En hörselnedsättning som man inte gör något åt är en riskfaktor för att utveckla kognitiv svikt eller demenssjukdom. Och för en person som redan har någon av dessa diagnoser kan nedsatt hörsel göra att symptomen ökar.
Dessutom kan en obehandlad hörselnedsättning leda till andra hälsorisker, exempelvis känslor av ensamhet, social isolering, depression, fysisk inaktivitet och fallolyckor.
Här kan du läsa mer om hörsel och hörselhälsa, och ta del av en mängd hörselsmarta tips.
Hörselhälsa och kognition – ju tidigare insatser desto bättre
Nedsatt hörsel är ett vanligt problem bland äldre som kan ha stor inverkan på både välmående och kognitiv hälsa. Men det finns många sätt att jobba för god hörselhälsa, och ju förr man börjar desto bättre.
Åsa Winzell Juhlin, legitimerad audionom och doktorand vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, betonade vikten av god hörselhälsa för äldre under ett webbinarium i oktober, arrangerat av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Svenskt Demenscentrum.
Hon beskrev hur hörsel och kognition samspelar, och vilka hälsorisker en hörselnedsättning som inte hanteras för med sig, exempelvis känslor av ensamhet, social isolering, depression, fysisk inaktivitet, fallolyckor, kognitiv svikt och demens.
Nästan alla 90-plussare har nedsatt hörsel
Åsa Winzell Juhlin tog även upp forskningsresultat från H70-studierna i Göteborg som visar att hörselnedsättning blir allt vanligare med stigande ålder:
• Vid 70 års ålder hade lite över 30 procent av personerna i studien någon form av hörselnedsättning, men bara cirka 10 procent hade en nedsättning som riskerade att bli begränsande eller handikappande.
• Vid 80 års ålder ökade siffrorna markant. Hela 80 procent hade någon form av hörselnedsättning, och 60 procent av hela gruppen hade en nedsättning som riskerade att bli begränsande eller handikappande.
• Vid 90–95 års ålder hade så gott som 100 procent någon form av hörselnedsättning, och 80 procent hade en nedsättning med potential att bli begränsande eller handikappande.
”Äter upp” utrymme för kognition
Men spelar det här så stor roll? Ja, det gör det förklarade Åsa Winzell Juhlin, eftersom ”vi hör med öronen men lyssnar med hjärnan”.
När vi hör sämre måste hjärnan använda mer av sina kognitiva resurser till att tolka ljud och försöka höra vad som sägs än när hörseln är god. Det betyder i förlängningen att hj
Åsa Winzell Juhlin, legitimerad audionom och doktorand vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, betonade vikten av god hörselhälsa för äldre under ett webbinarium i oktober, arrangerat av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Svenskt Demenscentrum.
Hon beskrev hur hörsel och kognition samspelar, och vilka hälsorisker en hörselnedsättning som inte hanteras för med sig, exempelvis känslor av ensamhet, social isolering, depression, fysisk inaktivitet, fallolyckor, kognitiv svikt och demens.
Nästan alla 90-plussare har nedsatt hörsel
Åsa Winzell Juhlin tog även upp forskningsresultat från H70-studierna i Göteborg som visar att hörselnedsättning blir allt vanligare med stigande ålder:
• Vid 70 års ålder hade lite över 30 procent av personerna i studien någon form av hörselnedsättning, men bara cirka 10 procent hade en nedsättning som riskerade att bli begränsande eller handikappande.
• Vid 80 års ålder ökade siffrorna markant. Hela 80 procent hade någon form av hörselnedsättning, och 60 procent av hela gruppen hade en nedsättning som riskerade att bli begränsande eller handikappande.
• Vid 90–95 års ålder hade så gott som 100 procent någon form av hörselnedsättning, och 80 procent hade en nedsättning med potential att bli begränsande eller handikappande.
”Äter upp” utrymme för kognition
Men spelar det här så stor roll? Ja, det gör det förklarade Åsa Winzell Juhlin, eftersom ”vi hör med öronen men lyssnar med hjärnan”.
När vi hör sämre måste hjärnan använda mer av sina kognitiva resurser till att tolka ljud och försöka höra vad som sägs än när hörseln är god. Det betyder i förlängningen att hjärnan får mindre – eller inga – resurser över till att lagra och associera informationen, vilket blir extra besvärligt för personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom.
En hörselnedsättning som man inte gör något åt är en riskfaktor för att utveckla kognitiv svikt eller demenssjukdom, och den kan göra att symptomen ökar vid en konstaterad kognitiv svikt eller demenssjukdom.
”Hjärnan mår bra av god hörselhälsa!” summerade Åsa Winzell Juhlin.
Många söker inte hjälp
Trots att hörselhälsan alltså är viktig för att vi ska må bra så söker många äldre inte hjälp för sina hörselproblem. Orsakerna är flera, enligt Winzell Juhlin. Det handlar bland annat om att man tror att det hör till det normala åldrandet – ”Alla i min ålder hör lite dåligt”, okunskap och stigma (ålderism). Dessutom kommer hörselnedsättningar ofta smygande, vilket gör att man kanske inte märker att det händer.
Så hur kan vi göra för att främja god hörselhälsa hos äldre? ”Kompetensutveckla!” sa Åsa Winzell Juhlin. Om hörselnedsättning och demenssjukdom, om hörapparater och andra tekniska hjälpmedel, om akustik och ljudmiljö och om bra kommunikationsstrategier.
Hörselsmarta åtgärder kostar lite men ger mycket, både för personen som har nedsatt hörsel och för dem runt omkring. Enkla tekniska och akustiska åtgärder kan räcka långt. Att fråga om hörseln och att använda bra kommunikationsstrategier – det kostar ingenting.
Kompetensutveckling behöver inte heller vara dyrt, sa Åsa Winzell Juhlin och tipsade bland annat om boken Äldre som har problem med både syn och hörsel, som går att läsa online (se faktaruta).
Titta i öronen – checka av på listan
Att regelbundet be att få titta hur det ser ut i öronen är ett annat bra sätt att hjälpa till med hörselhälsan. Vax i öronen kan bland annat leda till hörselnedsättning och att en hörapparat fungerar sämre. Samtidigt kan användning av hörapparat göra att vaxproduktionen ökar.
Inom vård och omsorg kan en checklista vara till stor hjälp för att hörselhälsan inte ska falla mellan stolarna. Den kan utformas som ett enklare schema, och bör svara på frågorna:
• Vem sköter om hjälpmedlet?
(Exempel: hemtjänst, hemsjukvård.)
• Hur ska det skötas om?
(Exempel: batteribyte, rengöring.)
• När och hur ofta?
(Exempel: måndag varannan vecka.)
Att skriva upp namn och kontaktuppgifter till exempelvis audionom, ansvarigt hörselombud och liknande på listan kan också vara praktiskt. Man kan även ta med hörhjälpmedel på signeringslistor.
Text: Karin Nyman
Här är några av de tips som Åsa Winzell Juhlin bjöd på i samband med webbinariet. Länkarna öppnas i ett nytt fönster.
Äldre som har problem med både syn och hörsel »
Bok utgiven av Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor som du kan läsa online.
Hörselstatus – riskfaktor och friskfaktor »
Artikel i Läkartidningen av Anders Jönsson och Elina Mäki-Torkko.
Hörselskadades Riksförbunds Allt om hörsel-sidor »
Här finns bland annat råd till dig som arbetar inom vård och omsorg, information om hörapparater och andra hörselsmarta saker, och mycket mer.
Hörselsmarta tips för goda samtal
Ha tålamod, ta ögonkontakt innan du börjar prata, skrik inte. Det är tre goda råd inför samtal med personer som har nedsatt hörsel från hörselrådgivaren Maud Holmberg.
Maud Holmberg arbetar på Hörselskadades Riksförbund (HRF). Hon bjöd på en lång rad smarta tips och tricks under webbinariet Hörselsmart omsorg, som HRF och Svenskt Demenscentrum arrangerade i mitten av oktober. Tipsen riktar sig till alla som jobbar inom omsorgen, men de är i högsta grad användbara också för alla andra.
Här är Maud Holmbergs råd för att få till bra samtal med en person som har en hörselnedsättning:
• Undvik bakgrundsljud – skruva ner, stäng av och stäng igen runt er.
• Sitt ansikte mot ansikte, och se till att ditt ansikte är belyst.
• Ta ögonkontakt innan du börjar prata.
• Dölj inte din mun när du pratar.
• Var nära den du pratar med, då fungerar eventuella hörapparater bäst.
• Tala lugnt och tydligt, men skrik inte.
• Artikulera ordentligt när du talar, men överdriv inte.
• Se till att inte prata flera personer samtidigt.
• Ha tålamod, stressa inte.
• Använd kroppsspråk.
• Byt inte samtalsämne utan förvarning.
• Om samtalet kör fast, prova att använda andra ord för det du vill säga.
• Text kan underlätta kommunikationen. Du kan skriva med penna och papper, eller på mobil eller surfplatta, om personen har svårt att uppfatta vad du säger.
• Ett annat sätt att ta hjälp av text är att använda den diktafon som finns inbyggd i många smarta mobiler, till exempel i både Iphone- och Androidtelefoner. Det finns olika appar som gör om tal till text (se faktaruta).
• Namn och nya ord är ofta extra svåra
Maud Holmberg arbetar på Hörselskadades Riksförbund (HRF). Hon bjöd på en lång rad smarta tips och tricks under webbinariet Hörselsmart omsorg, som HRF och Svenskt Demenscentrum arrangerade i mitten av oktober. Tipsen riktar sig till alla som jobbar inom omsorgen, men de är i högsta grad användbara också för alla andra.
Här är Maud Holmbergs råd för att få till bra samtal med en person som har en hörselnedsättning:
• Undvik bakgrundsljud – skruva ner, stäng av och stäng igen runt er.
• Sitt ansikte mot ansikte, och se till att ditt ansikte är belyst.
• Ta ögonkontakt innan du börjar prata.
• Dölj inte din mun när du pratar.
• Var nära den du pratar med, då fungerar eventuella hörapparater bäst.
• Tala lugnt och tydligt, men skrik inte.
• Artikulera ordentligt när du talar, men överdriv inte.
• Se till att inte prata flera personer samtidigt.
• Ha tålamod, stressa inte.
• Använd kroppsspråk.
• Byt inte samtalsämne utan förvarning.
• Om samtalet kör fast, prova att använda andra ord för det du vill säga.
• Text kan underlätta kommunikationen. Du kan skriva med penna och papper, eller på mobil eller surfplatta, om personen har svårt att uppfatta vad du säger.
• Ett annat sätt att ta hjälp av text är att använda den diktafon som finns inbyggd i många smarta mobiler, till exempel i både Iphone- och Androidtelefoner. Det finns olika appar som gör om tal till text (se faktaruta).
• Namn och nya ord är ofta extra svåra att uppfatta, så skriv ner dem.
• Om du måste ha munskydd behöver du anpassa kommunikationen, till exempel genom att komplettera med text.
Bra kontrollfrågor
Maud Holmberg, som själv lever med en hörselnedsättning, tipsade även om två kontrollfrågor man alltid kan ställa:
– Hör du mig? Ser du mig? De frågorna svarar vi gärna på.
Sedan finns det också en sak som man aldrig bör säga: ”Äsch, det var inget!”
Text: Karin Nyman Foto: Peter Knutson
Mer information om hörsel och hörselnedsättningar finns på Hörselskadades Riksförbunds (HRF) hemsida »
HRF:s sidor för dig som arbetar inom vård och omsorg »
HRF:s tips på appar som omvandlar tal till text »
Om du vill ha råd via telefon eller mejl kan du kontakta HRF:s rådgivningsservice Hörsellinjen »
Hörseltestaren – självtest på nätet
Att höra dåligt är en påfrestning som kan leda till en rad olika hälsoproblem, bland annat huvudvärk, stress, social isolering, depression och utmattning. Forskning har även visat att det finns ett tydligt samband mellan obehandlad hörselnedsättning och demenssjukdom.
Över 1,5 miljoner svenskar har en hörselnedsättning, enligt Hörselskadades Riksförbund (HRF). Men många har inte testat sin hörsel eller sökt vård för sina hörselproblem.
Hörseltestaren är ett enkelt självtest som HRF har tagit fram. Det tar bara några minuter att göra, är vetenskapligt validerat och visar om man har tecken på hörselnedsättning.
Testet är utformat för vuxna som har svenska som modersmål och inte använder hörapparater. Det kostar ingenting att göra testet.
Du hittar testet här: https://horseltestaren.se/
Att höra dåligt är en påfrestning som kan leda till en rad olika hälsoproblem, bland annat huvudvärk, stress, social isolering, depression och utmattning. Forskning har även visat att det finns ett tydligt samband mellan obehandlad hörselnedsättning och demenssjukdom.
Över 1,5 miljoner svenskar har en hörselnedsättning, enligt Hörselskadades Riksförbund (HRF). Men många har inte testat sin hörsel eller sökt vård för sina hörselproblem.
Hörseltestaren är ett enkelt självtest som HRF har tagit fram. Det tar bara några minuter att göra, är vetenskapligt validerat och visar om man har tecken på hörselnedsättning.
Testet är utformat för vuxna som har svenska som modersmål och inte använder hörapparater. Det kostar ingenting att göra testet.
Du hittar testet här: https://horseltestaren.se/