Hur är det att leva i samhället med demenssjukdom? Handla mat, hämta ut paket, åka kollektiva färdmedel – det är lätt att inse att det finns mycket att göra för att underlätta för demenssjuka personer. Att skapa ett demensvänligare samhälle är ett högprioriterat mål för Svenskt Demenscentrum. I samarbete med andra aktörer har vi tagit en rad initiativ.
Butiker
Kunskapsstöd till butiker
Att handla är viktigt för att kunna klara sig själv. För personer med demenssjukdom är det tyvärr ofta förknippat med oro och stress. Många har svårt att hitta varorna och känner sig stressade vid kassan när kortkoder och kontanter ska hanteras.
För att hjälpa butiker att bli bättre anpassade till personer med demenssjukdom har Svenskt Demenscentrum tagit fram ett kunskapsstöd, tillsammans med Myndigheten för delaktighet, Demensförbundet och Alzheimer Sverige. Det innehåller tips på en rad enkla åtgärder som gör det lättare att handla, även för personer med utvecklingsstörning och andra med kognitiva funktionsnedsättningar.
Se informationsfilmen (drygt 6 min)
Kunskapsstöd till butiker
Att handla är viktigt för att kunna klara sig själv. För personer med demenssjukdom är det tyvärr ofta förknippat med oro och stress. Många har svårt att hitta varorna och känner sig stressade vid kassan när kortkoder och kontanter ska hanteras.
För att hjälpa butiker att bli bättre anpassade till personer med demenssjukdom har Svenskt Demenscentrum tagit fram ett kunskapsstöd, tillsammans med Myndigheten för delaktighet, Demensförbundet och Alzheimer Sverige. Det innehåller tips på en rad enkla åtgärder som gör det lättare att handla, även för personer med utvecklingsstörning och andra med kognitiva funktionsnedsättningar.
Se informationsfilmen (drygt 6 min)
Det ska vara lätt att handla (pdf, 12 sid)
Bibliotek | Möten med litteratur
Syftet med projektet Möten med litteratur var att inspirera och stödja bibliotek att ytterligare öppna upp sina verksamheter och bidra till ett demensvänligt samhälle.
9 bibliotek arbetade under 2015 med att
- öka sin förståelse och kunskap om demenssjukdomar
- skapa lokala nätverk
- testa och genomföra olika aktiviteter för och med målgruppen
Under hösten 2015 arrangerades aktiviteter runt om i landet på de deltagande biblioteken, allt från föreläsningar om demens, arkivfilmsvisningar, musik- och berättarstund, berättarcafé och träffar om digital teknik till bokcirklar och mycket annat.
Projektet var ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum.
Syftet med projektet Möten med litteratur var att inspirera och stödja bibliotek att ytterligare öppna upp sina verksamheter och bidra till ett demensvänligt samhälle.
9 bibliotek arbetade under 2015 med att
- öka sin förståelse och kunskap om demenssjukdomar
- skapa lokala nätverk
- testa och genomföra olika aktiviteter för och med målgruppen
Under hösten 2015 arrangerades aktiviteter runt om i landet på de deltagande biblioteken, allt från föreläsningar om demens, arkivfilmsvisningar, musik- och berättarstund, berättarcafé och träffar om digital teknik till bokcirklar och mycket annat.
Projektet var ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum.
Folktandvård med kunskap om demens
Den som får en demenssjukdom löper stor risk att tappa kontakten med sin tandläkare. Det vill folktandvården i Kungsängen förebygga med ökad kunskap. Diplomet på disken visar att de som arbetar här är utbildade demensvänner.
På kliniken i Kungsängen arbetar ca 24 personer. De har gått kommunens (Upplands-Bro) utbildning och blivit demensvänner. Ibland är personalen de som först anar att en person kan ha en demenssjukdom. Det kan handla om patienten inte kommer på sin bokade tid eller kanske på fel tid.
– Jag kan också se att en patient börjat bli lite förvirrad. Då kan jag fråga om hon eller han kan ta med sig någon anhörig nästa gång. Det går ofta bra, men det är inte alltid vi lyckas, säger säger Zina Rachid, tandhygienist som arbetar i klinikens seniortandvårdsteam.
Det gäller att bemöta personen utan att kränka.
Myndig person
– Här har jag en myndig person framför mig. Hur ska jag säga att jag vill tala med en anhörig om din munhälsa? Då handlar det om att ha en bra dialog. Jag kan till exempel säga att det kanske kan vara bra om din dotter också får en kallelse, säger Christina Eklund Larsson, klinikchef.
– En person kan bli väldigt arg på mig om jag föreslår att de behöver hjälp med tandborstningen. Det gäller att gå lite försiktigt fram, säger Zina Rachid.
Klinikchefen Christina Eklund Larsson i tandläkarstolen. Bakom henne står tandläkaren Hamed Movérare Keiliani och tandhygienisten Zina Rachid.
Båda tycker att utbildningen till demensvän har gett en bredare kunskap och ökad förståelse. Till exempel att förstå att aggressivt beteende kan bottna i rädsla. El
Den som får en demenssjukdom löper stor risk att tappa kontakten med sin tandläkare. Det vill folktandvården i Kungsängen förebygga med ökad kunskap. Diplomet på disken visar att de som arbetar här är utbildade demensvänner.
På kliniken i Kungsängen arbetar ca 24 personer. De har gått kommunens (Upplands-Bro) utbildning och blivit demensvänner. Ibland är personalen de som först anar att en person kan ha en demenssjukdom. Det kan handla om patienten inte kommer på sin bokade tid eller kanske på fel tid.
– Jag kan också se att en patient börjat bli lite förvirrad. Då kan jag fråga om hon eller han kan ta med sig någon anhörig nästa gång. Det går ofta bra, men det är inte alltid vi lyckas, säger säger Zina Rachid, tandhygienist som arbetar i klinikens seniortandvårdsteam.
Det gäller att bemöta personen utan att kränka.
Myndig person
– Här har jag en myndig person framför mig. Hur ska jag säga att jag vill tala med en anhörig om din munhälsa? Då handlar det om att ha en bra dialog. Jag kan till exempel säga att det kanske kan vara bra om din dotter också får en kallelse, säger Christina Eklund Larsson, klinikchef.
– En person kan bli väldigt arg på mig om jag föreslår att de behöver hjälp med tandborstningen. Det gäller att gå lite försiktigt fram, säger Zina Rachid.
Klinikchefen Christina Eklund Larsson i tandläkarstolen. Bakom henne står tandläkaren Hamed Movérare Keiliani och tandhygienisten Zina Rachid.
Båda tycker att utbildningen till demensvän har gett en bredare kunskap och ökad förståelse. Till exempel att förstå att aggressivt beteende kan bottna i rädsla. Eller att det kan handla om smärta som inte kan uttryckas på annat sätt. Särskilt värdefullt var att få kunskap om de olika demenssjukdomarna. De fick också diskutera olika situationer som de varit med om eller som kan tänkas uppstå.
Se personen
– Det gäller att se personen där och då, säger Christina Eklund-Larsson. Att hitta hur man ska nå fram och att försöka se hur mycket kunskap som personen fått med sig. Hur tänker du dig att du ska jobba vidare med skötseln av tänderna hemma?
– Vi ska inte stigmatisera men ändå försöka hjälpa, vilket är en svår balansgång. Det jag tog med mig mest från utbildningen var förhållningssättet, säger Hamed Movérare Keiliani, tandläkare, och fortsätter:
– Vi är vana vid korta tider och att vara lösningsfokuserade. Men om det kommer en patient som är förvirrad eller kanske aggressiv så ska man inte argumentera emot. Istället ska man tänka att, aha, det här kanske bottnar i något annat. Det kan vara bättre att boka en tid nästa dag eller försöka få tag i en anhörig, till exempel.
Stöd vid tidsbokning
Personalen försöker också ge stöd vid tidsbokning och att informera även anhöriga om tandläkarbesöket.
– Är en måndag bra? Vad brukar du göra på måndagar? Vi ger inte bara en lapp. Vi kan fråga, kommer du ihåg att vi bokat en tid nu? Vi kan ringa dagen innan eller kanske samma dag och påminna. Likaså kan vi fråga om någon kan följa med. Vi är inte heller lika hårda som annars och kräver inte avgifter för uteblivet besök om personen har demens, säger Hamed Movérare Keiliani.
Inför större behandlingar tänker personalen på kliniken numera lite extra på om patienten orkar med och om hen förstår vad som ska göras. Hamed Movérare Keiliani:
– Det här är en process som startat och som genomsyrar vår verksamhet, till exempel hur vi ska minska uteblivna besök och presentera olika hjälpmedel. Nu tar vi hänsyn till demens på samma sätt som vi gör när det gäller andra sjukdomar, funktionsnedsättningar eller olika språk.
Nätverksträffar i kommunen
Folktandvården är med vid nätverksträffar i kommunen med bland annat socialtjänsten.
– Då diskuterar vi inte enskilda personer. Men jag försöker framhäva att man ska komma ihåg tandläkaren, att tandvård är en viktig punkt när en person fått demensdiagnos, säger Christina Eklund-Larsson.
Text & bild: Kari Molin
Brandman och demensvän
Jag har fått mer förståelse för om en person beter sig förvirrat. Nu tänker jag tanken att det kanske kan handla om demens. Det säger Gusten Jansson, brandman som utbildat sig till demensvän i Upplands-Bro.
Hans arbete vid Brandkåren Attunda kretsar kring bränder, trafikolyckor och hjärtstopp. Men brandmännen gör även förebyggande hembesök. Ibland kan de ana att en person har demenssjukdom eller också får de reda på det genom anhöriga. Så när brandkåren fick frågan om de anställda var intresserade av att utbildas till demensvänner blev svaret självklart ja.
– Det var en ögonöppnare att gå utbildningen, säger Gusten Jansson.
Utbildningen på ca 90 minuter tar bland annat upp fakta om demenssjukdomar, tidiga tecken, bemötande och vilken hjälp som finns att få i kommunen.
Attunda brandkår gör hembesök för att förebygga bränder.
– Vi knackar dörr område för område och informerar om brandrisker, om hur man ska bete sig om det brinner hemma eller hos grannen och sådant, säger Gusten Jansson.
Ibland gör brandmännen fördjupade hembesök, när de fått kännedom om personer som kan behöva lite extra stöd.
– Jag har kontakt med socialtjänst, hyresbolag med flera aktörer i kommunen eftersom vi vill hitta sätt att få reda på vilka som är särskilt utsatta för brandrisker, säger Gusten Jansson.
Det är inte helt lätt eftersom det naturligtvis finns sekretessbestämmelser.
– Det vi kan göra är att gå via hemtjänsten. De kan prata med en brukare och förklara att vi vill göra ett besök för att hjälpa till med brandsäkerheten. Vi
Jag har fått mer förståelse för om en person beter sig förvirrat. Nu tänker jag tanken att det kanske kan handla om demens. Det säger Gusten Jansson, brandman som utbildat sig till demensvän i Upplands-Bro.
Hans arbete vid Brandkåren Attunda kretsar kring bränder, trafikolyckor och hjärtstopp. Men brandmännen gör även förebyggande hembesök. Ibland kan de ana att en person har demenssjukdom eller också får de reda på det genom anhöriga. Så när brandkåren fick frågan om de anställda var intresserade av att utbildas till demensvänner blev svaret självklart ja.
– Det var en ögonöppnare att gå utbildningen, säger Gusten Jansson.
Utbildningen på ca 90 minuter tar bland annat upp fakta om demenssjukdomar, tidiga tecken, bemötande och vilken hjälp som finns att få i kommunen.
Attunda brandkår gör hembesök för att förebygga bränder.
– Vi knackar dörr område för område och informerar om brandrisker, om hur man ska bete sig om det brinner hemma eller hos grannen och sådant, säger Gusten Jansson.
Ibland gör brandmännen fördjupade hembesök, när de fått kännedom om personer som kan behöva lite extra stöd.
– Jag har kontakt med socialtjänst, hyresbolag med flera aktörer i kommunen eftersom vi vill hitta sätt att få reda på vilka som är särskilt utsatta för brandrisker, säger Gusten Jansson.
Det är inte helt lätt eftersom det naturligtvis finns sekretessbestämmelser.
– Det vi kan göra är att gå via hemtjänsten. De kan prata med en brukare och förklara att vi vill göra ett besök för att hjälpa till med brandsäkerheten. Vi utbildar också hemtjänstpersonal. De flesta som arbetar i hemtjänsten känner till personer som till exempel glömmer saker på spisen, säger han.
Anhöriga är också en nyckel in till personer med demens.
– Om vi har fått veta av en anhörig att en person har demens kan vi fråga om vi får hjälpa till att testa brandvarnare och ge olika tips. Vi kan hjälpa till att säkra det tekniskt i hemmet, med fler små brandsläckare och brandvarnare. Likaså tipsa om spisvakt, timers med mera. Det handlar om att anpassa efter den person det gäller och efter vilka risker som finns.
Både vid hembesök och när de rycker ut på olika slags larm är det värdefullt med kunskap om demens menar Gusten Jansson.
– I utbildningen fick vi diskutera situationer som kan uppstå i vår verksamhet och om hur man kan göra då. Vi lärde oss också om tidiga tecken på demenssjukdom. Det är ju en sjukdom som inte syns utanpå.
Det händer att en brandman är den första att ana att en person kan ha demens.
– Det kan handla om en torrkokning eller att någon är kraftigt förvirrad. Det vi kan göra då är att anmäla oro och väcka frågan hos socialtjänsten.
Brandmän möter ofta människor i kris i samband med bilolyckor, hjärtstopp eller bränder.
– Det är vanligt att möta människor som är i chocktillstånd. Ibland är det svårt att se skillnad på om en person är chockad eller har demens, säger Gusten Jansson. Men faktum är att det går att prata och bete sig ungefär likadant – vi ska få personen som är drabbad eller den anhörige att känna sig trygg
Numera tänker han oftare tanken att det kan handla om demens.
– Det gäller att tala tydligt och långsamt och det är inte fel att upprepa det man tycker är viktigt. Det handlar också om att ha förståelse för om personen beter sig förvirrat, säger han.
Det gäller att själv behålla lugnet, då känner personen sig tryggare.
– Man måste lyssna ordentligt. Människor beter sig på olika sätt. Rent fysiskt är man i samma nivå, jag sitter ner om personen sitter. Sen får man känna av sådant som om personen uppskattar om man har en hand på axeln.
Text & foto: Kari Molin
Läs mer om arbetet med att utbilda demensvänner i Upplands-Bro
Kommunala satsningar
Museer | Möten med minnen
Demensanpassade visningar
Många museer i landet erbjuder anpassade visningar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Visningarna genomförs i lite långsammare takt och i mindre grupper. Ofta marknadsförs det under vinjetten Möten med minnen som också var namnet på ett projekt som pågcik mellan 2013 och 2015 och där 83 museer deltog. Läs mer om det nedan.
Möten med minnen
Digitala visningar för boenden och dagverksamheter
Demensanpassade visningar
Många museer i landet erbjuder anpassade visningar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Visningarna genomförs i lite långsammare takt och i mindre grupper. Ofta marknadsförs det under vinjetten Möten med minnen som också var namnet på ett projekt som pågcik mellan 2013 och 2015 och där 83 museer deltog. Läs mer om det nedan.
Möten med minnen
Digitala visningar för boenden och dagverksamheter
Poliser och ordningsvakter
Som polis och ordningsvakt möter du personer med demenssjukdom i olika situationer, förmodligen ofta utan att veta om det. Vilka tecken kan tyda på demenssjukdom? Hur bör du bemöta en person som har svårt att minnas och att utrycka sig? Det är ett par frågor som tas upp i det kunskapsstöd som Svenskt Demencentrum har tagit fram för polis och ordningsvakter.
App till mobilen
Mobilappen Om demens innehåller tips och råd till poliser och ordningsvakter. Appen kan laddas ned gratis från AppStore (iPhone) och GooglePlay (Android).
Webbutbildning och informationshäfte
Om demens för polis och ordningsvakter är namnet på vår avgiftsfria webbutbildning. Gå till webbutbildningen (nytt fönster).
Som polis och ordningsvakt möter du personer med demenssjukdom i olika situationer, förmodligen ofta utan att veta om det. Vilka tecken kan tyda på demenssjukdom? Hur bör du bemöta en person som har svårt att minnas och att utrycka sig? Det är ett par frågor som tas upp i det kunskapsstöd som Svenskt Demencentrum har tagit fram för polis och ordningsvakter.
App till mobilen
Mobilappen Om demens innehåller tips och råd till poliser och ordningsvakter. Appen kan laddas ned gratis från AppStore (iPhone) och GooglePlay (Android).
Webbutbildning och informationshäfte
Om demens för polis och ordningsvakter är namnet på vår avgiftsfria webbutbildning. Gå till webbutbildningen (nytt fönster).
Beställ 16-sidigt informationshäfte gratis (nytt fönster)
- Ladda ned informationshäftet som pdf (nytt fönster)