Nätverk
Nätverk
Nationellt e-postnätverk
Erbjuder en möjlighet att ställa frågor till kollegor samt bidra med egna erfarenheter och kunskaper. Du kanske har ett etiskt dilemma du vill diskutera eller tipsa om ett hjälpmedel. Det är avgiftsfritt att anmäla sig och delta: info@gunaremyr.se
Nätverk Region Skåne, Halland, Blekinge
Nätverk av arbetsterapeuter i Malmö, Kristianstad, Hässleholm, Ystad, Varberg och Karlskrona. Verkar för gemensamma metoder för arbetsterapeutisk utredning och intervention i samband med kognitiv utredning. Kontaktperson: Karin Olsson, karin.a.olsson@skane.se
Nätverk Värmland
Arbetar med att sprida kunskaper och utbyta erfarenheter samt att införa gemensamma metoder för arbetsterapeutisk utredning och behandling. I nätverket finns arbetsterapeuter från länets samtliga kommuner och olika landstingsenheter. Gruppen träffas 2-3 ggr/år och kommuncierar via mejl och telefon. Kontaktperson: Kerstin Kåwe: kerstin.kawe@liv.se
Tvärprofessionellt nätverk
Svensk förening för kognitiv medicin (SFK) arbetar för att främja kommunikation, utbildning och forskning inom området kognitiv medicin. Nätverksträffar arrangeras en gång per år. En rad olika yrkesgrupper är representerade. Läs mer på SFK:s webb (nytt fönster)
Nätverk
Nationellt e-postnätverk
Erbjuder en möjlighet att ställa frågor till kollegor samt bidra med egna erfarenheter och kunskaper. Du kanske har ett etiskt dilemma du vill diskutera eller tipsa om ett hjälpmedel. Det är avgiftsfritt att anmäla sig och delta: info@gunaremyr.se
Nätverk Region Skåne, Halland, Blekinge
Nätverk av arbetsterapeuter i Malmö, Kristianstad, Hässleholm, Ystad, Varberg och Karlskrona. Verkar för gemensamma metoder för arbetsterapeutisk utredning och intervention i samband med kognitiv utredning. Kontaktperson: Karin Olsson, karin.a.olsson@skane.se
Nätverk Värmland
Arbetar med att sprida kunskaper och utbyta erfarenheter samt att införa gemensamma metoder för arbetsterapeutisk utredning och behandling. I nätverket finns arbetsterapeuter från länets samtliga kommuner och olika landstingsenheter. Gruppen träffas 2-3 ggr/år och kommuncierar via mejl och telefon. Kontaktperson: Kerstin Kåwe: kerstin.kawe@liv.se
Tvärprofessionellt nätverk
Svensk förening för kognitiv medicin (SFK) arbetar för att främja kommunikation, utbildning och forskning inom området kognitiv medicin. Nätverksträffar arrangeras en gång per år. En rad olika yrkesgrupper är representerade. Läs mer på SFK:s webb (nytt fönster)
Tips och respons:
info@demenscentrum.se
Goda erfarenheter av instrument för arbetsterapeuter
Arbetsterapeuter bör göra en funktions- och aktivitetsbedömning när misstänkt demenssjukdom ska utredas. CID är ett skattningsinstrument som fångar upp en rad olika aktiviteter.
När Socialstyrelsens nationella riktlinjer publicerades för drygt tio år sedan såg Maria M Johansson behovet av ett skattningsinstrument för funktions- och aktivitetsbedömningar. De fick henne att utveckla CID (Cognitive Impairment in Daily Life) inom ramen för sin doktorsavhandling.
Tanken var att erbjuda arbetsterapeuter ett avgiftsfritt lättarbetat instrument för utredning och uppföljning av kognitiv svikt och demenssjukdom.
Säger inget om hur
– I de nationella riktlinjerna står att en funktions- och aktivitetsbedömning bör ingå i en basal demensutredning. Men det säger inget om hur den ska göras eller vilka instrument som ska användas, säger Maria M Johansson, leg arbetsterapeut, Medicinska och geriatriska akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping (se bild t.h.).
I dag görs funktions- och aktivitetsbedömningar på många olika sätt. Bedömningarnas kvalitet skiljer sig troligen stort, någon översikt finns inte. I det nationella kvalitetsregistret Svedem anges endast om funktions- och aktivitetsbedömning är gjord eller inte.
Olika kognitiva funktioner
I CID delas varje aktivitet upp i delmoment som speglar olika kognitiva funktioner. För att ta inköp som ett exempel: Tar patienten initiativ att handla, kan hen planera vad som behöver handlas, klarar hen att utföra, det vill säga att hitta till affären och betala, och kommer hen ihåg vad som ska köpas. På så sätt får man reda på vad i aktiviteten svårigheterna ligger.
– CID tar även upp aktiviteter som arbete och fritid. Arbetsterapeuter bedömer ju även yngre patienter i yrkesverksam ålder. De kanske fungerar bra hemma men upplever kognitiva svårigheter att utföra
När Socialstyrelsens nationella riktlinjer publicerades för drygt tio år sedan såg Maria M Johansson behovet av ett skattningsinstrument för funktions- och aktivitetsbedömningar. De fick henne att utveckla CID (Cognitive Impairment in Daily Life) inom ramen för sin doktorsavhandling.
Tanken var att erbjuda arbetsterapeuter ett avgiftsfritt lättarbetat instrument för utredning och uppföljning av kognitiv svikt och demenssjukdom.
Säger inget om hur
– I de nationella riktlinjerna står att en funktions- och aktivitetsbedömning bör ingå i en basal demensutredning. Men det säger inget om hur den ska göras eller vilka instrument som ska användas, säger Maria M Johansson, leg arbetsterapeut, Medicinska och geriatriska akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping (se bild t.h.).
I dag görs funktions- och aktivitetsbedömningar på många olika sätt. Bedömningarnas kvalitet skiljer sig troligen stort, någon översikt finns inte. I det nationella kvalitetsregistret Svedem anges endast om funktions- och aktivitetsbedömning är gjord eller inte.
Olika kognitiva funktioner
I CID delas varje aktivitet upp i delmoment som speglar olika kognitiva funktioner. För att ta inköp som ett exempel: Tar patienten initiativ att handla, kan hen planera vad som behöver handlas, klarar hen att utföra, det vill säga att hitta till affären och betala, och kommer hen ihåg vad som ska köpas. På så sätt får man reda på vad i aktiviteten svårigheterna ligger.
– CID tar även upp aktiviteter som arbete och fritid. Arbetsterapeuter bedömer ju även yngre patienter i yrkesverksam ålder. De kanske fungerar bra hemma men upplever kognitiva svårigheter att utföra sitt arbete, säger Maria M Johansson.
Kan fungera som checklista
Om möjligt kan anhörig och patient med fördel fylla i CID var för sig. Vid ett eventuellt hembesök kan arbetsterapeuten fylla i graden av svårighet i de aktiviteter som observeras. CID kan även fylla en funktion som checklista för arbetsterapeuter, för de som väljer att inte använda instrumentet fullt ut.
– Erfarenheter från den minnesmottagning jag arbetar på visar att utredningar från primärvården generellt sett håller en högre kvalitet när CID används. Och det underlättar även vårt arbete, säger Maria M Johansson.
En digital version av CID håller på att utvecklas.
Text: Magnus Westlander
Under Skalor och instrument kan du läsa mer och ladda ned CID avgiftsfritt
Kognitivt stöd – hjälpmedel och miljöanpassningar
Kognitivt stöd kan bidra till att personer med demenssjukdom får leva ett mer självständigt en längre tid. Begreppet rymmer både anpassningar av bostaden och kognitivt teknikstöd.
Numera säljer elektronikkedjorna en hel del digital teknik som kan vara till nytta vid kognitiv svikt, till exempel nyckelfinnare och enkla fjärrkontroller till TV:n. Det finns även kognitiva hjälpmedel som förskrivs av arbetsterapeuter, till exempel elektroniska kalendrar (se bild).
I ett bildspel under Leva med demens har vi samlat en rad exempel på kognitiva hjälpmedel. Tipsa oss gärna om du har goda erfarenheter av andra. Gå till bildspelet (nytt fönster)
Pågående projekt om kognitivt stöd
Svenskt Demenscentrum och Högskolan i Borås driver ett projekt som syftar till att kartlägga och förbättra användandet av kognitivt stöd och digital teknik. Projektmedarbetare år Anna Leion, leg. arbetsterapeut, Svenskt Demenscentrum och Antonios Tsertsidis, fil. dr. i informatik, Högskolan i Borås.
Inom ramen för projektet har bland annat gjorts en enkätundersökning. Den pekar på att behovet är stort av mer utbildning, praktiska verktyg och jämlik tillgång till hjälpmedel för att arbetsterapeuter ska kunna ge bästa möjliga stöd till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Läs mer om enkäten under Projekt (nytt fönster)
Numera säljer elektronikkedjorna en hel del digital teknik som kan vara till nytta vid kognitiv svikt, till exempel nyckelfinnare och enkla fjärrkontroller till TV:n. Det finns även kognitiva hjälpmedel som förskrivs av arbetsterapeuter, till exempel elektroniska kalendrar (se bild).
I ett bildspel under Leva med demens har vi samlat en rad exempel på kognitiva hjälpmedel. Tipsa oss gärna om du har goda erfarenheter av andra. Gå till bildspelet (nytt fönster)
Pågående projekt om kognitivt stöd
Svenskt Demenscentrum och Högskolan i Borås driver ett projekt som syftar till att kartlägga och förbättra användandet av kognitivt stöd och digital teknik. Projektmedarbetare år Anna Leion, leg. arbetsterapeut, Svenskt Demenscentrum och Antonios Tsertsidis, fil. dr. i informatik, Högskolan i Borås.
Inom ramen för projektet har bland annat gjorts en enkätundersökning. Den pekar på att behovet är stort av mer utbildning, praktiska verktyg och jämlik tillgång till hjälpmedel för att arbetsterapeuter ska kunna ge bästa möjliga stöd till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Läs mer om enkäten under Projekt (nytt fönster)
Ett faktablad från Svenskt Demenscentrum beskriver vad kognitivt stöd betyder och ger olika exempel på teknikstöd och miljöanpassningar. Faktabladet har översatts till en rad olika språk och kan med fördel delas ut till patienter och anhöriga men även till vårdpersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom. Gå till faktablad (nytt fönster)