Flera skalor och instrument har utvecklats för att bedöma kognitiva funktioner. De kan fungera som stöd för diagnostiken och användas för uppföljning av sjukdomsförlopp och behandlingseffekter.
10-ordslistan (ADAS-Cog)
Minnet är den kognitiva domän som främst och initialt är påverkad vid Alzheimers sjukdom. 10-ordslistan från testet ADAS-cog kan med fördel användas om patienten klarar minnesuppgifterna i MMSE (eller annat globalt test) men i anamnes gett uttryck för upplevd minnesnedsättning.
Testet består av tre delar. I den första får patienten läsa och återge tio ord i tre omgångar för att främja inlärningen. Därefter görs en distraktionsuppgift (del 2) då patienten benämner tolv bilder på föremål och sedan sina fem fingrar. Syfte är att patienten inte ska tänka på de tio orden i del 1. I den tredje delen av testet ska patineten återge så många av de tio inlärda orden som möjligt.
10-ordslistan – en instruktionsfilm för testledare
Minnet är den kognitiva domän som främst och initialt är påverkad vid Alzheimers sjukdom. 10-ordslistan från testet ADAS-cog kan med fördel användas om patienten klarar minnesuppgifterna i MMSE (eller annat globalt test) men i anamnes gett uttryck för upplevd minnesnedsättning.
Testet består av tre delar. I den första får patienten läsa och återge tio ord i tre omgångar för att främja inlärningen. Därefter görs en distraktionsuppgift (del 2) då patienten benämner tolv bilder på föremål och sedan sina fem fingrar. Syfte är att patienten inte ska tänka på de tio orden i del 1. I den tredje delen av testet ska patineten återge så många av de tio inlärda orden som möjligt.
10-ordslistan – en instruktionsfilm för testledare
- Testprotokoll (pdf)
- Ord, 10 st (pdf)
- Föremål, 12 st (pdf)
- Bedömning & tolkning (pdf)
CID (kognition i dagliga livet)
Vid utredning av kognitiva symptom är det av stor vikt att undersöka hur patientens vardagsliv och aktivitetsförmåga påverkas. Syftet med instrumentet CID (Cogitive Impairment in Daily Life) är att fånga personens svårigheter i vardagliga aktiviteter och försöka ringa in bakomliggande kognitiva orsak.
CID omfattar vanligt förekommande aktiviteter i en persons vardag, från komplexa till mer basala aktiviteter. Aktiviteterna är indelade i grupper: komplexa, teknikrelaterade, hushållsaktiviteter samt personliga aktiviteter. Varje grupp innehåller flera aktiviteter och varje aktivitet är indelad utifrån kognitiva komponenter som initiativ, planering och utförande.
Tidiga symptom som nedsatt uppmärksamhet och minne påverkar ofta aktivitetsutförandet och finns med i de flesta aktiviteter. Tidsuppfattning är en annan viktig aspekt men tas inte med i alla aktiviteter.
CID har utvecklats utifrån ett behov av att ha ett relativt enkelt och kliniskt användbart instrument i utredning och uppföljning av kognitiv svikt och demens.
Referenser
Johansson, M.M, Marcusson, J, Wressle, E. (2016). Development of an instrument for measuring activities of daily living in persons with suspected cognitive impairment. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 23:3, 230-239.
Johansson M.M., Kvitting S. A. (2021). Kognitiv nedsättning i det dagliga livet (CID): ett dubbelsidigt instrument för att upptäcka förändringar och försämringar i aktiviteter i det dagliga livet för personer med misstänkt kognitiv funktionsnedsättning. Skandinavisk tidskrift för arbetsterapi. Accepterad 26 augusti 2021. 2023 januari; 30(1):34-41. DOI: 10.1080/11038128.2021.1974547. Epub 2021 sep 12. PMID: 34511036.
Vid utredning av kognitiva symptom är det av stor vikt att undersöka hur patientens vardagsliv och aktivitetsförmåga påverkas. Syftet med instrumentet CID (Cogitive Impairment in Daily Life) är att fånga personens svårigheter i vardagliga aktiviteter och försöka ringa in bakomliggande kognitiva orsak.
CID omfattar vanligt förekommande aktiviteter i en persons vardag, från komplexa till mer basala aktiviteter. Aktiviteterna är indelade i grupper: komplexa, teknikrelaterade, hushållsaktiviteter samt personliga aktiviteter. Varje grupp innehåller flera aktiviteter och varje aktivitet är indelad utifrån kognitiva komponenter som initiativ, planering och utförande.
Tidiga symptom som nedsatt uppmärksamhet och minne påverkar ofta aktivitetsutförandet och finns med i de flesta aktiviteter. Tidsuppfattning är en annan viktig aspekt men tas inte med i alla aktiviteter.
CID har utvecklats utifrån ett behov av att ha ett relativt enkelt och kliniskt användbart instrument i utredning och uppföljning av kognitiv svikt och demens.
Referenser
Johansson, M.M, Marcusson, J, Wressle, E. (2016). Development of an instrument for measuring activities of daily living in persons with suspected cognitive impairment. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 23:3, 230-239.
Johansson M.M., Kvitting S. A. (2021). Kognitiv nedsättning i det dagliga livet (CID): ett dubbelsidigt instrument för att upptäcka förändringar och försämringar i aktiviteter i det dagliga livet för personer med misstänkt kognitiv funktionsnedsättning. Skandinavisk tidskrift för arbetsterapi. Accepterad 26 augusti 2021. 2023 januari; 30(1):34-41. DOI: 10.1080/11038128.2021.1974547. Epub 2021 sep 12. PMID: 34511036.
För frågor om CID, kontakta Maria M Johansson, leg. Arbetsterapeut, Medicinska och geriatriska akutkliniken Universitetssjukhuset i Linköping.
Tfn: 010-103 47 03 • E-post: maria.m.johansson@liu.se
Klocktest
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas Klocktest, som komplement till MMSE, vid basala demensutredningar av personer med kognitiv svikt och misstänkt demenssjukdom. Klocktest består av två delar.
- Del 1: patienten ombeds att på frihand rita en klocka som visar tio över elva.
- Del 2 (görs endast om patienten inte klarar av att rita en korrekt): patienten ombeds att rita av en klocka som visar visar tjugo över åtta.
Genom att göra båda dessa delar ökar möjligheten att, på gruppnivå, kunna differentiera mellan olika typer av kognitiva nedsättningar specifika för olika sjukdomsgrupper. Klocktest mäter visuospatial förmåga, exekutiv förmåga och abstrakt förmåga.
Klocktest – en instruktionsfilm för testledare
Referenser
Shulman et al. The challange of time. Clock drawing and cognitive function in the elderly. Int J Geriatr Psychiatry 1986; 1: 135-140.
Tuokko et al. The Clock Test: a sensitive measure to differentiate normal elderly from Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:579-584.
Mendez et al. Development of scoring criteria for the Clock Drawing Task in Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:1095-1099.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas Klocktest, som komplement till MMSE, vid basala demensutredningar av personer med kognitiv svikt och misstänkt demenssjukdom. Klocktest består av två delar.
- Del 1: patienten ombeds att på frihand rita en klocka som visar tio över elva.
- Del 2 (görs endast om patienten inte klarar av att rita en korrekt): patienten ombeds att rita av en klocka som visar visar tjugo över åtta.
Genom att göra båda dessa delar ökar möjligheten att, på gruppnivå, kunna differentiera mellan olika typer av kognitiva nedsättningar specifika för olika sjukdomsgrupper. Klocktest mäter visuospatial förmåga, exekutiv förmåga och abstrakt förmåga.
Klocktest – en instruktionsfilm för testledare
Referenser
Shulman et al. The challange of time. Clock drawing and cognitive function in the elderly. Int J Geriatr Psychiatry 1986; 1: 135-140.
Tuokko et al. The Clock Test: a sensitive measure to differentiate normal elderly from Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:579-584.
Mendez et al. Development of scoring criteria for the Clock Drawing Task in Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:1095-1099.
- Klocktest (pdf, 2 sid)
- Bedömning och tolkning (pdf, 2 sid)
TMT • Trail Making Test
Trail Making Test (TMT) är ett av de känsligare testen för att upptäcka kognitiv påverkan. Testet består av två delar.
Del A testar uppmärksamheten i form av visuell avsökningsförmåga och den psykomotoriska hastigheten, det vill säga dels hastigheten i tanken, dels hastigheten i motoriken.
Del B testar samma saker som i a-delen samt den mentala flexibiliteten som hör till den exekutiva domänen genom att vara flexibel i sin strategi och byta från siffror till bokstäver. B-delen är mycket svårare och känsligare för kognitiv svikt, vilket innebär att även en lättare kognitiv svikt kan göra att det är svårt att fullfölja B-delen.
Antal fel räknas inte in i poängen (denna utgörs alltså bara av antalet sekunder det tar att utföra testet). Patienten kommer i stället att instrueras att korrigera sig under testningen, vilket då ger en förlångsammad testtid. Ibland kan patienten prestera generellt snabbt men fastna vid en enskild siffra (som till exempel kan vara dold under patientens hand) vilket då delvis ger en falskt långsam tid.
Referens
TMT Moses JA Jr. Test review-Comprehensive Trail Making Test (CTMT). Arch Clin Neuropsychol. 2004 Aug;19(5):703-8.
TMT – en instruktionsfilm för testledare
Trail Making Test (TMT) är ett av de känsligare testen för att upptäcka kognitiv påverkan. Testet består av två delar.
Del A testar uppmärksamheten i form av visuell avsökningsförmåga och den psykomotoriska hastigheten, det vill säga dels hastigheten i tanken, dels hastigheten i motoriken.
Del B testar samma saker som i a-delen samt den mentala flexibiliteten som hör till den exekutiva domänen genom att vara flexibel i sin strategi och byta från siffror till bokstäver. B-delen är mycket svårare och känsligare för kognitiv svikt, vilket innebär att även en lättare kognitiv svikt kan göra att det är svårt att fullfölja B-delen.
Antal fel räknas inte in i poängen (denna utgörs alltså bara av antalet sekunder det tar att utföra testet). Patienten kommer i stället att instrueras att korrigera sig under testningen, vilket då ger en förlångsammad testtid. Ibland kan patienten prestera generellt snabbt men fastna vid en enskild siffra (som till exempel kan vara dold under patientens hand) vilket då delvis ger en falskt långsam tid.
Referens
TMT Moses JA Jr. Test review-Comprehensive Trail Making Test (CTMT). Arch Clin Neuropsychol. 2004 Aug;19(5):703-8.
TMT – en instruktionsfilm för testledare
- TMT_del A (pdf, 2 sid)
- TMT_del B (pdf, 2 sid)
- TMT genomförande och tolkning (pdf, 2 sid)
AQT • A Quick Test
AQT är ett test som är avsett för screening av personer med en misstänkt underliggande demenssjukdom. Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.
Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala. Normalgränsen i en svensk population ligger på 70 sekunder (för det tredje deltestet som omfattar färg och form).
AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter.
Det är visat att AQT har hög sensitivitet och specificitet att skilja personer med Alzheimers sjukdom från friska. Testet har utvärderades i en svensk primärvårdspopulation och befanns ha en sensitivitet på 0,87 och en specificitet på 0,77. Motsvarande siffror för MMT (som utfördes parallellt) var 0,82 respektive 0,47.
Sammantaget indikerar resultaten att AQT skulle kunna vara ett möjligt komplement till MMT vid utredning av patienter med misstänkt demenssjukdom.
Referenser
Nielsen et al. Transcultural/linguistic screening for MCI and early identification of probable Alzheimer´s Disease. Abstract ICAD, Philadelphia 2004.
Palmqvist et al. A Quick Test for Cognitive Speed (AQT). A sensitive tool for detecting treatment response in Alzheimer. Abstract AD/PD, Prag 2009.
Segernäs-Kvitting A. Validering av AQT i en primärvårdspopulation, redovisning av delresultat. Presentation Symposiet Tänk hjärna, maj 2009, Stockholm.
AQT är ett test som är avsett för screening av personer med en misstänkt underliggande demenssjukdom. Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.
Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala. Normalgränsen i en svensk population ligger på 70 sekunder (för det tredje deltestet som omfattar färg och form).
AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter.
Det är visat att AQT har hög sensitivitet och specificitet att skilja personer med Alzheimers sjukdom från friska. Testet har utvärderades i en svensk primärvårdspopulation och befanns ha en sensitivitet på 0,87 och en specificitet på 0,77. Motsvarande siffror för MMT (som utfördes parallellt) var 0,82 respektive 0,47.
Sammantaget indikerar resultaten att AQT skulle kunna vara ett möjligt komplement till MMT vid utredning av patienter med misstänkt demenssjukdom.
Referenser
Nielsen et al. Transcultural/linguistic screening for MCI and early identification of probable Alzheimer´s Disease. Abstract ICAD, Philadelphia 2004.
Palmqvist et al. A Quick Test for Cognitive Speed (AQT). A sensitive tool for detecting treatment response in Alzheimer. Abstract AD/PD, Prag 2009.
Segernäs-Kvitting A. Validering av AQT i en primärvårdspopulation, redovisning av delresultat. Presentation Symposiet Tänk hjärna, maj 2009, Stockholm.
Testhäften för AQT beställdes tidigare från Kunskapscentrum demenssjukdomar, en möjlighet som försvann när centrumet lades ned. Inom Region Skåne arbetar man för att göra AQT tillgängligt igen.
KSB • Kognitiva Screeningbatteriet
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) kan användas vid utredning av misstänkt demenssjukdom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges KSB prioritet 5 vid utvidgade demensutredningar. Enligt beprövad erfarenhet kan det bidra till möjligheten att ställa korrekt diagnos men neuropsykologiska tester bedöms ha större diagnostisk tillförlitlighet.
KSB består av tio separata deltester. Tillsammans ger de en bild av hur förmågor som minne, snabbhet och uppmärksamhet fungerar, liksom språkliga, spatiala och exekutiva funktioner. KSB har utvecklats för att vara ett komplement till MMSE, bl a för testpersoner med förhållandevis höga MMSE-poäng. Testet kan även användas vid körkortsbedömningar.
Referenser
Nordlund et al. The Cognitive Assessment battery (CAB) – a rapid test of cognitive domains (International Psychogeriatrics, 2011)
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) kan användas vid utredning av misstänkt demenssjukdom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges KSB prioritet 5 vid utvidgade demensutredningar. Enligt beprövad erfarenhet kan det bidra till möjligheten att ställa korrekt diagnos men neuropsykologiska tester bedöms ha större diagnostisk tillförlitlighet.
KSB består av tio separata deltester. Tillsammans ger de en bild av hur förmågor som minne, snabbhet och uppmärksamhet fungerar, liksom språkliga, spatiala och exekutiva funktioner. KSB har utvecklats för att vara ett komplement till MMSE, bl a för testpersoner med förhållandevis höga MMSE-poäng. Testet kan även användas vid körkortsbedömningar.
Referenser
Nordlund et al. The Cognitive Assessment battery (CAB) – a rapid test of cognitive domains (International Psychogeriatrics, 2011)
- Introduktion (pdf, 8 sid)
- Manual & protokoll (pdf, 30 sid)
- Arbetsbok (pdf, 12 sid)
OBS! Ett av deltesterna i KSB kräver runda och fyrkantiga brickor i fyra olika färger, se sid 14 i Manual & protokoll.
För mer info, kontakta: Jens Berggren, Jens.berggren@erstadiakoni.se och Anders Wallin, Anders.Wallin@neuro.gu.se
MMSE-NR3
MMSE är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga. MMSE utvecklades för psykiatriska patienter men används numera i huvudsak vid utredning av kognitiv svikt och misstänkt demenssjukdomar. Det användas också för att följa patientens kognitiva utveckling över tid.
Testpersonen får besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter. Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng.
Det bör betonas att MMSE inte är något diagnosinstrument. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid ”normal” (höga) poäng. Onormalt låg poäng kan bero på andra orsaker än kognitiv svikt, t ex språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av kognitiv sjukdom eller demensliknade tillstånd.
Enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ökar möjligheten att fånga upp förekomst av kognitiv svikt om MMSE kombineras med Klocktest.
Referens
Folstein et al. Mini-Mental State: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiat Res 1975;12:189-198
Se instruktionsfilm
MMSE är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga. MMSE utvecklades för psykiatriska patienter men används numera i huvudsak vid utredning av kognitiv svikt och misstänkt demenssjukdomar. Det användas också för att följa patientens kognitiva utveckling över tid.
Testpersonen får besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter. Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng.
Det bör betonas att MMSE inte är något diagnosinstrument. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid ”normal” (höga) poäng. Onormalt låg poäng kan bero på andra orsaker än kognitiv svikt, t ex språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av kognitiv sjukdom eller demensliknade tillstånd.
Enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ökar möjligheten att fånga upp förekomst av kognitiv svikt om MMSE kombineras med Klocktest.
Referens
Folstein et al. Mini-Mental State: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiat Res 1975;12:189-198
Se instruktionsfilm
MMSE-NR3, som ersätter MMSE-SR, har utvecklats av Carsten Strobel och Knut Engedal vid norska Nasjonalt senter for aldring og helse. 2023 översattes MME-NR3 till svenska på initiativ av företaget Mindmore och i samarbete med Svensk förening för kognitiv medicin och en rad experter, bland andra neuropsykolog Beata Terzis.
- MMSE-NR3 kan laddas ned från Svensk förening för kognitiv medicins webb (nytt fönster).
- En digital version av MMSE-NR3 är tillgänglig mot avgift på Mindmores webb (nytt fönster).
Neurokognitiv Symtomenkät
Neurokognitiv Symtomenkät, ”Symtomenkäten”, är ett validerat diagnostiskt hjälpmedel vid utredning av varaktig kognitiv svikt. Det använts rutinmässigt vid många specialiserade svenska minnesmottagningar och även inom primärvården. Enkäten belyser både kognitiva, psykomotoriska och beteendemässiga symtom och bygger på observationer från anhöriga/närstående. Svarsmönstret ger ofta diagnostisk vägledning.
Symtomenkätens struktur baserar sig på kliniskt välkända och vetenskapligt beskrivna symtomkomplex som är typiska för och vanligt förekommande till följd av skada eller degeneration inom vissa områden i hjärnan och samtidigt är relevanta för demensdiagnostik. Enkäten kan också skapa en genväg till översiktlig information om den enskilda patientens funktionsnedsättningar och därmed underlätta planering av anpassade stödinsatser.
Symtomenkätens frågor är grupperade i kategorier med hypotetisk hjärnregional representation:
- Symtom vanliga vid parietotemporal skadeutbredning/dysfunktion (PT 1–10)
- Symtom vanliga vid frontal skadeutbredning/dysfunktion (F 1–10)
- Symtom vanliga vid subkortikal skadeutbredning/dysfunktion (SK 1–10)
Därtill kommer frågor angående observerade tecken på minnesstörning (M 1–7), associerade psykiska och beteendemässiga symtom (AS 1–10), duration, förlopp, ev. associerad händelse samt upplevd anhörigbelastning.
Enkätsvaren kan sammanställas till en grafiskt illustrerad översikt. Detta sker genom att man fyller i enkätsvaren digitalt/på webben (länk nedan) och avsluta med att välja skapande av en PDF-fil där sammanställningen automatiskt presenteras. På webbplatsen symtomenkaten.se finns även en rad autentiska exempel på hur utfallet typiskt kan se ut vid olika kognitiva sjukdomar.
Ragnar Åstrand, e-post:
Läs hela artikeln
Neurokognitiv Symtomenkät, ”Symtomenkäten”, är ett validerat diagnostiskt hjälpmedel vid utredning av varaktig kognitiv svikt. Det använts rutinmässigt vid många specialiserade svenska minnesmottagningar och även inom primärvården. Enkäten belyser både kognitiva, psykomotoriska och beteendemässiga symtom och bygger på observationer från anhöriga/närstående. Svarsmönstret ger ofta diagnostisk vägledning.
Symtomenkätens struktur baserar sig på kliniskt välkända och vetenskapligt beskrivna symtomkomplex som är typiska för och vanligt förekommande till följd av skada eller degeneration inom vissa områden i hjärnan och samtidigt är relevanta för demensdiagnostik. Enkäten kan också skapa en genväg till översiktlig information om den enskilda patientens funktionsnedsättningar och därmed underlätta planering av anpassade stödinsatser.
Symtomenkätens frågor är grupperade i kategorier med hypotetisk hjärnregional representation:
- Symtom vanliga vid parietotemporal skadeutbredning/dysfunktion (PT 1–10)
- Symtom vanliga vid frontal skadeutbredning/dysfunktion (F 1–10)
- Symtom vanliga vid subkortikal skadeutbredning/dysfunktion (SK 1–10)
Därtill kommer frågor angående observerade tecken på minnesstörning (M 1–7), associerade psykiska och beteendemässiga symtom (AS 1–10), duration, förlopp, ev. associerad händelse samt upplevd anhörigbelastning.
Enkätsvaren kan sammanställas till en grafiskt illustrerad översikt. Detta sker genom att man fyller i enkätsvaren digitalt/på webben (länk nedan) och avsluta med att välja skapande av en PDF-fil där sammanställningen automatiskt presenteras. På webbplatsen symtomenkaten.se finns även en rad autentiska exempel på hur utfallet typiskt kan se ut vid olika kognitiva sjukdomar.
Ragnar Åstrand, e-post: ragnar.astrand@integrativdialog.se
Referenser
- Edman Å, Eriksson S, Wallin A. Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion. Läkartidningen 2002; 99:782-785.
- Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitive Impairment Questionnaire (CIMP-QUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurol Scand. 2010; 121:384-391.
- Åstrand R. Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symtomenkät. Ett validerat instrument för heteroanamnes och symtomanalys vid demensutredning. Nordisk geriatrik / i vården. 2010; 4:34-37.
- Åstrand R. Neurokognitiv Symtomenkät; Hjärnregionalt orienterad och grafiskt vägledande presentation av rapporterade symtom vid diagnostik av demenssjukdom. Svensk geriatrik. 2015; 2:22-26.
- Ladda ned symtomenkäten (pdf, 7 sidor)
- En digital version av symtomenkäten finns på webbplatsen symtomenkaten.se (nytt fönster)
- Ladda ned engelsk version, 3.1 2021 (pdf, 6 sidor)
Utvärdering av demenssymptom
Det här är ett formulär som består av frågor inom 10 olika områden – minne, tankeförmåga, koncentrationsförmåga, orienteringsförmåga, språkliga funktioner, initiativförmåga, social förmåga, ADL, humör, beteendestörning – samt en helhetsbedömning och en bedömning av omsorgsbehov.
Bedömningen görs lämpligen med närvaro av en anhörig eller närstående vårdare (särskilt viktigt för uppgifterna 7–10). För de olika funktionerna samt den globala bedömningen är den graderad i 5 steg: mycket bättre, bättre, oförändrat, sämre eller mycket sämre. För omsorgsbehovet är graderingen i 3 steg: mindre, oförändrat eller större.
Formuläret kan med fördel användas för att få ett mer strukturerat mått på sjukdomsförloppet och effekt av insatt behandling (läkemedel eller annan terapi). Utvärderingen görs lämpligen cirka 3–6 månader efter diagnos eller insatt behandling. Därefter efter ytterligare 6 månader, sedan årligen.
Om flera funktionsområden är oförändrade eller bättre kan det vara rimligt att fortsätta insatt behandling. Om däremot patienten försämrats på flera områden (och inte en tillfällig somatisk orsak finns, t ex infektion av något slag) bör man överväga att sätta ut behandlingen. Observera att återinsättning av behandling kan bli aktuell om ytterligare försämring sker inom 2–3 veckor efter utsättningen. Ny bedömning måste således ske inom några veckor.
Formuläret tar mindre än 10 minuter att fylla i. Det har utvecklats av professor Jan Marcusson, Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Det här är ett formulär som består av frågor inom 10 olika områden – minne, tankeförmåga, koncentrationsförmåga, orienteringsförmåga, språkliga funktioner, initiativförmåga, social förmåga, ADL, humör, beteendestörning – samt en helhetsbedömning och en bedömning av omsorgsbehov.
Bedömningen görs lämpligen med närvaro av en anhörig eller närstående vårdare (särskilt viktigt för uppgifterna 7–10). För de olika funktionerna samt den globala bedömningen är den graderad i 5 steg: mycket bättre, bättre, oförändrat, sämre eller mycket sämre. För omsorgsbehovet är graderingen i 3 steg: mindre, oförändrat eller större.
Formuläret kan med fördel användas för att få ett mer strukturerat mått på sjukdomsförloppet och effekt av insatt behandling (läkemedel eller annan terapi). Utvärderingen görs lämpligen cirka 3–6 månader efter diagnos eller insatt behandling. Därefter efter ytterligare 6 månader, sedan årligen.
Om flera funktionsområden är oförändrade eller bättre kan det vara rimligt att fortsätta insatt behandling. Om däremot patienten försämrats på flera områden (och inte en tillfällig somatisk orsak finns, t ex infektion av något slag) bör man överväga att sätta ut behandlingen. Observera att återinsättning av behandling kan bli aktuell om ytterligare försämring sker inom 2–3 veckor efter utsättningen. Ny bedömning måste således ske inom några veckor.
Formuläret tar mindre än 10 minuter att fylla i. Det har utvecklats av professor Jan Marcusson, Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Ladda formuläret (pdf, 2 sid)
MoCa
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid utredning av misstänkt demenssjukdom. Det är ett globalt test som mäter uppmärksamhet, exekutiva funktioner, minne, språklig förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och tids- och rumsorientering.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas (prioritet 5) i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos och då tillståndet har måttlig svårighetsgrad.
MoCa – en instruktionsfilm för testledare
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid utredning av misstänkt demenssjukdom. Det är ett globalt test som mäter uppmärksamhet, exekutiva funktioner, minne, språklig förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och tids- och rumsorientering.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas (prioritet 5) i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos och då tillståndet har måttlig svårighetsgrad.
MoCa – en instruktionsfilm för testledare
MoCa kan laddas ned från MoCa Cognitions webbplats, www.mocatest.org (nytt fönster). MoCa Cognition rekommenderar att man går deras utbildning, på hemsidan, och blir certifierad innan testet används.
RUDAS-S
RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) är ett mångkulturellt kognitivt bedömningsinstrument utvecklat för funktioner som minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk. Det är avsett att användas vid basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.
RUDAS finns med i Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör det erbjudas som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund. I dessa fall är RUDAS ett bättre alternativ än MMSE eftersom det påverkas mindre av testpersonens språk, kultur och utbildningsnivå.
Den svenska versionen, RUDAS-S, har tagits fram av Kristin Frölich, överläkare, och Rozita Torkpoor, sjuksköterska, vid Migration och kognition, Region Skåne.
RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) är ett mångkulturellt kognitivt bedömningsinstrument utvecklat för funktioner som minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk. Det är avsett att användas vid basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.
RUDAS finns med i Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör det erbjudas som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund. I dessa fall är RUDAS ett bättre alternativ än MMSE eftersom det påverkas mindre av testpersonens språk, kultur och utbildningsnivå.
Den svenska versionen, RUDAS-S, har tagits fram av Kristin Frölich, överläkare, och Rozita Torkpoor, sjuksköterska, vid Migration och kognition, Region Skåne.