Abbey Pain Scale
För bedömning av tecken på smärta hos personer md kognitiv sjukdom som inte kan uttrycka smärta i tal.
- Ladda ned (pdf, 1 sid)
SKaTTa
Smärtbedömning i fyra steg vid kognitiv sjukdom. Skatta är framtaget av Preventiva enheten, Varbergs kommun, i samarbete med Örebro universitet.
- Ladda ned (pdf, 1 sid)
Qualid (svår demenssjukdom)
QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdom. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.
Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag.
Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).
QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdom. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.
Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag.
Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).
- Ladda ned (pdf, 2 sid)
ROAG (munhälsa)
Riskbedömningsinstrumentet ROAG används för att uppmärksamma munhälsa inom vård- och omsorg. Instrumentet bör användas när personen skrivs in, tillsammans med övrig riskbedömning. ROAG kan även utföras på personer som har risk att utveckla problem eller redan har besvär med att tugga, äta eller svälja.
ROAG är utarbetat av University of Nebraska Medical Center samt Oncology Nursing forum. Pia Andersson Högskolan Kristianstad har översatt och modifierat ROAG 1994 med revidering september 2000.
Riskbedömningsinstrumentet ROAG används för att uppmärksamma munhälsa inom vård- och omsorg. Instrumentet bör användas när personen skrivs in, tillsammans med övrig riskbedömning. ROAG kan även utföras på personer som har risk att utveckla problem eller redan har besvär med att tugga, äta eller svälja.
ROAG är utarbetat av University of Nebraska Medical Center samt Oncology Nursing forum. Pia Andersson Högskolan Kristianstad har översatt och modifierat ROAG 1994 med revidering september 2000.
ROAG kan laddas ned från Senior alerts webbplats (nytt fönster). Där finns även en film som visar hur man gör en bedömning med ROAG.
Anhörigrapporten
Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.
På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.
Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.
Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.
På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.
Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.
- Ladda ned i färg (pdf, 2 sid)
- Ladda ned i svartvitt (pdf, 2 sid)
NPI • Neuropsychiatric Inventory (BPSD)
NPI är en skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom (BPSD) vid olika demenssjukdomar. "Basvarianten" heter NPI-10 och omfattar 10 symptomdomäner: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. I NPI-12 ingår även domärnerna nattlig oro samt aptit- och ätstörningar.
Frekvensen och svårighetsgraden av de olika symptomen skattas genom intervju med närstående (anhörig eller vårdare). Frekvensen (1-4 poäng) och svårighetsgraden (0-3 poäng) för varje delsymptom multipliceras till en slutsumma vilket ger en maximal poäng 120 i NPI-10 respektive 144 poäng i NPI-12. Ju högre poäng, desto svårare symptom.
Ibland används även NPI-skalan för att mäta närståendes ”belastning/stress” av de aktuella symptomen, NPI-D (NPI-Caregiver Distress Scale). Den närstående tillfrågas då om hur mycket stress/belastning de upplever att de aktuella symptomen orsakar. Varje symptom värderas från 0-5 poäng (0 = ingen stress; 5 = mycket kraftig stress). Maximal poäng blir då således 50.
NPI görs genom intervju av närstående till patienten, anhörig eller annan vårdare. Tidsåtgång är cirka 10 minuter för NPI och 10 minuter för NPI-D. Tränad sjukvårdspersonal bör utföra intervjun.
Referenser
Cummings et al. The Neuropsychiatric Inventory: comprehensive assessment of psychopathology in dementia.Neurology 1994; 44: 2308-2314.
Kaufer et al. Assessing the impact of neuropsychiatric symptoms in Alzheimer’s disease: the Neuropsychiatric Inventory Caregiver Distress Scale. J Am Geriatr Soc,1998; 46:210-215.
NPI är en skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom (BPSD) vid olika demenssjukdomar. "Basvarianten" heter NPI-10 och omfattar 10 symptomdomäner: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. I NPI-12 ingår även domärnerna nattlig oro samt aptit- och ätstörningar.
Frekvensen och svårighetsgraden av de olika symptomen skattas genom intervju med närstående (anhörig eller vårdare). Frekvensen (1-4 poäng) och svårighetsgraden (0-3 poäng) för varje delsymptom multipliceras till en slutsumma vilket ger en maximal poäng 120 i NPI-10 respektive 144 poäng i NPI-12. Ju högre poäng, desto svårare symptom.
Ibland används även NPI-skalan för att mäta närståendes ”belastning/stress” av de aktuella symptomen, NPI-D (NPI-Caregiver Distress Scale). Den närstående tillfrågas då om hur mycket stress/belastning de upplever att de aktuella symptomen orsakar. Varje symptom värderas från 0-5 poäng (0 = ingen stress; 5 = mycket kraftig stress). Maximal poäng blir då således 50.
NPI görs genom intervju av närstående till patienten, anhörig eller annan vårdare. Tidsåtgång är cirka 10 minuter för NPI och 10 minuter för NPI-D. Tränad sjukvårdspersonal bör utföra intervjun.
Referenser
Cummings et al. The Neuropsychiatric Inventory: comprehensive assessment of psychopathology in dementia.Neurology 1994; 44: 2308-2314.
Kaufer et al. Assessing the impact of neuropsychiatric symptoms in Alzheimer’s disease: the Neuropsychiatric Inventory Caregiver Distress Scale. J Am Geriatr Soc,1998; 46:210-215.
- svensk modifierad version (nytt fönster)
- engelsk version (nytt fönster)
För frågor om hur NPI-skalan kan användas i praktiken, kontakta Eva Granvik, enhetschef, registerhållare BPSD-registret vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, Malmö, eva.granvik@skane.se
PCQ (vårdklimat)
PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.
Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.
Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
- PCQ Boende (pdf, 2 sid)
- PCQ Personal (pdf, 3 sid)
- PCQ Närstående (pdf, 3 sid)
OBS! Vårdklimatskalan är upphovsrättskyddade men är fri att ladda ned och användas på enskilda äldreboende. För att använda den i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University D.Edvardsson@latrobe.edu.au
PDC & P-CAT (personcentrerad vård)
PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. Båda har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk.
PDC är utvecklat vid Portland State University och Oregon Helath & Science University, Portland. P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University.
Instrumenten är ursprungligen framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. Båda har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk.
PDC är utvecklat vid Portland State University och Oregon Helath & Science University, Portland. P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University.
Instrumenten är ursprungligen framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
OBS! Både PDC och P-CAT är upphovsrättsskyddade men fria att ladda ned och användas på enskilda äldreboenden. För att använda instrumenten i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University, D.Edvardsson@latrobe.edu.au
PHASE-Proxy (läkemedel)
PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.
PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg.
Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). Development of the PHASE-Proxy scale for rating drug-related signs and symptoms in severe cognitive impairment, Aging & Mental Health, DOI: 10.1080/13607863.2016.1232364
PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.
PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg.
Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). Development of the PHASE-Proxy scale for rating drug-related signs and symptoms in severe cognitive impairment, Aging & Mental Health, DOI: 10.1080/13607863.2016.1232364
- Ladda ned (pdf, 2 sid)
- Läs mer om PHASE-Proxy (nytt fönster)