SveDem är ett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar. Genom att samla in data och följa patienter genom vårdkedjan hoppas man kunna förbättra kvaliteten på demensvården. Specialistkliniker, primärvård och särskilda boende kan ansluta sig till SveDem. Ett webbaserat formulär används där olika uppgifter registreras om bland annat genomförda undersökningar, diagnos och läkemedelsbehandling. Särskilda boenden registrerar data om bland annat användning av tvångs- och skyddsåtgärder.
På så sätt kan nationella och regionala jämförelser göras över tiden. Dessutom kan varje deltagande klinik och vårdcentral jämföra sina resultat med övriga anslutna enheter i landet. Resultaten kan därmed ligga till grund för lokal verksamhetsutveckling.
Registerhållare för Svedem är Maria Eriksdotter Jönhagen, professor och överläkare vid geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
För att ansluta sig till SveDem, gå till www.svedem.se (nytt fönster)
Demensregister anpassat även för SÄBO
Kvalitetsregistret SveDem har byggts ut och omfattar nu även särskilt boende. I fokus står här frågor om omvårdnad. Kommuner kan ansluta sig genom att skriva ett avtal för hela kommunen.
SveDem är ett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar (demenssjukdomar) som startade våren 2007. Nydiagnosticerade registreras i SveDem och följs sedan genom hela vårdkedjan. Genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling hoppas man kunna förbättra kvaliteten på demensvården.
Landets minnesmottagningar och andra specialistenheter deltar i stor utsträckning i SveDem. Arbete pågår för att få fler vårdcentraler anslutna. Nu har alltså även frågor som berör det särskilda boendet lagts till i registret. De boenden som ansluter sig kan påverka tidsperiod för uppföljningar.
Läs mer på SveDem:s webb (nytt fönster)
Kvalitetsregistret SveDem har byggts ut och omfattar nu även särskilt boende. I fokus står här frågor om omvårdnad. Kommuner kan ansluta sig genom att skriva ett avtal för hela kommunen.
SveDem är ett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar (demenssjukdomar) som startade våren 2007. Nydiagnosticerade registreras i SveDem och följs sedan genom hela vårdkedjan. Genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling hoppas man kunna förbättra kvaliteten på demensvården.
Landets minnesmottagningar och andra specialistenheter deltar i stor utsträckning i SveDem. Arbete pågår för att få fler vårdcentraler anslutna. Nu har alltså även frågor som berör det särskilda boendet lagts till i registret. De boenden som ansluter sig kan påverka tidsperiod för uppföljningar.
Läs mer på SveDem:s webb (nytt fönster)
Lite mertid ger mycket nytta
Minskade väntetider, bättre patientsäkerhet och en garanti för att en fullständig demensutredning görs. Det är några av fördelarna med att registrera i SveDem anser demensteamet på vårdcentralen i Tranås.
– Vi visste nog även tidigare vad som ska ingå i en demensutredning. Men dels tog utredningarna lång tid, dels var det svårt att komma i mål och verkligen få fram en diagnos. Det säger Helene Lorenz, arbetsterapeut och Peter Lundin Johansson, vårdenhetschef och sjuksköterska.
Båda ingår i det demensteam som sedan länge finns på vårdcentralen i Tranås. I teamet ingår även en läkare som samarbetar med biståndshandläggare och sjuksköterskor i kommunen. År 2010 anslöt sig vårdcentralen till de nationella kvalitetsregistret SveDem.
– Vi hade börjat fundera på att göra ett eget register när vi hörde talas om SveDem, säger Helene Lorenz. Ett skäl för att gå med var att förbättra patientsäkerheten. Det fanns en risk för att vi tappade bort och missade att följa upp patienter i tid. SveDem ger också en tydlig struktur för hur en utredning ska gå till och vi får data som vi sedan använder för att förbättra.
Efter att man på vårdcentralen börjat registrera i SveDem upptäckte de att det tog lång tid från att patienten sökte tills utredningen påbörjades. Det har lett till nya rutiner.
– När en patient eller anhörig ringer hit ska den sjuksköterska som svarar alltid kontakta mig vid misstanke om demens, säger Peter Lundin Johansson. Jag ringer sedan upp patienten eller den anhöriga och ställer fler frågor.
– Jag kan prata med både patient och med anhörig, om det är ok för patienten. Sedan skickar jag över en symptomenkät, som de kan fylla i tillsammans . Samtidigt bokar jag in en tid, cirka en vecka senare, till Helene, förutsatt att patienten är med på det.
Helene Lorenz gör sedan M
Minskade väntetider, bättre patientsäkerhet och en garanti för att en fullständig demensutredning görs. Det är några av fördelarna med att registrera i SveDem anser demensteamet på vårdcentralen i Tranås.
– Vi visste nog även tidigare vad som ska ingå i en demensutredning. Men dels tog utredningarna lång tid, dels var det svårt att komma i mål och verkligen få fram en diagnos. Det säger Helene Lorenz, arbetsterapeut och Peter Lundin Johansson, vårdenhetschef och sjuksköterska.
Båda ingår i det demensteam som sedan länge finns på vårdcentralen i Tranås. I teamet ingår även en läkare som samarbetar med biståndshandläggare och sjuksköterskor i kommunen. År 2010 anslöt sig vårdcentralen till de nationella kvalitetsregistret SveDem.
– Vi hade börjat fundera på att göra ett eget register när vi hörde talas om SveDem, säger Helene Lorenz. Ett skäl för att gå med var att förbättra patientsäkerheten. Det fanns en risk för att vi tappade bort och missade att följa upp patienter i tid. SveDem ger också en tydlig struktur för hur en utredning ska gå till och vi får data som vi sedan använder för att förbättra.
Efter att man på vårdcentralen börjat registrera i SveDem upptäckte de att det tog lång tid från att patienten sökte tills utredningen påbörjades. Det har lett till nya rutiner.
– När en patient eller anhörig ringer hit ska den sjuksköterska som svarar alltid kontakta mig vid misstanke om demens, säger Peter Lundin Johansson. Jag ringer sedan upp patienten eller den anhöriga och ställer fler frågor.
– Jag kan prata med både patient och med anhörig, om det är ok för patienten. Sedan skickar jag över en symptomenkät, som de kan fylla i tillsammans . Samtidigt bokar jag in en tid, cirka en vecka senare, till Helene, förutsatt att patienten är med på det.
Helene Lorenz gör sedan MMSE-SR och klocktest på vårdcentralen och de har då med sig enkäten.
– Ofta kommer de i par, om det inte är en ensamstående person, säger Helene Lorenz. Det är då A och O att vara öppen med vad test och symptomenkät är till för och hur vi använder dem. Jag gör testerna i enrum med patienten och sedan hämtar jag den anhörige. Jag ger dem ofta en broschyr med telefonnummer och information om hur demensteamet arbetar.
Detta sker alltså redan före blodprovstagning och läkarundersökning.
Det är också vanligt att patienten sökt flera gånger för olika, ofta diffusa, kroppsliga åkommor. Läkaren kan börja misstänka att det kan handla om en demenssjukdom och vill starta en minnesutredning.
En del patienter vill inte låta sig utredas och då kan det ta tid innan man får till en utredning. Likaså om det är anhöriga som vill skydda patienten från att få en demensdiagnos.
Idag är arbetssättet med demensteam och ordentlig demensutredning etablerat på vårdcentralen. Det har lett till att alla som arbetar här är uppmärksamma på tidiga tecken. Det är en trygghet för alla på vårdcentralen att veta att teamet finns.
Den gamla inställningen, att det inte är någon vits med att utreda, finns inte lägre hos de läkare som arbetar här, säger Peter Lundin Johansson. Läkarna gör också tillräckligt många demensutredningar för att känna en säkerhet.
– Jag tror också att de känner en trygghet i att veta att vi följer upp patienten. SveDem flaggar när det är dags för uppföljning och det är något fantastiskt bra, då vet vi att ingen tappas bort, säger Helene Lorenz.
Vid uppföljningen diskuteras också hur det fungerar hemma och om det behövs stöd som hemtjänst eller dagverksamhet. Teamet samarbetar med kommunen via träffar varannan vecka.
Antalet demensutredningar har ökat successivt sedan vårdcentralen gick med i SveDem men har nu stabiliserat sig. Tar det mycket tid att registrera i SveDem?
– Vi var rädda för det och undrade hur vi skulle ro det i land, säger Helene Lorenz. Men jag tycker inte det tar för mycket tid eftersom vi verkligen har nytta av registret.
Däremot tycker det att det vore bra om vårdcentraler fick ersättning för utredningar och uppföljningar för att stimulera att fler ansluter sig.
Vilka är de största fördelarna med att registrera i SveDem?
– Det stora framsteget är att läkarna oftare än förr verkligen ställer demensdiagnoser, säger säger Peter Lundin Johansson och får medhåll av Helene Lorenz.
Som på många andra håll i landet har vakanta tjänster ibland besatts av hyrläkare i Tranås.
– Läkarna har haft olika erfarenheter med sig. De som tidigare jobbat i Skåne kanske gjorde på ett sätt, i Västernorrland på ett annat. Det kunde bli lite godtyckligt och kom mer an på den enskilda läkaren, säger Peter Lundin Johansson.
– Nu har vi en utredning som Tranås vårdcentral står för och som följer det nationella riktlinjer som finns. Det blir en form av garanti för att vi inte missar något, säger han.
Kari Molin, frilansjournalist
Att arbeta med SveDem ger många fördelar tycker Helene Lorenz och Peter Lundin Johansson.
Minnesmottagning brobyggare i vårdkedjan
I Västra Östergötlands prisade vårdkedja spelar minnesmottagningen i Motala en aktiv roll. Personalen ger expertstöd till demensutredningar och har tagit initiativ till att kognitiv svikt fångas upp på lasarettet.
–
Vi har även tillsammans med Maria Kling, som är demenssjuksköterska i kommunen, utbildat lasarettets personal i demens. Ambitionen, att skapa ett mer demensvänligt sjukhus, har stöd av ledningen, säger Tove Hultberg, sjuksköterska på minnesmottagningen vid Motala lasarett.
En minnesmottagnings huvuduppgift brukar vara att utreda misstänkt demens och att följa upp diagnosticerade patienter. Det gäller även den i Motala. Även här är målgruppen patienter som primärvården saknar resurser och kompetens för att utreda. Det handlar ofta om yngre patienter (under 65 år) eller andra ”svårbedömda fall”, till exempel personer med psykiatrisk diagnos eller komplicerade sjukdomsförlopp.
Men minnesmottagningen är också en viktig länk i Västra Östergötlands vårdkedja som fick kvalitetsregistret SveDems:s kvalitetspris 2017 (se faktaruta). Personalen är involverad i flera samarbeten, både inom och utanför sjukhuset. Ett exempel är de återkommande konsultationsträffarna med personal från vårdcentraler och kommuner i regiondelen Västra Östergötland. I den ingår även kommunerna Boxholm, Mjölby, Vadstena och Ödeshög.
Varje vårdcentral – det finns tio i regiondelen – erbjuds konsultationsträffar två gånger per år.
– Då brukar vi gå igenom enskilda, ofta svårbedömda, fall. Kan det här vara tecken på alzheimer eller är det en vaskulär demens? Vi titt
I Västra Östergötlands prisade vårdkedja spelar minnesmottagningen i Motala en aktiv roll. Personalen ger expertstöd till demensutredningar och har tagit initiativ till att kognitiv svikt fångas upp på lasarettet.
– Vi har även tillsammans med Maria Kling, som är demenssjuksköterska i kommunen, utbildat lasarettets personal i demens. Ambitionen, att skapa ett mer demensvänligt sjukhus, har stöd av ledningen, säger Tove Hultberg, sjuksköterska på minnesmottagningen vid Motala lasarett.
En minnesmottagnings huvuduppgift brukar vara att utreda misstänkt demens och att följa upp diagnosticerade patienter. Det gäller även den i Motala. Även här är målgruppen patienter som primärvården saknar resurser och kompetens för att utreda. Det handlar ofta om yngre patienter (under 65 år) eller andra ”svårbedömda fall”, till exempel personer med psykiatrisk diagnos eller komplicerade sjukdomsförlopp.
Men minnesmottagningen är också en viktig länk i Västra Östergötlands vårdkedja som fick kvalitetsregistret SveDems:s kvalitetspris 2017 (se faktaruta). Personalen är involverad i flera samarbeten, både inom och utanför sjukhuset. Ett exempel är de återkommande konsultationsträffarna med personal från vårdcentraler och kommuner i regiondelen Västra Östergötland. I den ingår även kommunerna Boxholm, Mjölby, Vadstena och Ödeshög.
Varje vårdcentral – det finns tio i regiondelen – erbjuds konsultationsträffar två gånger per år.
– Då brukar vi gå igenom enskilda, ofta svårbedömda, fall. Kan det här vara tecken på alzheimer eller är det en vaskulär demens? Vi tittar på testresultat tillsammans, hjälper till att analysera och tolka. Även frågor om läkemedel och BPSD-problematik diskuteras ofta, säger Tove Hultberg.
Vid konsultationsträffarna deltar även kommunernas arbetsterapeuter och demenssjuksköterskor som i hög grad är involverade i demensutredningarna. Arbetsfördelningen som styrs av regiondelens vårdprocessprogram innebär att arbetsterapeuter och demenssjuksköterskor tar fram det mesta av underlaget för diagnosen, inklusive MMSE och Klocktest. Primärvårdens läkare ansvarar för demensutredningens medicinska undersökningar och ställer diagnos.
Tove Hultberg framhåller att värdet av konsultationsträffarna inte bara handlar om kunskapsförmedling.
– De är också betydelsefulla för att vi får ansikten på varandra. Det gör det lättare att sedan lyfta på luren eller ta kontakt med varandra på andra sätt, säger hon.
Minnesmottagningen och kommunernas demenssjuksköterskor håller också i träffar för patienter och anhöriga. Målgruppen är personer som har fått en demensdiagnos under året. Under första träffen brukar minnesmottagningens läkare delta och fördelarna med dagverksamhet lyfts fram. I den andra träffen som vänder sig till enbart anhöriga medverkar biståndshandläggare och personal från kommunernas anhörigcentrum.
Även inom Motala lasarett pågår fruktbara samarbeten med minnesmottagningen som initiativtagare. På den geriatriska avdelningen har en rutin införts för att fånga upp kognitiv svikt. Samtliga patienter som inte har en demensdiagnos erbjuds MMSE och Klocktest.
– Om patienten får lägre än 25 poäng på MMSE eller inte klarar Klocktestet skickar personalen en remiss till vårdcentralen. Det behöver ju inte handla om en demenssjukdom men resultaten visar ändå att patienten bör utredas, säger Tove Hultberg.
Idén till denna ”screening”, som heter på fackspråk, kommer från Skåne. Studier från universitetssjukhusets medicinavdelningar visade att kognitiv svikt var mycket vanligt bland äldre patienter samtidigt som färre än var tionde hade en demensdiagnos (se faktaruta). Detta tyder på att mörkertalet är stort, det vill säga att många patienter har en demenssjukdom utan att ha blivit diagnosticerade.
Syftet med att screena för kognitiv svikt är att flera kan få en tidig demensdiagnos och därmed tidig behandling och hjälp. Om så har blivit fallet håller på att utredas. Ännu finns inga siffror på hur många remisser till vårdcentralen som leder till utredning och eventuell diagnos.
– Antalet demensutredningar ökar stadigt men det har det gjort i många år, säger demenssjuksköterskan Maria Kling som ändå ser en viss attitydförändring till screeningen på vårdcentraler och bland kommunens demenssjuksköterskor.
– Särskilt i början tyckte en hel del att det var etiskt problematiskt, att testa kognitiva funktioner utan att patienten bett om det. Ändå tar vi ju blodprov rutinmässigt i vården utan att någon reagerar.
Monica Minja känner igen resonemanget på den geriatriska avdelningen där hon är tillförordnad chef. Kognitiv svikt är lite av ett tabu.
– Men att screena för det verkar vara ett större problem för vårdpersonal än för patienter. Självklart får man tacka nej till att testa sig men det händer sällan. Tvärtom verkar det som att testerna upplevs positivt, att man blir ordentligt utredd, säger Monica Minja.
Många patienter på geriatriken har redan en demensdiagnos och behovet av kunskap om bland annat bemötande är stort. Hela personalgruppen har gått Svenskt Demenscentrums webbutbildning Demens ABC plus Sjukhus och demensombud har utsetts.
– Nu har jag bjudit in Tove och Göran (läkare red anm) från Minnesmottagningen att hålla i ett etikkafé. Det finns mycket att jobba vidare med för att skapa ett mer demensvänligt sjukhus, säger Monica Minja.
Magnus Westlander
Faktaruta
- Motiveringen till Svenska Demensregistrets pris för bästa vårdkedja 2017. ”För ett vårdprocessprogram som följer personer med demenssjukdom genom hela vårdkedjan och stödjer samarbetet över verksamhetsgränserna och där SveDem stärker processen och ger kunskap och förutsättningar för förbättringsarbete”.
- Västra Östergötlands vårdprocessprogram för demens (nytt fönster)
- Studien från medicinska avdelningar vid Skåne universitetssjukhus är en del av Gustav Torison avhandling Cognitive impairment in medical inpatients (2015)