Skalor

Vid utredning av kognitiva symptom är det av stor vikt att undersöka hur patientens vardagsliv och aktivitetsförmåga påverkas. Syftet med instrumentet CID (Cogitive Impairment in Daily Life) är att fånga personens svårigheter i vardagliga aktiviteter och försöka ringa in bakomliggande kognitiva orsak.

CID omfattar vanligt förekommande aktiviteter i en persons vardag, från komplexa till mer basala aktiviteter. Aktiviteterna är indelade i grupper: komplexa, teknikrelaterade, hushållsaktiviteter samt personliga aktiviteter. Varje grupp innehåller flera aktiviteter och varje aktivitet är indelad utifrån kognitiva komponenter som initiativ, planering och utförande.

Tidiga symptom som nedsatt uppmärksamhet och minne påverkar ofta aktivitetsutförandet och finns med i de flesta aktiviteter. Tidsuppfattning är en annan viktig aspekt men tas inte med i alla aktiviteter.

CID har utvecklats utifrån ett behov av att ha ett relativt enkelt och kliniskt användbart instrument i utredning och uppföljning av kognitiv svikt och demens.

Referenser
Johansson, M.M, Marcusson, J, Wressle, E. (2016). Development of an instrument for measuring activities of daily living in persons with suspected cognitive impairment. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 23:3, 230-239.

Johansson M.M., Kvitting S. A. (2021). Kognitiv nedsättning i det dagliga livet (CID): ett dubbelsidigt instrument för att upptäcka förändringar och försämringar i aktiviteter i det dagliga livet för personer med misstänkt kognitiv funktionsnedsättning. Skandinavisk tidskrift för arbetsterapi. Accepterad 26 augusti 2021. 2023 januari; 30(1):34-41. DOI: 10.1080/11038128.2021.1974547. Epub 2021 sep 12. PMID: 34511036.

AQT är ett test som är avsett för screening av personer med en misstänkt underliggande demenssjukdom. Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.

Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala. Normalgränsen i en svensk population ligger på 70 sekunder (för det tredje deltestet som omfattar färg och form).

AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter.

Det är visat att AQT har hög sensitivitet och specificitet att skilja personer med Alzheimers sjukdom från friska. Testet har utvärderades i en svensk primärvårdspopulation och befanns ha en sensitivitet på 0,87 och en specificitet på 0,77. Motsvarande siffror för MMT (som utfördes parallellt) var 0,82 respektive 0,47.

Sammantaget indikerar resultaten att AQT skulle kunna vara ett möjligt komplement till MMT vid utredning av patienter med misstänkt demenssjukdom.

Referenser
Nielsen et al. Transcultural/linguistic screening for MCI and early identification of probable Alzheimer´s Disease. Abstract ICAD, Philadelphia 2004.
Palmqvist et al. A Quick Test for Cognitive Speed (AQT). A sensitive tool for detecting treatment response in Alzheimer. Abstract AD/PD, Prag 2009.
Segernäs-Kvitting A. Validering av AQT i en primärvårdspopulation, redovisning av delresultat. Presentation Symposiet Tänk hjärna, maj 2009, Stockholm.

MMSE är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga. MMSE utvecklades för psykiatriska patienter men används numera i huvudsak vid utredning av kognitiv svikt och misstänkt demenssjukdomar. Det användas också för att följa patientens kognitiva utveckling över tid.

Testpersonen får besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter. Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng.

Det bör betonas att MMSE inte är något diagnosinstrument. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid ”normal” (höga) poäng. Onormalt låg poäng kan bero på andra orsaker än kognitiv svikt, t ex språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av kognitiv sjukdom eller demensliknade tillstånd.

Enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ökar möjligheten att fånga upp förekomst av kognitiv svikt om MMSE kombineras med Klocktest.

Referens
Folstein et al. Mini-Mental State: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiat Res 1975;12:189-198

Se instruktionsfilm

Det här är ett formulär som består av frågor inom 10 olika områden – minne, tankeförmåga, koncentrationsförmåga, orienteringsförmåga, språkliga funktioner, initiativförmåga, social förmåga, ADL, humör, beteendestörning –  samt en helhetsbedömning och en bedömning av omsorgsbehov.

Bedömningen görs lämpligen med närvaro av en anhörig eller närstående vårdare (särskilt viktigt för uppgifterna 7–10). För de olika funktionerna samt den globala bedömningen är den graderad i 5 steg: mycket bättre, bättre, oförändrat, sämre eller mycket sämre. För omsorgsbehovet är graderingen i 3 steg: mindre, oförändrat eller större.

Formuläret kan med fördel användas för att få ett mer strukturerat mått på sjukdomsförloppet och effekt av insatt behandling (läkemedel eller annan terapi). Utvärderingen görs lämpligen cirka 3–6 månader efter diagnos eller insatt behandling. Därefter efter ytterligare 6 månader, sedan årligen.

Om flera funktionsområden är oförändrade eller bättre kan det vara rimligt att fortsätta insatt behandling. Om däremot patienten försämrats på flera områden (och inte en tillfällig somatisk orsak finns, t ex infektion av något slag) bör man överväga att sätta ut behandlingen. Observera att återinsättning av behandling kan bli aktuell om ytterligare försämring sker inom 2–3 veckor efter utsättningen. Ny bedömning måste således ske inom några veckor.

Formuläret  tar mindre än 10 minuter att fylla i. Det har utvecklats av professor Jan Marcusson, Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.