Vanföreställningar
Vanföreställningar är inre föreställningar som bygger på en förvrängd verklighetsuppfattning. Man kan känna sig förföljd av husets grannar som när som helst ska flytta in för att ta över lägenheten. Den drabbade är övertygad om att föreställningarna är äkta och låter sig sällan påverkas av rationella argument. Det är viktigt att komma ihåg vanföreställningen är logiska utifrån den sjukes perspektiv.
Hallucinationer
Hallucinationer räknas liksom vanföreställningar till de psykotiska tillstånden. Synhallucinationer är inre bilder som den skadade hjärnan framkallar. Vid hörselhallucinationer uppfattar den drabbade inre röster, knäppningar eller brusande ljud. Rösterna, som kan vara en eller flera, är ofta uppmanande eller kommenterande.
Det är viktigt att förstå att för den som är sjuk upplevs vanföreställningar och hallucinationer som verkliga.
Vid demens i meddelsvår fas är dessa symptom inte ovanliga till följd av sjukdomsutbredningen med påverkan på nervceller och signalämnen.
När man insett att syn och hörselhallucinationer är symptom på demenssjukdomen kan det vara lättare att hantera. Ett exempel är Brita som ofta ser sin mor som sedan länge är död. Hon talar till henne och tycks få svar. Detta gör henne inte orolig och vårdpersonalen förstår kopplingen till sjukdomen. Brittas hallucinationer behandlas inte med läkemedel. Läkemedel kan däremot övervägas om hallucinationer väcker obehag och ångest hos den drabbade. Man bör alltid fundera på om en nytillkommen hallucination är del i en förvirring för att då söka orsaken till förvirringen som kan vara ny medicin, infektion eller annan sjukdom.