Riskfaktor för alzheimer
Alkohol kan kopplas till kognitiv svikt och demenssjukdom på flera sätt. Personer som konsumerar stora mängder alkohol ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Det gäller särskilt hög alkoholkonsumtion i ung ålder.
När det gäller lätt till måttlig alkoholkonsumtion är sambanden motsägelsefulla. En del studier tyder på att även mindre mängder alkohol ökar risken för demenssjukdom. Andra studier påvisar istället en skyddande effekt, det vill säga att risken för kognitiv svikt och utveckling av demens minskar av en lätt till måttlig alkoholkonsumtion i medelåldern.
En särskild demensform
Alkohol har också gett namn åt en särskild form av demenssjukdom. Diagnosen alkoholrelaterad demens kan ställas då alzheimer, vaskulära sjukdom och andra demenssjukdomar kan uteslutas samtidigt som patienten uppfyller de gällande kriterierna för demens.
Typiska symptom vid alkoholrelaterad demens är minnessvikt, nedsatt uppmärksamhet och försämrad förmåga att planera och lösa problem. Även svårigheter att orientera sig, att ”hitta rätt”, är vanligt. Funktioner som är kopplade till språket brukar vara relativt intakta.
Wernicke-Korsakoffs syndrom
Alkolholmissbruk kan leda till Korsakoffs syndrom som kännetecknas av en kraftig minnespåverkan. Ibland talar man om Wernicke-Korsakoffs syndrom där wernicke kan vara ett förstadie till korsakoff.
Wernicke syndrom är ett akut tillstånd som orsakas av brist på vitamin B1 (tiamin), en vanlig följd av alkoholmissbruk. Förvirring (konfusion), balanssvårigheter och synstörningar är typiska symptom. De är i regel övergående om vitaminbristen behandlas i god tid. I annat fall kan personen utveckla Korsakoffs syndrom, ett kroniskt tillstånd som leder till en markant försämring av närminnet.
Minnesnedsättningen vid korsakoff uppträder plötsligt, jämfört med Alzheimers sjukdom där minnessvårigheterna kommer smygande och tilltar efterhand.
Behöver inte försämras
Alkoholrelaterad demens kan uppträda både med och utan Korsakoffs syndrom. I båda fallen saknas botemedel. Positivt är att tillståndet inte behöver försämras, till skillnad mot andra demenssjukdomar. Detta förutsätter att personen slutar dricka alkohol.
Tidig debut, stort mörkertal
Alkoholrelaterade demens debuterar ofta tidigt. Demensformen uppskattas vara en av de vanligaste bland personer under 65 år men mörkertalet är stort. De som är drabbade är ofta svåra för vården att fånga upp.
Eftersom alkoholintag påverkar minnesutredningen kan denna påbörjas först efter att personen varit alkoholfri i ca 4 månader. För många alkolholmissbrukare kan det uppfattas som ett oöverstigligt hinder.
Svårt att ställa diagnos
En annan orsak till det stora mörkertalet är att diagnosen kan vara svår att ställa. Alkholrelaterad demens saknar tydliga diagnoskriterier, till skillnad mot exempelvis alzheimer. Många läkare undviker därför att ställa diagnosen och väljer istället ”ospecificerad demens” med tillägget att tillståndet troligen påverkats av ett högt alkoholintag.
Sluta dricka alkohol
Den enskilt viktigaste behandlingsåtgärden vid alkoholrelaterad demens är att personen slutar dricka alkohol. Försämringen av de kognitiva funktionerna kan då upphöra. Däremot finns inga mediciner som kan lindra symptomen. Läkemedlen kolinesterashämmare och memantin som används vid alzheimer saknar effekt vid alkoholrelaterad demens.
Förutom minnesproblem och andra kognitiva svårigheter kan beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) förekomma. De kan vara till stort besvär och en utmaning för vårdpersonalen att hantera. BPSD bör i första hand bemötas med omvårdnadsstrategier. Läkemedel ska undvikas i största möjliga utsträckning
Stöd med social planering
Personer med alkoholrelaterad demens kan länge leva ett ganska bra liv. Det förutsätter att de får stöd med social planering. Närminnet är kraftigt nedsatt och gör att personerna måste bli påminda om det mesta för klara sin vardag. Även oförmågan att ta egna initiativ kräver hjälp från omgivningen.
Faktagranskare: Theofanis Tsevis, specialistläkare i geriatrik, ME Åldrande,
Karolinska Universitetssjukhuset samt doktorand, Karolinska Institutet.