Montreal Cognitive Assessment (MoCA)
MoCA är ett värdefullt verktyg för att identifiera och förstå kognitiva svårigheter, men resultaten ska användas som underlag för vidare utredning och intervention, snarare än som ett slutgiltigt svar.
Här kan du se en instruktionsfilm för testledare » (länken öppnas i nytt fönster)
Varför ska en arbetsterapeut göra det här?
Arbetsterapeuter kan screena med MoCA eftersom de har kunskaper om sambandet mellan kognition och aktivitet. Arbetsterapeuten fokuserar på att förstå hur kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet, exekutiva funktioner och visuospatiala förmågor påverkar en persons förmåga att utföra vardagsaktiviteter.
Med hjälp av MoCA kan arbetsterapeuten identifiera kognitiva svårigheter som har en direkt inverkan på aktivitetsförmågan. Resultaten av screeningen kan ge vägledning inför en mer riktad aktivitetsbedömning och göra det möjligt att hitta anpassningar och strategier som är till hjälp för personen i vardagen.
Arbetsterapeuter har också erfarenhet av att kommunicera med och skapa trygghet för personer med kognitiv svikt, vilket bidrar till en effektiv och personcentrerad bedömning.
Så här kan en screening gå till
En MoCA-screening följer alltid en förutbestämd process, så att varje bedömning blir standardiserad och professionell. Här följer en beskrivning av hur du som arbetsterapeut kan gå till väga, i sju steg.
1. Förberedelser
Syfte och behov.
Försäkra dig om att testet är relevant, till exempel för att identifiera kognitiva svårigheter kopplade till aktivitetsförmåga.
Material.
Förbered dig med testformulär, penna och en lugn, ostörd miljö.
Informerat samtycke.
Förklara syftet med testet och få personens medgivande att genomföra det.
2. Introduktion
Skapa trygghet.
Inled med att bygga förtroende och förklara att testet inte handlar om att “klara eller misslyckas” utan om att förstå styrkor och eventuella svårigheter.
Anpassa vid behov.
Om personen har nedsatt syn, hörsel eller språkförmåga, gör nödvändiga anpassningar (om möjligt inom MoCA:s standardiserade ram).
3. Utförande
Följ protokollet.
MoCA består av flera delmoment som mäter olika kognitiva funktioner, bland annat de här (exempel inom parrentes):
• Visuospatiala och exekutiva funktioner (rita en klocka).
• Namngivning (identifiera bilder av djur)
• Minne (återge en lista med ord)
• Uppmärksamhet (hantera siffer- och bokstavsserier)
• Språk (upprepa meningar)
• Abstrakt tänkande (förklara likheter mellan två begrepp)
• Orientering (dagens datum och plats)
Läs upp instruktionerna klart och tydligt och försäkra dig om att personen har förstått varje ny uppgift innan ni börjar med den.
4. Poängsättning
Sätt poäng enligt manualen för varje delmoment. Kom ihåg att anpassa resultatet om personen har låg utbildningsnivå (addera ett (1) poäng om personen har mindre än tolv års formell utbildning).
5. Tolkning och dokumentation
En detaljerad beskrivning av hur du kan tolka resultatet hittar du längre ner på sidan, efter punkt 7.
Analysera resultatet.
Identifiera områden där personen visar svårigheter.
Koppla resultatet till aktivitetsförmågan.
Reflektera över hur kognitiva svårigheter kan påverka personens vardagsaktiviteter och planera sedan nästa steg, till exempel en mer detaljerad aktivitetsbedömning.
Dokumentera.
Skriv ner resultatet och dina observationer på ett tydligt och professionellt sätt.
6. Återkoppla
Diskutera resultatet med personen och, om det lämpligt, med anhöriga och/eller teamet. Förklara resultaten på ett sätt som är lätt att förstå, och diskutera åtgärder eller stödinsatser.
7. Vidare åtgärder
Om testresultatet tyder på en kognitiv svikt behöver du rekommendera vidare utredning hos läkare eller specialist.
Använd informationen som screeningen ger för att utforma individuella strategier och insatser som underlättar personens självständighet i vardagen.
Att genomföra MoCA som arbetsterapeut innebär inte bara att du ska genomföra testet, utan du behöver också tolka resultaten utifrån personens dagliga liv och aktivitetsmål.
Att tolka resultatet
Tolkningen bygger på poängsättningen och på observationer av hur personen utför uppgifterna. Här följer en vägledning för att tolka resultaten.
Poäng och gränsvärden
Maxpoängen för hela testet är 30. Justera vid behov poängen efter utbildningsnivå genom att lägga till ett (1) poäng om personen har mindre än 12 års formell utbildning.
• Normal kognitiv funktion: Ett resultat på 26 poäng eller mer anses vanligtvis vara normalt.
• Kognitiv svikt: Resultat under 26 poäng kan tyda på mild kognitiv svikt eller andra kognitiva problem, men en helhetsbedömning krävs.
Analys av delmomenten
Titta på de delmoment där personen har låga poäng för att identifiera specifika områden med svårigheter.
• Visuospatiala och exekutiva funktioner: Låga poäng här kan tyda på svårigheter med planering, problemlösning eller rumsuppfattning.
• Namngivning: Svårigheter kan indikera problem med språkliga funktioner och att hitta rätt ord.
• Minne: Problem med att återge ord efter en fördröjning kan vara ett tidigt tecken på minnesstörning.
• Uppmärksamhet: Svårigheter att koncentrera sig eller hålla kvar uppmärksamheten kan påverka vardagsaktiviteter som att laga mat eller sköta sin ekonomi.
• Språk: Nedsatt språkförmåga kan påverka kommunikation och social interaktion.
• Abstrakt tänkande: Oförmåga att identifiera likheter mellan begrepp kan tyda på nedsatt förmåga att dra slutsatser.
• Orientering: Desorientering till tid och plats kan vara ett tecken på allvarligare kognitiva problem.
Klinisk observation
Poängen ger en kvantitativ bedömning, men kvalitativa observationer är också viktiga när du tolkar resultatet. Reflektera till exempel över det här:
• Hur reagerade personen på instruktionerna – hade hen lätt att förstå eller behövde du upprepa dig?
• Visade personen tveksamhet eller frustration? Det kan vara ett tecken på ansträngning eller svårigheter.
• Hur var personens engagemang och förmåga att fullfölja testet?
Helhetsbedömning
MoCA är en del av en bredare utredning, och därför behöver du ta hänsyn till det sammanhanget när du tolkar resultatet. Exempel på saker som kan behöva vägas in är:
• Personens sjukdomshistoria och aktuella hälsoproblem (detta kallas ofta anamnes)
• Observationer av vardagsaktiviteter.
• Andra utredningsinsatser, till exempel neuropsykologiska tester och medicinska undersökningar.
Kom ihåg!
• Poängen är inte en diagnos. Den ska alltid tolkas i samband med en helhetsbild av personen.
• Kulturella och språkliga faktorer kan påverka resultatet. Använd versioner av testet som är anpassade till personens språk och bakgrund.
• Personens känslotillstånd (till exempel ångest eller depression) kan påverka prestationen.