Nytt om forskning

26 mar 2021

Långvarig positiv effekt av alzheimerläkemedel 

 FORSKNING

Läkemedel som i dag används vid Alzheimers sjukdom är förenade med både minskad dödlighet och långsammare försämring av kogitiva förmågor. Det framgår av en ny svensk studie som följt patienter under fem år.

Det är forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet som har studerat effekterna av acetylkolinesterashämmare, en grupp av läkemedel som är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom. Med data från det nationella kvalitetsregistret SveDem har de följt 11 652 patienter som behandlats med dessa läkemedel. En jämförelse har gjorts med en kontrollgrupp (5 826 patienter) som inte ordinerats acetylkolinesterashämmare.

Resultaten visade att behandling med acetylkolinesterashämmare var förenad med en långsammare försämring av minnet och andra kognitiva förmågor i fem år efter diagnos. Dödligheten var under samma tidsperiod 27 procent lägre än i kontrollgruppen. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Neurology.

Viktigt signalämne

Acetylkolin är ett signalämne i hjärnan som har stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Alzheimer orsakar en brist på acetylkolin men genom att hämma nedbrytningen med läkemedel kan mer acetylkolin tas upp av mottagande nervcell. Vid behandling av alzheimer – och även Lewykroppsdemens – finns tre olika acetylkolinesterashämmare att tillgå: donepezil, rivastigmin och galantamin. 

– Galantamin hade den starkaste effekten på kognitionen i läkemedelsgruppen, vilket kan förklaras av dess effekt på nikotinreceptorer såväl som dess hämmande effekt på enzymet acetylkolinesteras, som bryter ner signalämnet acetylkolin, säger Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Få långtidsstudier

Effekterna av acetylkolinesterashämmare har delvis varit omdiskuterade, bland annat beroende på att det finns få studier som har undersökt deras långsiktiga effekter. 

– Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer att behandla personer med Alzheimers sjukdom med acetylkolinesterashämmare, men visar också att behandlingseffekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid samma institution och initiativtagare till studien.

Det är forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet som har studerat effekterna av acetylkolinesterashämmare, en grupp av läkemedel som är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom. Med data från det nationella kvalitetsregistret SveDem har de följt 11 652 patienter som behandlats med dessa läkemedel. En jämförelse har gjorts med en kontrollgrupp (5 826 patienter) som inte ordinerats acetylkolinesterashämmare.

Resultaten visade att behandling med acetylkolinesterashämmare var förenad med en långsammare försämring av minnet och andra kognitiva förmågor i fem år efter diagnos. Dödligheten var under samma tidsperiod 27 procent lägre än i kontrollgruppen. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Neurology.

Viktigt signalämne

Acetylkolin är ett signalämne i hjärnan som har stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Alzheimer orsakar en brist på acetylkolin men genom att hämma nedbrytningen med läkemedel kan mer acetylkolin tas upp av mottagande nervcell. Vid behandling av alzheimer – och även Lewykroppsdemens – finns tre olika acetylkolinesterashämmare att tillgå: donepezil, rivastigmin och galantamin. 

– Galantamin hade den starkaste effekten på kognitionen i läkemedelsgruppen, vilket kan förklaras av dess effekt på nikotinreceptorer såväl som dess hämmande effekt på enzymet acetylkolinesteras, som bryter ner signalämnet acetylkolin, säger Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Få långtidsstudier

Effekterna av acetylkolinesterashämmare har delvis varit omdiskuterade, bland annat beroende på att det finns få studier som har undersökt deras långsiktiga effekter. 

– Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer att behandla personer med Alzheimers sjukdom med acetylkolinesterashämmare, men visar också att behandlingseffekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid samma institution och initiativtagare till studien.

24 mar 2021

Fransk utmärkelse till svensk alzheimerforskare 

 FORSKNING

Professor Agneta Nordberg har fått franska European Grand Prix for Research on Alzheimer. Prissumman är på 100 000 euro och går till största delen till forskning om familjär alzheimer.

Det är den franska stiftelsen Fondation Recherche Alzheimer som årligen premierar en framstående europeisk alzheimerforskare. Stiftelsen är kopplad till anrika Sorbonneuniversitetet i Paris och Agneta Nordberg skulle ha fått ta emot utmärkelsen denna vecka under en galaafton i den franska huvudstaden.

– Men liksom i fjol blev galan inställd på grund av pandemin. Pengarna är i alla fall utbetalda, försäkrar professor Agneta Nordberg som bedriver sin forskning vid Sektionen för klinisk geriatrik, Karolinska Institutet.

Finansierar forskning

Förutom de 10 000 euro som hon får behålla själv ska prispengarna finansiera det forskningsprojekt som delvis låg till grund för priskommitténs bedömning.

– Det handlar om familjär alzheimer, det vill säga de ovanliga former där en ärftlig genmutation orsakar sjukdomen. Genom analyser med PET-teknik (hjärnavbildning) och biomarkörer i ryggmärgsvätska vill vi bland annat ta reda på hur de familjära formerna skiljer sig från vanlig (icke-ärftlig) sporadisk alzheimer, säger Agneta Nordberg.

Vissa saknar plack

En redan känd skillnad upptäcktes i några svenska släkter som är bärare av den arktiska mutationen. De som ärver detta sjuka anlag utvecklar alzheimer men saknar amyloida plack (proteinklumpar) som annars är ett typiskt kännetecken för sjukdomen. Andra undersökningsobjekt för Agneta Nordbergs forskarlag är proteinet tau och asctrocyter (som är kopplade till inflammationer i hjärnan).

– Projektet handlar om att få en djupare förståelse för sjukdomsprocesserna vid alzheimer, något som är nödvändigt för att på sikt hitta botemedel mot sjukdomen.

Foto: Lennart Utgren, Text: Magnus Westlander

 

Det är den franska stiftelsen Fondation Recherche Alzheimer som årligen premierar en framstående europeisk alzheimerforskare. Stiftelsen är kopplad till anrika Sorbonneuniversitetet i Paris och Agneta Nordberg skulle ha fått ta emot utmärkelsen denna vecka under en galaafton i den franska huvudstaden.

– Men liksom i fjol blev galan inställd på grund av pandemin. Pengarna är i alla fall utbetalda, försäkrar professor Agneta Nordberg som bedriver sin forskning vid Sektionen för klinisk geriatrik, Karolinska Institutet.

Finansierar forskning

Förutom de 10 000 euro som hon får behålla själv ska prispengarna finansiera det forskningsprojekt som delvis låg till grund för priskommitténs bedömning.

– Det handlar om familjär alzheimer, det vill säga de ovanliga former där en ärftlig genmutation orsakar sjukdomen. Genom analyser med PET-teknik (hjärnavbildning) och biomarkörer i ryggmärgsvätska vill vi bland annat ta reda på hur de familjära formerna skiljer sig från vanlig (icke-ärftlig) sporadisk alzheimer, säger Agneta Nordberg.

Vissa saknar plack

En redan känd skillnad upptäcktes i några svenska släkter som är bärare av den arktiska mutationen. De som ärver detta sjuka anlag utvecklar alzheimer men saknar amyloida plack (proteinklumpar) som annars är ett typiskt kännetecken för sjukdomen. Andra undersökningsobjekt för Agneta Nordbergs forskarlag är proteinet tau och asctrocyter (som är kopplade till inflammationer i hjärnan).

– Projektet handlar om att få en djupare förståelse för sjukdomsprocesserna vid alzheimer, något som är nödvändigt för att på sikt hitta botemedel mot sjukdomen.

Foto: Lennart Utgren, Text: Magnus Westlander

 

08 mar 2021

Digitalt test ska förbättra diagnostik 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

En ny app ska förbättra diagnostik av demens och annan kognitiv svikt. Genom att personer testar sig hemma framför datorn eller surfplattan ska tiden för minnesutredningar förkortas.

Normalt sett påbörjas en minnesutredning (demensutredning) efter ett läkarbesök, oftast på en vårdcentral. Utredningen omfattar bland annat tester av kognitiva förmågor, medicinska undersökningar och hjärnröntgen. I regel tar det mer mer än en månad innan en diagnos kan ställas.

Med den nya appen Minnesmottagningen ska denna process påskyndas. Genom att patienten utför vissa tester hemma, kanske med stöd anhöriga, får läkaren tillgång till värdefull information för utredningen redan innan den har startat.

– Det handlar inte om att diagnosticera patienter via appen utan att ge läkare bättre beslutsunderlag för att kunna ställa en korrekt diagnos snabbare, betonar Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat appen i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.

Börjar med sju frågor

Appen innehåller sju inledande frågor som ger svar på om det finns en ökad risk för minnesstörning och därmed en anledning till vidare bedömning. Om så är fallet, kan personen logga in och genomföra steg 2 som bland annat omfattar ett nyutvecklat kognitivt test. Det har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, se länk nedan.

För en analys av steg 2 får personen i dag betala 389 kr. Men Rikard Forsman säger att siktet är inställt på att göra Geras Solutions till en digitial vårdgivare som följer regionernas ordinarie sjukvårdstaxa. Han menar att primärvården, där de flesta demensdiagnoser ställs, bör kunna ha en stor nytta av appen.

Försök i primärvården startar också snart i Region Halland. Det ska utvärderas av Högskolan i Halmstad. Även i Region Värmland och Västra Götalandsregionen ska appen testas och utvärderas.

Tryggare att testa sig hemma

– Vi tror att man även kan nå delvis nya målgrupper med digitala testningar. Det finns fortfarande ett stigma kring kognitiva sjukdomar och många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, ser med tillförsikt på utvecklingen av digitala test.

– Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos sparar både onödigt lidande och ekonomi, säger hon.

Magnus Westlander

Normalt sett påbörjas en minnesutredning (demensutredning) efter ett läkarbesök, oftast på en vårdcentral. Utredningen omfattar bland annat tester av kognitiva förmågor, medicinska undersökningar och hjärnröntgen. I regel tar det mer mer än en månad innan en diagnos kan ställas.

Med den nya appen Minnesmottagningen ska denna process påskyndas. Genom att patienten utför vissa tester hemma, kanske med stöd anhöriga, får läkaren tillgång till värdefull information för utredningen redan innan den har startat.

– Det handlar inte om att diagnosticera patienter via appen utan att ge läkare bättre beslutsunderlag för att kunna ställa en korrekt diagnos snabbare, betonar Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat appen i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.

Börjar med sju frågor

Appen innehåller sju inledande frågor som ger svar på om det finns en ökad risk för minnesstörning och därmed en anledning till vidare bedömning. Om så är fallet, kan personen logga in och genomföra steg 2 som bland annat omfattar ett nyutvecklat kognitivt test. Det har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, se länk nedan.

För en analys av steg 2 får personen i dag betala 389 kr. Men Rikard Forsman säger att siktet är inställt på att göra Geras Solutions till en digitial vårdgivare som följer regionernas ordinarie sjukvårdstaxa. Han menar att primärvården, där de flesta demensdiagnoser ställs, bör kunna ha en stor nytta av appen.

Försök i primärvården startar också snart i Region Halland. Det ska utvärderas av Högskolan i Halmstad. Även i Region Värmland och Västra Götalandsregionen ska appen testas och utvärderas.

Tryggare att testa sig hemma

– Vi tror att man även kan nå delvis nya målgrupper med digitala testningar. Det finns fortfarande ett stigma kring kognitiva sjukdomar och många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, ser med tillförsikt på utvecklingen av digitala test.

– Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos sparar både onödigt lidande och ekonomi, säger hon.

Magnus Westlander

Forskning om appen Minnemottagningen
21 jan 2021

Alzheimerfonden delar ut rekordbelopp till forskare 

 FORSKNING

Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Alzheimerfonden i år skjuta till 42 miljoner kronor till svensk alzheimerforskning, Beloppet är det största som insamlingsorganisationen delat ut.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

15 jan 2021

Positivt resultat från läkemedelsförsök 

 FORSKNING

Försök visar att antikroppen Donanemab är kopplad till en långsammare försämring av kognitiva funktioner hos personer med Alzheimers sjukdom.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

15 dec 2020

Professor Miia Kivipelto får Rymanpriset 2020 

 FORSKNING

Miia Kivipelto, professor på Karolinska Institutet, fick nyligen ta emot det prestigefyllda Rymanpriset av Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

01 dec 2020

Podd: Hjärnforskaren bakom uppmärksammad diagnosmetod 

 FORSKNING

Att ställa en alzheimerdiagnos med hjälp av ett vanligt blodprov – det som länge ansågs som närmast omöjligt kan snart bli verklighet. I Henrik Frenkels podd berättar Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet, om möjligheterna med den nya metoden.

Nya diagnosmetoder är vid sidan av effektivare läkemedel ett centralt mål för alzheimerforskningen. Svårigheter att upptäcka sjukdomen leder i vissa fall till feldiagnosticeringar, även på specialistmottagningar. På vårdcentraler är diagnosen "uns demens" (ospecificerad demens) fortfarande vanlig, delvis beroende på att läkarna anser sig inte ha tillräckligt på fötterna för att kunna avgöra vilken demenssjukdom som ligger bakom symptomen.

På senare år har framsteg gjorts inom diagnostiken. Genom analys av bland annat ryggvätska kan man numera med ganska god tillförlitlighet upptäcka Alzheimers sjukdom, till och med innan symptomen har visat sig. Men metoderna är dyra och därför har Lundaforskaren Oskar Hansson och hans forskarlags nya upptäckt mötts av stort intresse, även internationellt.

Deras metod för att analysera blodprov är betydligt billigare och ändå lika tillförlitlig som specialistmottagningarnas avancerade diagnosverktyg. Metoden testat nu i praktiken på vårdcentraler i Skåne.

Bild på professor Oskar HanssonKommer blodprovsanalys att revolutionera alzheimerdiagnostiken och vilka kommer i så fall att få testa sig? Det är ett par av frågorna som Oskar Hansson diskuterar i Henrik Frenkels podd. Lyssna här (nytt fönster).

Nya diagnosmetoder är vid sidan av effektivare läkemedel ett centralt mål för alzheimerforskningen. Svårigheter att upptäcka sjukdomen leder i vissa fall till feldiagnosticeringar, även på specialistmottagningar. På vårdcentraler är diagnosen "uns demens" (ospecificerad demens) fortfarande vanlig, delvis beroende på att läkarna anser sig inte ha tillräckligt på fötterna för att kunna avgöra vilken demenssjukdom som ligger bakom symptomen.

På senare år har framsteg gjorts inom diagnostiken. Genom analys av bland annat ryggvätska kan man numera med ganska god tillförlitlighet upptäcka Alzheimers sjukdom, till och med innan symptomen har visat sig. Men metoderna är dyra och därför har Lundaforskaren Oskar Hansson och hans forskarlags nya upptäckt mötts av stort intresse, även internationellt.

Deras metod för att analysera blodprov är betydligt billigare och ändå lika tillförlitlig som specialistmottagningarnas avancerade diagnosverktyg. Metoden testat nu i praktiken på vårdcentraler i Skåne.

Bild på professor Oskar HanssonKommer blodprovsanalys att revolutionera alzheimerdiagnostiken och vilka kommer i så fall att få testa sig? Det är ett par av frågorna som Oskar Hansson diskuterar i Henrik Frenkels podd. Lyssna här (nytt fönster).

13 nov 2020

Omskriven alzheimerkandidat övertygar inte expertråd 

 FORSKNING

Är antikroppen aducanumab effektiv mot alzheimer? USA:s läkemedelsmyndighet som utreder frågan har inhämtat synpunkter från en rad oberoende experter. Deras svar blev ett i stort sett enhälligt nej.

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i juni 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i juni 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

22 okt 2020

Framstående alzheimerforskare prisas 

 FORSKNING

Professor Maria Eriksdotter, ledamot i Svenskt Demenscentrum styrelse och registerhållare för Svenska Demensregistret, är en av tre alzheimerforskare som belönas för sin framstående forskning.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

13 okt 2020

Personcentrerad omvårdnad – ett svårfångat ideal  

 FORSKNING

Personcentrerad omvårdad är en ledstjärna för all demensvård. Men hur vet man om den faktiskt präglar verksamheter och vilka positiva effekter kan den ha? Karin Sjögren, universitetslektor vid Umeå universitet, har forskat i ämnet.

 

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander