Nytt om forskning

21 jan 2021

Alzheimerfonden delar ut rekordbelopp till forskare 

 FORSKNING

Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Alzheimerfonden i år skjuta till 42 miljoner kronor till svensk alzheimerforskning, Beloppet är det största som insamlingsorganisationen delat ut.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

15 jan 2021

Positivt resultat från läkemedelsförsök 

 FORSKNING

Försök visar att antikroppen Donanemab är kopplad till en långsammare försämring av kognitiva funktioner hos personer med Alzheimers sjukdom.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

15 dec 2020

Professor Miia Kivipelto får Rymanpriset 2020 

 FORSKNING

Miia Kivipelto, professor på Karolinska Institutet, fick nyligen ta emot det prestigefyllda Rymanpriset av Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

01 dec 2020

Podd: Hjärnforskaren bakom uppmärksammad diagnosmetod 

 FORSKNING

Att ställa en alzheimerdiagnos med hjälp av ett vanligt blodprov – det som länge ansågs som närmast omöjligt kan snart bli verklighet. I Henrik Frenkels podd berättar Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet, om möjligheterna med den nya metoden.

Nya diagnosmetoder är vid sidan av effektivare läkemedel ett centralt mål för alzheimerforskningen. Svårigheter att upptäcka sjukdomen leder i vissa fall till feldiagnosticeringar, även på specialistmottagningar. På vårdcentraler är diagnosen "uns demens" (ospecificerad demens) fortfarande vanlig, delvis beroende på att läkarna anser sig inte ha tillräckligt på fötterna för att kunna avgöra vilken demenssjukdom som ligger bakom symptomen.

På senare år har framsteg gjorts inom diagnostiken. Genom analys av bland annat ryggvätska kan man numera med ganska god tillförlitlighet upptäcka Alzheimers sjukdom, till och med innan symptomen har visat sig. Men metoderna är dyra och därför har Lundaforskaren Oskar Hansson och hans forskarlags nya upptäckt mötts av stort intresse, även internationellt.

Deras metod för att analysera blodprov är betydligt billigare och ändå lika tillförlitlig som specialistmottagningarnas avancerade diagnosverktyg. Metoden testat nu i praktiken på vårdcentraler i Skåne.

Bild på professor Oskar HanssonKommer blodprovsanalys att revolutionera alzheimerdiagnostiken och vilka kommer i så fall att få testa sig? Det är ett par av frågorna som Oskar Hansson diskuterar i Henrik Frenkels podd. Lyssna här (nytt fönster).

Nya diagnosmetoder är vid sidan av effektivare läkemedel ett centralt mål för alzheimerforskningen. Svårigheter att upptäcka sjukdomen leder i vissa fall till feldiagnosticeringar, även på specialistmottagningar. På vårdcentraler är diagnosen "uns demens" (ospecificerad demens) fortfarande vanlig, delvis beroende på att läkarna anser sig inte ha tillräckligt på fötterna för att kunna avgöra vilken demenssjukdom som ligger bakom symptomen.

På senare år har framsteg gjorts inom diagnostiken. Genom analys av bland annat ryggvätska kan man numera med ganska god tillförlitlighet upptäcka Alzheimers sjukdom, till och med innan symptomen har visat sig. Men metoderna är dyra och därför har Lundaforskaren Oskar Hansson och hans forskarlags nya upptäckt mötts av stort intresse, även internationellt.

Deras metod för att analysera blodprov är betydligt billigare och ändå lika tillförlitlig som specialistmottagningarnas avancerade diagnosverktyg. Metoden testat nu i praktiken på vårdcentraler i Skåne.

Bild på professor Oskar HanssonKommer blodprovsanalys att revolutionera alzheimerdiagnostiken och vilka kommer i så fall att få testa sig? Det är ett par av frågorna som Oskar Hansson diskuterar i Henrik Frenkels podd. Lyssna här (nytt fönster).

13 nov 2020

Omskriven alzheimerkandidat övertygar inte expertråd 

 FORSKNING

Är antikroppen aducanumab effektiv mot alzheimer? USA:s läkemedelsmyndighet som utreder frågan har inhämtat synpunkter från en rad oberoende experter. Deras svar blev ett i stort sett enhälligt nej.

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i mars 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i mars 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

22 okt 2020

Framstående alzheimerforskare prisas 

 FORSKNING

Professor Maria Eriksdotter, ledamot i Svenskt Demenscentrum styrelse och registerhållare för Svenska Demensregistret, är en av tre alzheimerforskare som belönas för sin framstående forskning.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

13 okt 2020

Personcentrerad omvårdnad – ett svårfångat ideal  

 FORSKNING

Personcentrerad omvårdad är en ledstjärna för all demensvård. Men hur vet man om den faktiskt präglar verksamheter och vilka positiva effekter kan den ha? Karin Sjögren, universitetslektor vid Umeå universitet, har forskat i ämnet.

 

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

31 jul 2020

Blodprovsdiagnostik kan snart bli verklighet 

 FORSKNING

En ny studie visar att alzheimer kan spåras i ett blodprov. Forskarna tror att metoden kan bli ett viktigt diagnosinstrument inom några år, särskilt i primärvården.

 

Amazing, Isn´t It?  Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.

– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.

Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.

Tau typiskt för alzheimer

Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.

Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.

Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.

– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.

Blodprovanalys relativt billig

Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.

Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.

– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Kan dröja några år

När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.

– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.

Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.

– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.

Magnus Westlander

Amazing, Isn´t It?  Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.

– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.

Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.

Tau typiskt för alzheimer

Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.

Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.

Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.

– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.

Blodprovanalys relativt billig

Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.

Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.

– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Kan dröja några år

När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.

– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.

Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.

– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.

Magnus Westlander

Läs mer

► Studien heter Discriminative Accuracy of Plasma Phospho-tau217 for Alzheimer Disease vs Other Neurodegenerative Disorders och är publicerad i tidskriften JAMA (nytt fönster)

20 jul 2020

Globalt nätverk med sikte på att förebygga demens 

 FORSKNING

FINGER-studien visar hur minnet och andra kognitiva förmågor kan förbättras hos äldre personer. Nu sprids studiens upplägg i ett globalt nätverk som arbetar för att utveckla metoder som kan försena kognitiv svikt och demenssjukdom.

År 2015 fick den finska FINGER-studien stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Att det fanns ett samband mellan livsstilsfaktorer och demenssjukdom var redan känt. Nu visade nya rön att äldre personer med förhöjd demensrisk faktiskt kunde påverka minnet och andra kognitiva förmågor. En kombination av bland annat näringsriktig kost, fysisk träning och social stimulans gav tydliga förbättringar.

Nätverk i 30 länder

Bild på Miia KivipeltoFINGER-studien publicerades i den ansedda tidskriften Lancet. Studiens upplägg, att låta deltagare genomföra en kombination av olika livsstilsfaktorer och sedan utvärdera resultatet (multimodal interventionsstudie), har sedan spridit sig till forskargrupper i 30 länder, däribland Argentina, Australien, Japan, Tyskland och USA. Forskargrupperna ingår i det globala nätverket World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) som Miia Kivipelto, professor vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska institutet, är initiativtagare till:

– Demens har beskrivits som en folkhälsoprioritet av Världshälsoorganisationen (WHO) och med tanke på att inget botemedel ännu existerar, är förebyggande åtgärder avgörande för att stoppa den snabba ökningen av fall i världen, säger hon i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Försena kognitiv svikt

World-Wide FINGERS forskargrupper arbetar tillsammans för att harmonisera metodiken för FINGER-liknande interventionsförsök i flera länder. Det möjliggör en sammanslagning av data och uppbyggnad av kunskap för att genomföra effektiva och hållbara åtgärder som kan minska risken eller försena uppkomsten av kognitiv svikt och demens hos äldre.

– Samordnade och harmoniserade insatser är avgörande för att identifiera effektiva förebyggande strategier som är hållbara i global skala. WW-FINGERS är ett unikt nätverk som underlättar harmonisering och delning av data från flera länder, vilket skapar en unik möjlighet för snabb kunskapsgenerering, spridning och implementering”, säger Miia Kivipelto.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Alzheimer's & Dementia beskrivs WW-FINGERS fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter.

 

År 2015 fick den finska FINGER-studien stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Att det fanns ett samband mellan livsstilsfaktorer och demenssjukdom var redan känt. Nu visade nya rön att äldre personer med förhöjd demensrisk faktiskt kunde påverka minnet och andra kognitiva förmågor. En kombination av bland annat näringsriktig kost, fysisk träning och social stimulans gav tydliga förbättringar.

Nätverk i 30 länder

Bild på Miia KivipeltoFINGER-studien publicerades i den ansedda tidskriften Lancet. Studiens upplägg, att låta deltagare genomföra en kombination av olika livsstilsfaktorer och sedan utvärdera resultatet (multimodal interventionsstudie), har sedan spridit sig till forskargrupper i 30 länder, däribland Argentina, Australien, Japan, Tyskland och USA. Forskargrupperna ingår i det globala nätverket World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) som Miia Kivipelto, professor vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska institutet, är initiativtagare till:

– Demens har beskrivits som en folkhälsoprioritet av Världshälsoorganisationen (WHO) och med tanke på att inget botemedel ännu existerar, är förebyggande åtgärder avgörande för att stoppa den snabba ökningen av fall i världen, säger hon i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Försena kognitiv svikt

World-Wide FINGERS forskargrupper arbetar tillsammans för att harmonisera metodiken för FINGER-liknande interventionsförsök i flera länder. Det möjliggör en sammanslagning av data och uppbyggnad av kunskap för att genomföra effektiva och hållbara åtgärder som kan minska risken eller försena uppkomsten av kognitiv svikt och demens hos äldre.

– Samordnade och harmoniserade insatser är avgörande för att identifiera effektiva förebyggande strategier som är hållbara i global skala. WW-FINGERS är ett unikt nätverk som underlättar harmonisering och delning av data från flera länder, vilket skapar en unik möjlighet för snabb kunskapsgenerering, spridning och implementering”, säger Miia Kivipelto.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Alzheimer's & Dementia beskrivs WW-FINGERS fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter.

 

09 jun 2020

Så sprids giftigt protein i hjärnan 

 FORSKNING

Proteinerna beta-amyloid och tau är två känneteckan för Alzheimers sjukdom. En svensk-kanadensisk studie visar hur det ena proteinet bereder vägen för de andra så att nervceller i hjärnan dör.

Studien som är publicerad i Nature Communications visar hur giftigt tau sprids via nervcellskopplingar i hjärnan och att det underlättas av proteinet beta-amyloid. 

– Fynden visar att giftigt tau sprider sig genom olika hjärnregioner via direkta neuronala anslutningar, på liknande sätt som infektionssjukdomar kan sprida sig till olika städer genom skilda smittvägar. Spridningen är begränsad under ett normalt åldrande. Men vid alzheimer däremot underlättar beta-amyloid spridningen av tau, vilket leder till att nervcellerna i hjärnan dör och slutligen får individen demens, säger Jacob Vogel från McGill University som är försteförfattare till studien.

Intensiv forskning pågår för att bättre förstå hur giftigt tau sprider sig i hjärnan, för att på så sätt kunna utveckla nya behandlingar som kan stoppa spridningen och därmed sjukdomen. I pågående kliniska tester utvärderar forskare för närvarande om antikroppar som har utvecklats för att binda till tau möjligtvis också kan stoppa sjukdomen.

– Fynden från denna studie har betydelse för att förstå sjukdomen, men än viktigare för att utveckla behandlingar mot Alzheimers sjukdom, då särskilt riktade mot antingen beta-amyloid eller tau. Mer exakt tyder resultaten på att behandlingar som begränsar upptaget av tau i hjärnans nervceller, eller transport eller frisättning av tau, också kan begränsa sjukdomsprogressionen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet. som har varit med och lett studien.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och McGill University i Kanada.

Studien som är publicerad i Nature Communications visar hur giftigt tau sprids via nervcellskopplingar i hjärnan och att det underlättas av proteinet beta-amyloid. 

– Fynden visar att giftigt tau sprider sig genom olika hjärnregioner via direkta neuronala anslutningar, på liknande sätt som infektionssjukdomar kan sprida sig till olika städer genom skilda smittvägar. Spridningen är begränsad under ett normalt åldrande. Men vid alzheimer däremot underlättar beta-amyloid spridningen av tau, vilket leder till att nervcellerna i hjärnan dör och slutligen får individen demens, säger Jacob Vogel från McGill University som är försteförfattare till studien.

Intensiv forskning pågår för att bättre förstå hur giftigt tau sprider sig i hjärnan, för att på så sätt kunna utveckla nya behandlingar som kan stoppa spridningen och därmed sjukdomen. I pågående kliniska tester utvärderar forskare för närvarande om antikroppar som har utvecklats för att binda till tau möjligtvis också kan stoppa sjukdomen.

– Fynden från denna studie har betydelse för att förstå sjukdomen, men än viktigare för att utveckla behandlingar mot Alzheimers sjukdom, då särskilt riktade mot antingen beta-amyloid eller tau. Mer exakt tyder resultaten på att behandlingar som begränsar upptaget av tau i hjärnans nervceller, eller transport eller frisättning av tau, också kan begränsa sjukdomsprogressionen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet. som har varit med och lett studien.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och McGill University i Kanada.