ARBETA MED DEMENS

Stjärnmärkta erfarenheter på inspirationsdag

Laila Becker berättade också att det nu finns 2 013 Stjärninstruktörer och 510 Stjärnmärkta enheter i landet. Hon lyfte flera exempel på positiv återkoppling från Stjärnmärkta enheter, bland annat att det blivit roligare att gå till jobbet, att teamsamarbetet blivit bättre och att användningen av behovsmedicin minskat.

Hemsjukvård nyhet hos SveDem

Ett krav för att bli Stjärnmärkt är att registrera i SveDem, och koordinator Madeleine Åkerman berättade att alla enheter som vårdar och behandlar personer med demenssjukdom nu kan använda sig av registret, i och med att hemsjukvården tillkommit.

– Genom att registrera i SveDem kan ni mäta och följa upp ert arbete. Alla anslutna kan se sina egna resultatrapporter i inloggat läge. Så registrera inte för registrerandets skull, utan tänk ”Hur kan det här hjälpa oss?”, sa Madeleine Åkerman.

Bättre bemötande i hemmet

Stöd i ordinärt boende bedriver hemtjänst i Järfälla kommun och är Stjärnmärkta sedan 2022. Sanne Zetterberg, gruppledare, och Rebecca Bruce, kvalitetssamordnare berättade om effekterna av deras satsning på att bli Stjärnmärkta.

–  Stjärnmärkt har gjort att mötet med brukarna har förbättrats. Nu står personens önskemål i centrum. Ingen i personalen utgår längre ifrån till exempel hur de själva vill ha kaffet, utan nu vet alla som kommer hem till Kalle hur Kalle vill ha sitt kaffe, sade Rebecca Bruce.

De betonade även hur viktigt teamarbetet är i hemtjänsten. Genom att införa ramtid och självgående team, som planerar för brukarnas behov utifrån deras önskemål, har man kunnat lösa bristen på administrativ tid. Samtidigt har samanhållningen ökat och medarbetarna blivit nöjdare.

Stjärnmärkt gemenskap i Piteå

Ängsgården i Piteå är ett renodlat demensboende och Stjärnmärkt sedan 2023. Instruktörerna Ann-Christin Nedlund och Anna Högnelid berättade att personalen jobbar mycket med levnadsberättelsen och personcentrerade aktiviteter. Man har också satsat på mindre anhöriggrupper med max åtta deltagare i varje.

– I grupperna pratar vi om demenssjukdomar, om personcentrerad vård, om vad gör vi för aktiviteter och även om vad som händer i livets slut. Vi ger mycket tid till de anhöriga att prata, sade Ann-Christin Nedlund.

För personalen finns handledningsgrupper där man kan diskutera olika situationer – hur man tänkte och gjorde, och om man kunde ha gjort på ett annat sätt. Man har även haft särskilda handledningsgrupper för anställda som är nya i Sverige.

Engagemang och lite tjat behövs

Wiveka Tham, Silviasyster och Stjärninstruktör, berättade om utmaningar och framgångsfaktorer när hon var med och stjärnmärkte boenden i Burlövs kommun. Bland utmaningarna fanns dels praktiska saker som att få alla att läsa sina mejl och komma till kurstillfällena, dels skillnader i förkunskaper och språkkunskaper.

–  Man behöver inte vara nysvensk för att inte förstå alla ord. Dialektala ord och uttal kan ställa till det, liksom svåra ord, sade Wiveka Tham.

Hon och listade ett antal förutsättningar för att lyckas, bland annat vikten av att det finns ett engagemang hos både chefer och personal. Och att man kan behöva tjata som instruktör.

Undvik instruktioner

Dagen bjöd också på en hel del inspiration vid sidan av Stjärnmärkt. Cristina Wångblad, fysioterapeut i Göteborg, talade om gångsvårigheter och det faktum att procedurminnet – minnesmönstren som gör att vi kan göra saker som att gå utan att aktivt tänka på hur vi gör – finns kvar länge hos personer med demenssjukdom. Men det är lätt att störa detta minne om man börjar ge instruktioner. Hon skickade med ett tydligt budskap:

– Kommer ni bara ihåg en sak från den här föreläsningen så låt det vara det här: Stör aldrig den som rör sig, om den lever med en kognitiv sjukdom.

Åsa Winzell Juhlin, audionom i Göteborg, talade om hur viktig hörseln är för vår kognition och vad man kan göra för att underlätta hörande och kommunikation. Frida Nobel, medicinalråd på Socialstyrelsen, tog upp den nyligen uppdaterade nationella demensstrategin och professor Lars-Olof Wahlund bjöd på en översikt över forskningsläget.

Lagstöd för utevistelse saknas

Helle Wijk, berättade om forskningsprojektet Out-fit. Det handlar om hur viktig naturkontakt är för sköra äldres hälsa och mående. En grupp som inte har jämlika möjligheter att vistas ute i naturen i och med att det i dag inte finns någon lagstadgad rätt till utevistelse för personer inom vård och omsorg.

– Det här är det många som blir förvånade över. Och finns det inget lagstöd är det också stor risk att det här inte blir av, sade Helle Wijk.

Hon tipsade om att utevistelse kan vara många olika saker, och att fundera på vilka inomhusaktiviteter som skulle gå att göra ute i stället.

Text: Karin Nyman, foto: Yanan Li
 

Bildtext: 

 

 

Publicerad: 2025-04-04, Uppdaterad: 2025-04-04

Ibland kan du få en remiss från läkare för ett kognitivt screeningtest eller kanske till och med för en utförlig strukturerad funktions- och aktivitetsanalys.

Oavsett vilket behöver svaret till den som har skrivit remissen ta upp samtliga delar av funktions- och aktivitetsbedömningen.

Nedan tar vi upp områden som bör finnas med i remissvaret, och exempel på formuleringar. 

 

Syfte och bakgrund 

Beskriv syftet med bedömningen.

”Syftet med denna bedömning är att utreda personens kognitiva förmågor och hur dessa påverkar vardagliga aktiviteter i samband med basal demensutredning.”

Ge en kort sammanfattning av personens situation.

”Personen är en 78-årig kvinna med misstänkt kognitiv svikt, remitterad för utredning på grund av glömska och svårigheter med vardagliga aktiviteter.” 

 

Genomförande 

Beskriv hur bedömningen har gått till och vilka metoder du har använt.

”Bedömningen inkluderade aktiviteter (att visa runt i bostaden samt testsituationer), testning med Montreal Cognitive Assessment (MoCA) och en strukturerad intervju baserad på Kognition i dagliga livet (Cognitive Impairment in Daily Life, CiD).” 

 

Resultat och observationer 

A. Intervju 

Sammanfatta personens egna upplevelser av vardagliga utmaningar.

”Personen rapporterar svårigheter att komma ihåg planerade aktiviteter, laga mat och orientera sig i nya miljöer. Anhörig beskriver även att personen ofta tappar tråden i samtal.”

Koppla resultaten till vardagslivet.

”Intervjun indikerar att kognitiva svårigheter påverkar vardagliga aktiviteter såsom måltidsförberedelser och social interaktion, vilket är i linje med observationerna.” 

 

B. Kognitiv screening 

Sammanställ testresultatet och markera områden med avvikelser.

”Totalpoäng: 21/30. Låga poäng noterades i följande delmoment: minnesåtergivning (1/5), klockritning (2/3) och uppmärksamhet (2/6). Dessa fynd tyder på svårigheter med minnesfunktioner, visuospatial förmåga och uppmärksamhet.” 

”Personen kom i tid till mötet men visste inte vad syftet med mötet var, trots att både undertecknad och personens anhöriga har berättat det. Blev väldigt lätt distraherad av mindre ljud. I stället för normala 15 minuters testtid behövde personen 50 minuter för att genomföra testet.” 

 

C. Observation i aktivitet 

Beskriv vilken aktivitet du har valt och varför, samt hur aktiviteten genomfördes och viktiga observationer.

”Personen visade runt i sitt hem och beskrev varje rums funktion. Navigerade säkert men hade svårt att beskriva syftet med vissa rum. Förvarade flera föremål på ologiska platser, till exempel köksredskap i sovrummet.”

Koppla eventuellt observationerna till kognitiva funktioner.

”Observationer tyder på nedsatt exekutiv funktion och minnessvårigheter, vilket påverkar förmågan att strukturera och organisera hemmet.” 

 

Tolkning och bedömning 

Sammanfatta resultaten och koppla dem till individens aktivitetsförmåga.

”Bedömningen visar tecken på nedsatt minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Dessa svårigheter påverkar personens förmåga att planera, strukturera och genomföra vardagliga aktiviteter. Resultaten från MoCA och CiD styrker observationer i aktivitet.” 

 

Rekommendationer 

Ge förslag på åtgärder baserat på vad du har kommit fram till i din bedömning.

Vidare utredning. 
”Rekommenderar fortsatt demensutredning och eventuell remiss till specialist.”

Interventioner.
“Föreslår insatser för att stödja personens minne och struktur i vardagen, såsom visuella påminnelser och anpassning av hemmiljön.” 

Stöd till anhöriga.
Informera anhöriga och ge dem stöd i att hantera personens kognitiva svårigheter.”

Publicerad: 2025-03-25, Uppdaterad: 2025-03-25

I listan här nedan finns exempel på text som passar in under respektive ICF-klassifikation som är aktuell vid en funktions- och aktivitetsutredning.

 

Kroppsfunktioner (b)
”Patienten uppvisar nedsatt minnesfunktion, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Svårigheter att bibehålla koncentration vid längre samtal och vid genomförande av flerledade uppgifter. Patienten har svårt att initiera och planera aktiviteter samt upplever svårigheter med problemlösning i vardagliga situationer.” 

 

Psykiska funktioner (b1)
”Vid bedömning av kognitiva funktioner framkommer nedsatt arbetsminne och uppmärksamhet. Patienten har svårt att växla fokus mellan olika uppgifter och upplever desorientering vid förändrade rutiner. Exekutiva svårigheter påverkar förmågan att fatta beslut och hantera nya situationer.” 

 

Aktivitet och delaktighet (d)
”Påverkad förmåga att utföra vardagliga aktiviteter såsom matlagning, planering av inköp och att följa rutiner. Patienten upplever svårigheter att genomföra flera moment i följd och glömmer ofta bort påbörjade aktiviteter.”

 

Lärande och tillämpa kunskap (d1)
”Patienten har svårt att ta till sig ny information och behöver upprepad instruktion samt visuellt stöd för att lära sig nya strategier och hantera vardagsaktiviteter.”

 

Att hantera allmänna uppgifter och krav (d2)
”Patienten har svårt att strukturera sin dag, följa rutiner och hantera vardagskrav såsom att hålla tider och betala räkningar.”

 

Kommunikation (d3)
”Påverkad förmåga att förstå längre instruktioner samt att uttrycka sig tydligt vid stress eller trötthet. Patienten har svårigheter att hitta ord och att tolka icke-verbal kommunikation.” 

 

Personlig vård (d5)
”Behöver stöd vid påklädning och personlig hygien, främst genom muntliga påminnelser och stegvisa instruktioner. Patienten kan glömma moment i morgonrutinen och har svårt att avgöra när vissa egenvårdsaktiviteter behöver genomföras.”

 

Hemliv (d6)
”Matlagning sker med stöd av påminnelser och förenklade rutiner. Patienten glömmer ofta att släcka spisen eller att färdigställa måltider. Städning och tvätt blir sällan genomfört utan stöd och vägledning.”

 

Att engagera sig i mellanmänskliga interaktioner och relationer (d7)
”Patienten drar sig undan sociala sammanhang och upplever svårigheter i samtal, särskilt vid gruppsituationer. Osäkerhet kring namn och ansikten bidrar till undvikande av sociala kontakter.”

 

Att engagera sig i viktiga livsområden (d8)
”Patienten har tidigare varit aktiv i föreningsliv men har successivt minskat sitt engagemang på grund av svårigheter att organisera och hantera uppgifter. Tidigare arbete har avslutats på grund av kognitiva svårigheter.”

 

Att engagera sig i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (d9)
”Patienten uttrycker en önskan om att delta i sociala aktiviteter men behöver stöd för att ta initiativ och planera sitt deltagande. Tidigare fritidsintressen har minskat på grund av svårigheter att följa instruktioner och hantera nya situationer.”

 

Omgivningsfaktorer (e)
”Patienten är beroende av anhörigstöd i vardagen och har behov av anpassningar i hemmiljön för att öka självständigheten.” 

 

Produkter och teknologi (e1)
”Använder kalendrar och visuella stöd för att strukturera dagen. Har fått rekommenderat spisvakt och larmmatta för att minska risk för olyckor i hemmet.”

 

Personligt stöd och personliga relationer (e3)
”Maken ger omfattande stöd i vardagen, främst genom påminnelser och praktisk hjälp. Patienten har även stöd av hemtjänst för vissa aktiviteter.”

 

Attityder (e4)
”Familjen är positivt inställd till att använda hjälpmedel men uttrycker oro för att patientens självständighet minskar. Patienten själv upplever viss motvilja mot att använda tekniska hjälpmedel men accepterar stöd i vissa situationer.”

 

Service, tjänster, system och policyer (e5)
”Har kontakt med kommunens demensteam och hemtjänst. Behov av fortsatt uppföljning av insatser samt stöd till anhöriga för att underlätta omsorgssituationen.”

 

Exempel på sammanfattning 

”Bedömningen visar att personen har nedsatta kognitiva funktioner, särskilt inom minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Dessa svårigheter påverkar förmågan att utföra och strukturera vardagliga aktiviteter i hemmet. Rekommenderar fortsatt utredning för att klargöra omfattningen av den kognitiva svikten och insatser för att stödja självständighet i vardagen.”

Publicerad: 2025-03-25, Uppdaterad: 2025-03-25

Som arbetsterapeut spelar du en central roll i att handleda både personal och anhöriga, allt för att hjälpa personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom till en meningsfull och fungerande vardag. Detta arbete omfattar flera områden: 

 

Hantera vardagsaktiviteter 

Ge personal och anhöriga praktiska råd och strategier för att underlätta för den som är sjuk att delta i vardagsaktiviteter. Det kan till exempel handla om tekniker för att bryta ner uppgifter i mindre steg eller använda visuella påminnelser.

 

Miljöanpassningar 

Tipsa personal och anhöriga om hur de kan tydliggöra aktiviteter i hemmet. Detta kan innefatta tydlig märkning av skåp, användning av kontrasterande färger eller borttagning av onödiga hinder.  

Ge råd om hur ljud, ljus och andra sensoriska faktorer påverkar personen med demenssjukdom och föreslå justeringar för att skapa en lugnande och stödjande atmosfär. 

 

Kompensatoriska insatser 

Rekommendera och instruera i användningen av hjälpmedel som kan underlätta dagliga aktiviteter, såsom påminnelsesystem eller specialanpassade köksredskap.  

Introducera tekniska lösningar som kan stödja minne och säkerhet underlätta och trygga personens anhöriga. exempelvis appar eller larm. 

 

Involvera både personen med demens och de anhöriga i planering och genomförande av olika insatser, med utgångspunkt i vad personen själv vill och önskar.

Det är också viktigt att utvärdera och justera insatserna löpande, och där har personal och anhöriga i regel mycket att tillföra. 

Genom att använda dessa metoder kan du som arbetsterapeut stötta personal och anhöriga effektivt i deras arbete med personer som har demenssjukdom, vilket bidrar till en förbättrad livskvalitet för alla inblandade. 

Publicerad: 2025-03-19, Uppdaterad: 2025-03-19

I detta skede av sjukdomen ligger fokus för insatserna på säkerhet, trygghet och livskvalitet. 

 

Insatser

 

Sensorisk stimulering

• Introducera aktiviteter som lugnar och stimulerar, t.ex. taktila föremål, musik, eller aromaterapi. 

• Skapa en sensoriskt anpassad miljö för att minska oro och förvirring. 

 

Positionering och rörelse

• Säkerställ god ergonomi för att förebygga trycksår och kontrakturer. 

• Använd hjälpmedel som tryckavlastande madrasser och anpassade stolar. 

 

Miljösäkerhet

• Minimera riskerna för fall genom att skapa en säker och tydligt strukturerad miljö utan att använda begränsningsåtgärder. 

• Anpassa badrum och sovrum för att underlätta hjälp vid omvårdnad. 

 

Stöd i ADL med hjälp av personal eller anhöriga

• Stöd personen i att utföra grundläggande aktiviteter, även om handräckning behövs. 

• Anpassa aktiviteterna till personens förmåga för att bevara en känsla av självständighet. 

(ADL står för aktiviteter i dagliga livet)

 

Anhörigstöd och palliativ planering

• Stötta anhöriga i att hantera sorg och förändrade roller. 

• Diskutera och planera palliativ vård för att säkerställa personens värdighet och komfort. 

Publicerad: 2025-03-19, Uppdaterad: 2025-03-19

Fokus här ligger på att kompensera för förlorade förmågor och att underlätta vardagen. 

 

Insatser

 

Anpassade hjälpmedel

• Introducera hjälpmedel som enklare telefoner, gps för att minska risken för att gå vilse, och påminnelsesystem för mediciner. 

• Använd visuella scheman för att guida genom vardagsrutiner. 

 

Miljöanpassning för trygghet

• Ta bort hinder och faror, som lösa mattor och skarpa hörn. 

• Installera spisvakter och rörelselarm för att förebygga olyckor. 

 

Stöd för aktiviteter i dagliga livet (ADL)

• Träna och stötta i specifika aktiviteter, till exempel personlig hygien, matlagning och påklädning. 

• Ge steg-för-steg-instruktioner och förenkla uppgifterna. 

 

Meningsfulla aktiviteter

• Anpassa aktiviteter till personens kapacitet och ge det stöd som behövs för att utföra dem. 

• Bevara sociala kontakter och ge möjlighet till kreativa eller sensoriska aktiviteter som trädgårdsarbete eller musik. 

 

Anhörigstöd 

• Ge handledning till anhöriga för att hjälpa dem hantera nya utmaningar och förhindra överbelastning. 

• Informera om vikten av rutiner och tydlig kommunikation. 

Publicerad: 2025-03-19, Uppdaterad: 2025-03-20

Fokus för insatserna är att hjälpa personen bibehålla självständighet, och att stötta med strategier och anpassningar. 

 

Insatser 

 

Minnesträning och strategier

• Introducera externa hjälpmedel som kalendrar, påminnelser och checklistor (läs mer under Kognitivt stöd). 

• Träna personen i att använda tekniska verktyg, som appar för minnesstöd. 

 

 

Strukturerade rutiner 

• Hjälp personen att etablera dagliga rutiner som minskar risken för glömska. 

• Ge råd om att förenkla och standardisera vardagliga aktiviteter.

 

Miljöanpassning

• Märkning av skåp och lådor med text eller bilder. 

• Skapa en organiserad och förutsägbar miljö för att minska kognitiv belastning. 

 

Utbildning och stöd till anhöriga 

• Ge information om sjukdomen och hur man kan stötta personen utan att ta över. 

 

Social och fysisk aktivitet 

• Uppmuntra deltagande i aktiviteter som stimulerar kognition och socialt umgänge. 

• Anpassa aktiviteter efter individens intressen och förmåga. 

Publicerad: 2025-03-19, Uppdaterad: 2025-03-19

Svårigheter

 

• Nästan total förlust av minnesförmåga. 

• Kan inte längre kommunicera effektivt verbalt. 

• Oförmåga att tolka rumsliga relationer, risk för fall. 

• Svårigheter att känna igen familj och vänner. 

• Ofta motorisk oro och agitation. 

 

 Lämpliga hjälpmedel

 
För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Automatiserade hjälpmedel i hemmet (till exempel ljussensorer). 

• Rörelseaktiverade påminnelser med ljud och/eller bilder. 

 

För minne och inlärning 

• Foton med talade namn (till exempel digitala bildramar). 

• Väck musikminnen till liv med hjälp av låtar från ungdomen (till exempel via Spotify, Apple Music). 

 

För språk och kommunikation 

• Taktila kommunikationshjälpmedel, till exempel vibrerande kuddar. 

• Enkla ja- och nej-kort plus bildbaserad kommunikationstavla. 

 

För trygghet och social kognition 

• Terapidjur och sociala robotar.

• Rörelseaktiverade trygghetslarm vid nattvandring. 

• Enkla musikspelare med kända låtar.

Publicerad: 2025-03-19, Uppdaterad: 2025-03-19

Svårigheter

 

• Klarar inte längre att hantera ekonomi eller medicinering själv. 

• Svårt att navigera i kända miljöer. 

• Kommunikationen blir svårare, ofta behov av visuellt stöd. 

• Större fallrisk, svårt att tolka avstånd och rumsliga relationer. 

• Ökad misstänksamhet, drar sig tillbaka socialt. 

 

Lämpliga hjälpmedel 

 

För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Fjärrstyrda medicinpåminnare.  

• Ljud- och rörelsesensorer för att upptäcka aktivitet på natten. 

 

För minne och inlärning 

• Digitala bildramar med kända ansikten och namn. 

• Enkel fjärrkontroll med få knappar för tv och radio. 

 

För språk och kommunikation 

• Talande klockor och påminnelser för tid och aktiviteter. 

• Kommunikationskartor och bildstöd för enklare interaktion. 

 

För trygghet och social kognition 

• Trygghetslarm och gps-klockor, sulor med gps (OBS, begränsande). 

• Sociala robotar och terapidjur för att minska oro och ångest. 

• Enkel lösning med automatisk anslutning för videosamtal.

Publicerad: 2025-03-19, Uppdaterad: 2025-03-19