Ålder
Hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. I yrkesverksam ålder är demenssjukdom relativt ovanligt. Efter 65 års ålder fördubblas risken att drabbas ungefär var femte år.
I Sverige beräknas 6,9 procent av de som är 65 år eller äldre och 18,3 % av de som är 80 år eller äldre ha en demenssjukdom. Bland de som är över 90 år uppskattas närmare hälften vara drabbade.
Läs mer om andra riskfaktorer för demenssjukdom nedan.
Kön
Fler kvinnor än män drabbas av demenssjukdom, något som inte bara kan förklaras med att kvinnor generellt sett lever längre. Fram till 80 års ålder är demenssjukdom ungefär lika vanligt bland kvinnor och män. Därefter är andelen kvinnor som drabbas högre än för män och skillnaden mellan könen ökar med åren.
Fler kvinnor än män drabbas av demenssjukdom, något som inte bara kan förklaras med att kvinnor generellt sett lever längre. Fram till 80 års ålder är demenssjukdom ungefär lika vanligt bland kvinnor och män. Därefter är andelen kvinnor som drabbas högre än för män och skillnaden mellan könen ökar med åren.
Ärftlighet
Påståendet att "alzheimer går i släkten" får stöd av forskningen. Den som har en förälder med Alzheimers sjukdom har 2 – 3 gånger högre risk att själv insjukna i sjukdomen. Risken är ännu större om båda föräldrarna har haft alzheimer och om insjuknandet har skett tidigt i livet (före 65 års ålder).
Skillnader i arvsanlag har betydelse för uppkomsten av demenssjukdomar Forskarna har funnit flera så kallade riskgener för alzheimer. Den främsta är en variant av ApoE-genen som kallas ApoE4. Personer som har dubbel uppsättning av den (närmare tre procent av befolkningen) har avsevärt högre risk att insjukna än de som har ApoE3, den vanligaste ApoE-varianten. 15 procent av personer med Alzheimers sjukdom beräknas ha dubbel uppsättning av ApoE4.
Även personer som bär på endast en ApoE4-variant har en förhöjd risk att insjukna i alzheimer.
Alzheimer sjukdom kan i sällsynta fall bero på sjuka arvsanlag som är en direkt orsak till sjukdomen. Det kallas för familjär alzheimer, läs mer om det här.
Påståendet att "alzheimer går i släkten" får stöd av forskningen. Den som har en förälder med Alzheimers sjukdom har 2 – 3 gånger högre risk att själv insjukna i sjukdomen. Risken är ännu större om båda föräldrarna har haft alzheimer och om insjuknandet har skett tidigt i livet (före 65 års ålder).
Skillnader i arvsanlag har betydelse för uppkomsten av demenssjukdomar Forskarna har funnit flera så kallade riskgener för alzheimer. Den främsta är en variant av ApoE-genen som kallas ApoE4. Personer som har dubbel uppsättning av den (närmare tre procent av befolkningen) har avsevärt högre risk att insjukna än de som har ApoE3, den vanligaste ApoE-varianten. 15 procent av personer med Alzheimers sjukdom beräknas ha dubbel uppsättning av ApoE4.
Även personer som bär på endast en ApoE4-variant har en förhöjd risk att insjukna i alzheimer.
Alzheimer sjukdom kan i sällsynta fall bero på sjuka arvsanlag som är en direkt orsak till sjukdomen. Det kallas för familjär alzheimer, läs mer om det här.
Påverkbara riskfaktorer
I juli 2024 publicerade Lancetkommissionen nya rön om förutsättningarna för att förebygga demenssjukdom. Kommissionen har bland annat gått igenom forskningen om riskfaktorer och lyfter fram 14 stycken. Samtliga är mer eller mindre påverkbara och skulle, om de ellimierades, kunna minska demenssjukdom i framtiden med 45 procent. De 14 riskfaktorerna är:
- Lägre utbildning
- Obehandlad hörselnedsättning
- Obehandlad synnedsättning (slutet av livet)
- Traumatisk hjärnskada
- Hög alkolholkonsumtion, mer än 21 enheter/vecka (1 enhet motsvarar ungefär 4 cl starksprit eller 1 glas vin)
- Högt blodtryck
- Högt kolesterolvärde (LDL)
- Fetma, BMI minst 30 (BMI= kroppsvikt/kroppslängd2)
- Rökning
- Depression
- Social isolering
- Fysisk inaktivitet
- Diabetes
- Luftförorening
I juli 2024 publicerade Lancetkommissionen nya rön om förutsättningarna för att förebygga demenssjukdom. Kommissionen har bland annat gått igenom forskningen om riskfaktorer och lyfter fram 14 stycken. Samtliga är mer eller mindre påverkbara och skulle, om de ellimierades, kunna minska demenssjukdom i framtiden med 45 procent. De 14 riskfaktorerna är:
- Lägre utbildning
- Obehandlad hörselnedsättning
- Obehandlad synnedsättning (slutet av livet)
- Traumatisk hjärnskada
- Hög alkolholkonsumtion, mer än 21 enheter/vecka (1 enhet motsvarar ungefär 4 cl starksprit eller 1 glas vin)
- Högt blodtryck
- Högt kolesterolvärde (LDL)
- Fetma, BMI minst 30 (BMI= kroppsvikt/kroppslängd2)
- Rökning
- Depression
- Social isolering
- Fysisk inaktivitet
- Diabetes
- Luftförorening