: Yanan Li
Läs mer om Min pärm under Leva med demens. Min pärm kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Vid beställning av minst 200 exemplar ges en mängdrabatt på 10 procent, mejla info@demenscentrum.se