I huvet på en hjärnforskare

A Nordberg: Jag är optimistisk om att finna botemedel 

Agneta Nordberg, överläkare och professor
i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– Jag fascinerades över att försöka förstå betydelsen av vissa förändringar i hjärnans funktion som jag sett i experiment på djur och att få studera det i den mänskliga levande hjärnan. Då, i slutet på 1970-talet, visste man inte mycket om hur förändringar i hjärnan kunde orsaka olika sjukdomar. Min doktorsavhandling handlade om en signalsubstans i hjärnan, acetylkolin, som enklast kan beskrivas som motsatsen till adrenalin. Brist på acetylkolin visade sig orsaka minnesstörningar. Det var starten på att få fram läkemedel för att försöka motverka alzheimer.

Vad vill du med din forskning?
– Jag vill förstå varför alzheimer uppstår och vilka förändringar i hjärnan som leder till sjukdomen. På bara några decennier har vi skaffat oss enorm kunskap om den mänskliga hjärnan och har insett att ju tidigare vi kan se sjukdomstecknen desto större blir möjligheterna att ta fram en effektiv behandling.

Vad drömmer du om?
– Trots senare tids bakslag i flera läkemedelsprövningar mot alzheimer är jag optimistisk om att finna botemedel. Demensforskningen är en ung forskningsgren och ju mer vi lär oss desto komplexare blir det. Idag anar vi att minnesstörningar är ett sjukdomstecken som kan leda till en rad sjukdomar, precis som det finns olika typer av cancer. Vi måste förstå mer om denna komplexitet. Jag har specialiserat mig på alzheimer och är övertygad om att vi kommer att kunna behandla den sjukdomen framgångsrikt framöver.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Det har varit mycket värdefullt för mig. På ett både personligt och vetenskapligt plan. Att det finns forskare med från så

Agneta Nordberg, överläkare och professor
i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– Jag fascinerades över att försöka förstå betydelsen av vissa förändringar i hjärnans funktion som jag sett i experiment på djur och att få studera det i den mänskliga levande hjärnan. Då, i slutet på 1970-talet, visste man inte mycket om hur förändringar i hjärnan kunde orsaka olika sjukdomar. Min doktorsavhandling handlade om en signalsubstans i hjärnan, acetylkolin, som enklast kan beskrivas som motsatsen till adrenalin. Brist på acetylkolin visade sig orsaka minnesstörningar. Det var starten på att få fram läkemedel för att försöka motverka alzheimer.

Vad vill du med din forskning?
– Jag vill förstå varför alzheimer uppstår och vilka förändringar i hjärnan som leder till sjukdomen. På bara några decennier har vi skaffat oss enorm kunskap om den mänskliga hjärnan och har insett att ju tidigare vi kan se sjukdomstecknen desto större blir möjligheterna att ta fram en effektiv behandling.

Vad drömmer du om?
– Trots senare tids bakslag i flera läkemedelsprövningar mot alzheimer är jag optimistisk om att finna botemedel. Demensforskningen är en ung forskningsgren och ju mer vi lär oss desto komplexare blir det. Idag anar vi att minnesstörningar är ett sjukdomstecken som kan leda till en rad sjukdomar, precis som det finns olika typer av cancer. Vi måste förstå mer om denna komplexitet. Jag har specialiserat mig på alzheimer och är övertygad om att vi kommer att kunna behandla den sjukdomen framgångsrikt framöver.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Det har varit mycket värdefullt för mig. På ett både personligt och vetenskapligt plan. Att det finns forskare med från så många olika discipliner från olika universitet har tillfört en extra dimension som är sällsynt. Vi är ett litet land, trots det förekommer inte mycket samarbete mellan olika universitet. Men det håller på att ändras nu. Man inser att det behövs olika slag av kompetens för att lösa komplexa problem. Där är Swedish Brain Power en föregångare.

Annbritt Ryman, kommunikatör, Swedish Brain Power

Agneta Nordberg
Till Swedish Brain Power »
(nytt fönster)

C Graff: Jag tror det kommer att explodera av nya upptäckter 

Caroline Graff, läkare och professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet och chef för Hjärnbanken.

 

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
- Swedish Brain Powers chef Bengt Winblad ringde mig och frågade om jag ville delta i ett forskningsprojekt om alzheimer där min kompetens som både läkare och forskare i genetik passade bra. Det lockade mig eftersom tillämpningen av genetik för alzheimerpatienter var dåligt utvecklad och att det uppenbart fanns mer att upptäcka om den ärftliga delen av denna stora folksjukdom.

Vad vill du med din forskning?
- För mig handlar det både om att få forska och få möta människorna som drabbas och deras familjer. Att få tillämpa de fynd vi gör i forskningen i nära kontakt med patienterna. Jag vill kunna ge kunniga och korrekta besked till människor som undrar om de riskerar att få alzheimer och svara på frågor om det går att påverka med att t ex ändra livsstil. Människor har rätt att få välgrundade besked och att deras oro tas på allvar.

Vad drömmer du om?
- Självklart att hitta behandling och bot. Det har gjorts enorma framsteg inom demensforskningen på senare tid och jag tror det kommer explodera av nya upptäckter framöver. Det handlar bara om hur mycket tid och pengar vi lägger på detta. Idag duttas tyvärr forskningsanslagen ut kortsiktigt till enskilda forskare istället för att satsa på större systematiska, långsiktiga studier som forskare från olika discipliner kan dra nytta av tillsammans. Som chef för Hjärnbanken drömmer jag också om att det ska bli lika vanligt och självklart att donera sin hjärna när man dör som att donera andra organ. Vi behöver det för att kunna hitta behandling och bot!

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
- För mig har det varit helt ovärderligt att som ung forskare f

Caroline Graff, läkare och professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet och chef för Hjärnbanken.

 

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
- Swedish Brain Powers chef Bengt Winblad ringde mig och frågade om jag ville delta i ett forskningsprojekt om alzheimer där min kompetens som både läkare och forskare i genetik passade bra. Det lockade mig eftersom tillämpningen av genetik för alzheimerpatienter var dåligt utvecklad och att det uppenbart fanns mer att upptäcka om den ärftliga delen av denna stora folksjukdom.

Vad vill du med din forskning?
- För mig handlar det både om att få forska och få möta människorna som drabbas och deras familjer. Att få tillämpa de fynd vi gör i forskningen i nära kontakt med patienterna. Jag vill kunna ge kunniga och korrekta besked till människor som undrar om de riskerar att få alzheimer och svara på frågor om det går att påverka med att t ex ändra livsstil. Människor har rätt att få välgrundade besked och att deras oro tas på allvar.

Vad drömmer du om?
- Självklart att hitta behandling och bot. Det har gjorts enorma framsteg inom demensforskningen på senare tid och jag tror det kommer explodera av nya upptäckter framöver. Det handlar bara om hur mycket tid och pengar vi lägger på detta. Idag duttas tyvärr forskningsanslagen ut kortsiktigt till enskilda forskare istället för att satsa på större systematiska, långsiktiga studier som forskare från olika discipliner kan dra nytta av tillsammans. Som chef för Hjärnbanken drömmer jag också om att det ska bli lika vanligt och självklart att donera sin hjärna när man dör som att donera andra organ. Vi behöver det för att kunna hitta behandling och bot!

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
- För mig har det varit helt ovärderligt att som ung forskare få etablera kontakt och samarbeten med så erfarna och skickliga forskare. Att få mötas, diskutera och få jobba över disciplinära gränser. Det behövs verkligen.

Annbritt Ryman, kommunikatör, Swedish Brain Power

Caroline Graff
Till Swedish Brain Power »
(nytt fönster)

H Zetterberg: Minnesutredningar är på en skandalöst låg nivå 

Henrik Zetterberg, överläkare och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet

 

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– När jag studerade medicin blev jag mycket intresserad av sjukdomar som orsakades av ett nyupptäckt smittsamt protein som heter prion. Det är prion som bl a orsakar galna ko-sjukan hos nötkreatur och Creutzfeldts-Jakobs sjukdom hos människor. Då slog mig tanken, mer av en slump, att det skadliga proteinet beta-amyloid kanske har liknande effekter i hjärnan hos alzheimerpatienter. Jag tror fortfarande att det kan vara så.

Vad vill du med din forskning?
– Jag vill förstå grundorsaken till att alzheimer uppstår och hur sjukdomen utvecklas. Varför kan till exempel somliga åldras med alzheimer och andra inte? Jag vill också bidra till att öka kunskapen om hur man diagnosticerar sjukdomen. Kvaliteten på minnesutredningar och tester befinner sig på en skandalöst låg nivå med tanke på hur mycket vi faktiskt vet om alzheimer idag. Det beror på ett ointresse för demens, jämfört med exempelvis hjärt-kärlsjukdom, som hänger samman med att det inte finns något enkelt läkemedel att sätta in. Men det håller på att ändras.

Vad drömmer du om?
– Liksom alla andra drömmer jag självklart om att vi ska hitta ett botemedel. Vi har gått på så många stötar på senare tid. Men somliga av de studier som misslyckats har inte heller haft den kvalitet som krävs. Jag önskar bara att någon, någonstans, ska få en positiv signal i någon klinisk prövning. Det skulle fungera som en uppmuntran för oss alla.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Mycket. Bland annat främjat samarbetet kring den största svenska studien på tidiga sjukdomstecken i ryggvätska som gjorts. I d

Henrik Zetterberg, överläkare och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet

 

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– När jag studerade medicin blev jag mycket intresserad av sjukdomar som orsakades av ett nyupptäckt smittsamt protein som heter prion. Det är prion som bl a orsakar galna ko-sjukan hos nötkreatur och Creutzfeldts-Jakobs sjukdom hos människor. Då slog mig tanken, mer av en slump, att det skadliga proteinet beta-amyloid kanske har liknande effekter i hjärnan hos alzheimerpatienter. Jag tror fortfarande att det kan vara så.

Vad vill du med din forskning?
– Jag vill förstå grundorsaken till att alzheimer uppstår och hur sjukdomen utvecklas. Varför kan till exempel somliga åldras med alzheimer och andra inte? Jag vill också bidra till att öka kunskapen om hur man diagnosticerar sjukdomen. Kvaliteten på minnesutredningar och tester befinner sig på en skandalöst låg nivå med tanke på hur mycket vi faktiskt vet om alzheimer idag. Det beror på ett ointresse för demens, jämfört med exempelvis hjärt-kärlsjukdom, som hänger samman med att det inte finns något enkelt läkemedel att sätta in. Men det håller på att ändras.

Vad drömmer du om?
– Liksom alla andra drömmer jag självklart om att vi ska hitta ett botemedel. Vi har gått på så många stötar på senare tid. Men somliga av de studier som misslyckats har inte heller haft den kvalitet som krävs. Jag önskar bara att någon, någonstans, ska få en positiv signal i någon klinisk prövning. Det skulle fungera som en uppmuntran för oss alla.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Mycket. Bland annat främjat samarbetet kring den största svenska studien på tidiga sjukdomstecken i ryggvätska som gjorts. I den har vi funnit bevis för viktiga sjukdomstecken och markörer för alzheimer som blivit allmänt accepterade. Swedish Brain Power har stor potential för att etablera Sverige som ett av de främsta länderna för stora kliniska studier.

Annbritt Ryman, kommunikatör, Swedish Brain Power

Henrik Zetterberg
Till Swedish Brain Power »
(nytt fönster)

I Skoog: Spännande att studera hur demensrisken förändras 

Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och ledare för AgeCap, centrum för äldreforskning

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– Jag började forska om demenssjukdomar på 80-talet för att min handledare övertygade mig om att demens skulle bli ett intressant och viktigt forskningsområde. Då tyckte jag det lät enormt tråkigt, jag ville forska om sex och annat spännande. Men när jag väl satte igång blev det alltmer intressant. Då, på 80-talet, var det inte så många som gjorde det så man lärde snabbt känna de flesta demensforskarna i Sverige.

Vad vill du med din forskning?
– Det mest spännande just nu är att studera hur olika riskfaktorer för demens förändras och se vilka nya som vi bör uppmärksamma och hålla ögonen på. Vi var t ex bland de första i världen att koppla högt blodtryck till förekomsten av demens. Nu tar vi även prover på ryggvätska i våra stora epidemiologiska studier vilket vi är ensamma om i världen.

Vad drömmer du om?
– Ett botemedel förstås och det är mycket på gång inom demensforskningen nu. Men jag tror ändå att det kommer dröja ca 10 år innan vi får ett ordentligt genombrott i sökandet efter botemedel. Under tiden gäller det att ta vara på de bevis vi får på att en hälsosammare livsstil kan verka förebyggande. Idag kan vi ju se sjukdomstecknen ca 20 år innan symtomen dyker upp. Drömmen är naturligtvis att hitta en tydlig markör för tidiga sjukdomstecken som gör det möjligt att motverka, bromsa eller helt bota sjukdomen.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Till en början var jag tveksam men nu är samarbetet inom nätverket mycket viktigt för mig och min forskargrupp. SBP har bidragit till att utveckla samarbetet mellan oss svenska demensforsk

Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och ledare för AgeCap, centrum för äldreforskning

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– Jag började forska om demenssjukdomar på 80-talet för att min handledare övertygade mig om att demens skulle bli ett intressant och viktigt forskningsområde. Då tyckte jag det lät enormt tråkigt, jag ville forska om sex och annat spännande. Men när jag väl satte igång blev det alltmer intressant. Då, på 80-talet, var det inte så många som gjorde det så man lärde snabbt känna de flesta demensforskarna i Sverige.

Vad vill du med din forskning?
– Det mest spännande just nu är att studera hur olika riskfaktorer för demens förändras och se vilka nya som vi bör uppmärksamma och hålla ögonen på. Vi var t ex bland de första i världen att koppla högt blodtryck till förekomsten av demens. Nu tar vi även prover på ryggvätska i våra stora epidemiologiska studier vilket vi är ensamma om i världen.

Vad drömmer du om?
– Ett botemedel förstås och det är mycket på gång inom demensforskningen nu. Men jag tror ändå att det kommer dröja ca 10 år innan vi får ett ordentligt genombrott i sökandet efter botemedel. Under tiden gäller det att ta vara på de bevis vi får på att en hälsosammare livsstil kan verka förebyggande. Idag kan vi ju se sjukdomstecknen ca 20 år innan symtomen dyker upp. Drömmen är naturligtvis att hitta en tydlig markör för tidiga sjukdomstecken som gör det möjligt att motverka, bromsa eller helt bota sjukdomen.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Till en början var jag tveksam men nu är samarbetet inom nätverket mycket viktigt för mig och min forskargrupp. SBP har bidragit till att utveckla samarbetet mellan oss svenska demensforskare från flera olika discipliner och universitet. Det har möjliggjort värdefulla kontakter för både unga och erfarna forskare på området. Idag tycker jag SBP är en succé.

Annbritt Ryman, kommunikatör, Swedish Brain Power

Henrik Zetterberg
Till Swedish Brain Power »
(nytt fönster)

L Nyberg: Minnet spelar en fundamental roll för vilka vi är 

Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, Umeå universitet

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– Jag blev intresserad av hur minnet fungerar hos oss människor. Särskilt skillnaden mellan det medvetna och omedvetna minnet. Då, när jag studerade psykologi i slutet på 80-talet, visste man inte så mycket om det. På senare tid har kunskapen om hjärnan exploderat och mycket idag handlar om minnets betydelse för vår kognitiva förmåga och att minnet spelar en fundamental roll för vilka vi är och vad vi gör.

Vad vill du med din forskning?
– Jag vill förstå kopplingen mellan hjärnans funktioner och våra beteenden och vårt språk. Vi har väldigt många olika nätverk i hjärnan som ständigt kopplas av och på. Den har t ex ett en grundinställning (default mode) när vi kanske sitter på bussen och dagdrömmer som skiljer sig markant från när vi verkligen koncentrerar oss på någonting. Den kan processa saker även när vi inte är medvetna om det. Som när vi tycker att vi kopplar av tankeförmågan och gör något annat, så fortsätter den att processa vad vi tänkt på i bakgrunden. Den här dynamiken mellan olika funktioner intresserar mig mycket.

Vad drömmer du om?
– Jag drömmer om att på ett tydligare sätt kunna koppla olika minnesfunktioner till olika beteenden för att hitta länkar som gör det möjligt att behandla minnesstörningar. Att hitta läkemedel som kan hjälpa hjärnan att hitta rätt kopplingar och reparera dem.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Det är inte ofta vi forskare tar del av andra forskares upptäckter som inte rör den egna disciplinen. Det är något som Swedish Brain Power uppmuntrat till och som fått konkreta effekter här i Umeå. Bland annat har vi fått en inriktning på Parkinsons sjukdom

Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, Umeå universitet

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
– Jag blev intresserad av hur minnet fungerar hos oss människor. Särskilt skillnaden mellan det medvetna och omedvetna minnet. Då, när jag studerade psykologi i slutet på 80-talet, visste man inte så mycket om det. På senare tid har kunskapen om hjärnan exploderat och mycket idag handlar om minnets betydelse för vår kognitiva förmåga och att minnet spelar en fundamental roll för vilka vi är och vad vi gör.

Vad vill du med din forskning?
– Jag vill förstå kopplingen mellan hjärnans funktioner och våra beteenden och vårt språk. Vi har väldigt många olika nätverk i hjärnan som ständigt kopplas av och på. Den har t ex ett en grundinställning (default mode) när vi kanske sitter på bussen och dagdrömmer som skiljer sig markant från när vi verkligen koncentrerar oss på någonting. Den kan processa saker även när vi inte är medvetna om det. Som när vi tycker att vi kopplar av tankeförmågan och gör något annat, så fortsätter den att processa vad vi tänkt på i bakgrunden. Den här dynamiken mellan olika funktioner intresserar mig mycket.

Vad drömmer du om?
– Jag drömmer om att på ett tydligare sätt kunna koppla olika minnesfunktioner till olika beteenden för att hitta länkar som gör det möjligt att behandla minnesstörningar. Att hitta läkemedel som kan hjälpa hjärnan att hitta rätt kopplingar och reparera dem.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
– Det är inte ofta vi forskare tar del av andra forskares upptäckter som inte rör den egna disciplinen. Det är något som Swedish Brain Power uppmuntrat till och som fått konkreta effekter här i Umeå. Bland annat har vi fått en inriktning på Parkinsons sjukdom som vi inte skulle haft annars. Det är också viktigt att det handlar om uppmuntran, inte tvång för att få en viss summa pengar. Värdet av Swedish Brain Power ligger bortom kronor och ören och är outstanding när det gäller kontakter och kunskapsutbyte över både disciplinära och geografiska gränser.

Annbritt Ryman, kommunikatör, Swedish Brain Power

Henrik Zetterberg
Till Swedish Brain Power »
(nytt fönster)

L Olson: Jag hade en kompis som bröt nacken 

Lars Olson, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfonden

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
Jag hade en kompis som bröt nacken. Jag ville utforska om man på något sätt kunde få skadade nervtrådar i ryggmärgen att växa ut igen. Sedan dess har jag fascinerats av att försöka förstå hur signalsystemet i vårt mest komplexa organ fungerar.

Vad vill du med din forskning?
Just nu ligger fokus på minnet. Hur gör hjärnan för att skapa varaktiga minnen? Om vi kan följa och förstå signalvägarna och kopplingsschemat kan vi kanske hitta medicin som läker och reparerar. Det vore fantastiskt att kunna bidra till det. För utan minne kan inte människan fungera. Minnet ligger bakom alla kognitiva funktioner. Utan minne är vi ingenting.

Vad drömmer du om?
Naturligtvis att hitta läkemedel som bromsar eller helt hindrar sjukdomen. Och det går fort framåt inom hjärnforskningen nu. Inom 10 år tror jag det kommer finnas enkla test som tidigt kan visa om vi har anlag för en viss hjärnsjukdom och att vi då kan sätta in läkemedel.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
Samarbetet inom Swedish Brain Power har betytt enormt mycket för mig. Jag har varit på så gott som vartenda möte. Från början kunde jag inte mycket om genetik. Av genetikerna har jag lärt mig otroligt mycket. För en grundforskare som jag, som mest umgås med möss, har det varit mycket lärorikt att ta del av klinikernas erfarenheter av att möta människorna som drabbas av dessa fruktansvärda hjärnsjukdomar. Det har också, har jag förstått, varit en fantastisk skola för de unga forskare som fått vara med och utvecklas inom detta nätverk av erfarna och kvalificerade forskare.

Annbritt Ryman, kommunikatör, Swedish Brain Power

Lars Olson, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfonden

Varför började du forska om hjärnsjukdomar?
Jag hade en kompis som bröt nacken. Jag ville utforska om man på något sätt kunde få skadade nervtrådar i ryggmärgen att växa ut igen. Sedan dess har jag fascinerats av att försöka förstå hur signalsystemet i vårt mest komplexa organ fungerar.

Vad vill du med din forskning?
Just nu ligger fokus på minnet. Hur gör hjärnan för att skapa varaktiga minnen? Om vi kan följa och förstå signalvägarna och kopplingsschemat kan vi kanske hitta medicin som läker och reparerar. Det vore fantastiskt att kunna bidra till det. För utan minne kan inte människan fungera. Minnet ligger bakom alla kognitiva funktioner. Utan minne är vi ingenting.

Vad drömmer du om?
Naturligtvis att hitta läkemedel som bromsar eller helt hindrar sjukdomen. Och det går fort framåt inom hjärnforskningen nu. Inom 10 år tror jag det kommer finnas enkla test som tidigt kan visa om vi har anlag för en viss hjärnsjukdom och att vi då kan sätta in läkemedel.

Vad har Swedish Brain Power betytt för dig?
Samarbetet inom Swedish Brain Power har betytt enormt mycket för mig. Jag har varit på så gott som vartenda möte. Från början kunde jag inte mycket om genetik. Av genetikerna har jag lärt mig otroligt mycket. För en grundforskare som jag, som mest umgås med möss, har det varit mycket lärorikt att ta del av klinikernas erfarenheter av att möta människorna som drabbas av dessa fruktansvärda hjärnsjukdomar. Det har också, har jag förstått, varit en fantastisk skola för de unga forskare som fått vara med och utvecklas inom detta nätverk av erfarna och kvalificerade forskare.

Annbritt Ryman, kommunikatör, Swedish Brain Power

Lars Olson