ARBETA MED DEMENS

Catherine Berglund tilldelas Oueen Silvia Nursing award 2024 i kategorin sjuksköterska (läs mer nedan), en utmärkelse hon känner sig stolt över. 

– Du vet, när man har jobbat så här länge och lagt sin själ i detta, då blir man faktiskt väldigt glad över att någon ser och uppmärksammar det, säger Catherine Berglund, Silviasjuksköterska, demenssamordnare och anhörigkonsulent i Danderyds kommun.

Anhöriga till personer med kognitiv sjukdom har ofta mycket gemensamt. Genom att mötas regelbundet kan de dela värdefulla erfarenheter, lära av varandra och få mer kunskap om bemötande och symptom av gruppledaren.

Passade inte in

Men Catherine Berglund, som har lett många sådana grupper genom åren, såg tidigt att det fanns anhöriga som inte riktigt passade in. De som har en närstående med Lewykroppsdemens verkade inte känna igen sig i samtalen berättar Catherine Berglund.

– Typiskt för denna sjukdom är störd nattsömn, parkinsonsymptom, plötsliga blodtrycksfall och hallucinationer som den drabbade i regel är medveten om. Minnet kan däremot fungera bra långt in i sjukdomen, till skillnad mot vad som är fallet vid Alzheimers sjukdom. 

För Catherine Berglund blev det tydligt att det fanns behov av en särskild grupp för anhöriga till närstående med Lewykroppsdemens. Och efter att ha talat med professor Elisabeth Londos, landets kanske främsta expert på denna demensdiagnos, hittade hon den sista pusselbiten för att kunna sjösätta den första gruppen.

Flera nya grupper 

Sedan dess har ytterligare fyra grupper startat. Upplägget är detsamma. Tolv anhöriga är inskrivna i varje grupp och träffas fysiskt en gång i månaden.

– Två gånger per år håller Elisabeth Londos ett digitalt möte där hon går igenom ny forskning och medicineringen som är särskilt komplicerad för denna diagnosgrupp. De anhöriga är ofta pålästa så det brukar bli många frågor och livliga diskussioner, säger Catherine Berglund som lovordar sin arbetsgivare, Danderyds kommun, för att inte ha ägnat sig åt ”stuprörstänk”.

– Att deltagare från andra kommuner har varit välkomna till anhöriggrupperna som jag hållit i har varit helt okay för min arbetsgivare. Det har lett till att fler grupper för anhöriga med denna demensdiagnos bildats. Två av dem drivs av andra anhörigkonsulenter och vänder sig främst till södra Storstockholm, säger Catherine Berglund.

Planer på ett riksförbund

Anhöriggrupperna har även lett till ringar på vattnet. En Facebookgrupp för Lewykroppsdemens har skapats och några av de anhöriga har långt gångna planer på att bilda ett riksförbund för denna demensdiagnos. Även Catherine Berglund har siktet inställt utanför huvudstaden.

– Vi för diskussioner med Nationellt kompetenscentrum anhöriga för att få hjälp att arrangera digitala möten. På så sätt hoppas vi kunna nå anhöriga till närstående med Lewykroppsdemens även utanför Storstockholm, säger Catherine Berglund.

Magnus Westlander
 

Arbetsterapeuten spelar en avgörande roll i stöd och rehabilitering för personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom.

Genom att anpassa aktiviteter och miljöer hjälper arbetsterapeuten individer att behålla sin självständighet och livskvalitet.

I många verksamheter runt om i landet samarbetar arbetsterapeuten med andra yrkesgrupper i team för att ta fram skräddarsydda strategier och stödåtgärder för varje person.

Här intill hittar du information och exempel på tillvägagångssätt som du kan använda i ditt arbete. Tänk på att det är exempel och att du kan behöva anpassa ditt arbete till förutsättningarna på just din arbetsplats.

Trail Making Test (TMT) är ett av de känsligare testen för att upptäcka kognitiv påverkan. Testet består av två delar.

Del A testar uppmärksamheten i form av visuell avsökningsförmåga och den psykomotoriska hastigheten, det vill säga dels hastigheten i tanken, dels hastigheten i motoriken.

Del B testar samma saker som i a-delen samt den mentala flexibiliteten som hör till den exekutiva domänen genom att vara flexibel i sin strategi och byta från siffror till bokstäver. B-delen är mycket svårare och känsligare för kognitiv svikt, vilket innebär att även en lättare kognitiv svikt kan göra att det är svårt att fullfölja B-delen.

Antal fel räknas inte in i poängen (denna utgörs alltså bara av antalet sekunder det tar att utföra testet). Patienten kommer i stället att instrueras att korrigera sig under testningen, vilket då ger en förlångsammad testtid. Ibland kan patienten prestera generellt snabbt men fastna vid en enskild siffra (som till exempel kan vara dold under patientens hand) vilket då delvis ger en falskt långsam tid.

Referens
TMT Moses JA Jr. Test review-Comprehensive Trail Making Test (CTMT). Arch Clin Neuropsychol. 2004 Aug;19(5):703-8.

TMT – en instruktionsfilm för testledare

Höör årets arrangör

Denna gång var det Höör som stod på tur. Silviasyster Annika Tydesten presenterade sin arbetsplats Fogdaröd omsorg, vård och skola. Fogdaröd är både ett stöd och LSS-boende och ett boende för personer med kognitiv sjukdom. Där finns även ett museum som visar hur vården utvecklats under de hundra år som Fogdaröd funnits.

På nätverksträffarna får den kommun som arrangerar berätta om vad som händer i deras verksamheter och vilka projekt som är på gång. Man bjuder in föreläsare och delar med sig av tankar och idéer och diskuterar olika tillvägagångssätt.

I våras möttes man i Helsingborg där Silviasyster Karin Nilsson visade upp deras nya demensvänliga park som till och med har en offentlig toalett som är anpassad till personer med kognitiva svårigheter. Nästa gång är det Perstorps tur att bjuda in. 

60 Silviasystrar i länet

Den första Silviasystern i Skåne utbildades redan på 1990-talet. Idag finns det runt 60 Silviasystrar i Skåne och antalet växer.

– Att de nyexaminerade får träffa dem som varit med från början och skapa relationer mellan verksamheterna är ett sätt att decentralisera specialistkompetensen och lyfta vikten av att de finns, menar Inga-Lill Winqvist.

Vill sprida traditionen

Hon själv har jobbat i Lund under många år och arbetar sedan tre år tillbaka för Silviahemmet. Hon är mycket glad och tacksam över att få vara med i detta inspirerande nätverk och ser gärna att man sprider denna tradition vidare till fler län. 

– Detta är ett mycket uppskattat inslag som tillfört att vi har god kontakt sinsemellan kommunerna och lär oss genom varandras erfarenheter, säger Inga-Lill Winqvist.

Text & foto: Emilia Halldén

Maud Holmberg arbetar på Hörselskadades Riksförbund (HRF). Hon bjöd på en lång rad smarta tips och tricks under webbinariet Hörselsmart omsorg, som HRF och Svenskt Demenscentrum arrangerade i mitten av oktober. Tipsen riktar sig till alla som jobbar inom omsorgen, men de är i högsta grad användbara också för alla andra.

Här är Maud Holmbergs råd för att få till bra samtal med en person som har en hörselnedsättning:

•    Undvik bakgrundsljud – skruva ner, stäng av och stäng igen runt er.

•    Sitt ansikte mot ansikte, och se till att ditt ansikte är belyst.

•    Ta ögonkontakt innan du börjar prata.

•    Dölj inte din mun när du pratar.

•    Var nära den du pratar med, då fungerar eventuella hörapparater bäst.

•    Tala lugnt och tydligt, men skrik inte.

•    Artikulera ordentligt när du talar, men överdriv inte.

•    Se till att inte prata flera personer samtidigt.

•    Ha tålamod, stressa inte.

•    Använd kroppsspråk.

•    Byt inte samtalsämne utan förvarning.

•    Om samtalet kör fast, prova att använda andra ord för det du vill säga.

•    Text kan underlätta kommunikationen. Du kan skriva med penna och papper, eller på mobil eller surfplatta, om personen har svårt att uppfatta vad du säger. 

•    Ett annat sätt att ta hjälp av text är att använda den diktafon som finns inbyggd i många smarta mobiler, till exempel i både Iphone- och Androidtelefoner. Det finns olika appar som gör om tal till text (se faktaruta). 

•    Namn och nya ord är ofta extra svåra att uppfatta, så skriv ner dem.

•    Om du måste ha munskydd behöver du anpassa kommunikationen, till exempel genom att komplettera med text.

Bra kontrollfrågor

Maud Holmberg, som själv lever med en hörselnedsättning, tipsade även om två kontrollfrågor man alltid kan ställa:

– Hör du mig? Ser du mig? De frågorna svarar vi gärna på.

Sedan finns det också en sak som man aldrig bör säga: ”Äsch, det var inget!” 

Text: Karin Nyman   Foto: Peter Knutson

Åsa Winzell Juhlin, legitimerad audionom och doktorand vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, betonade vikten av god hörselhälsa för äldre under ett webbinarium i oktober, arrangerat av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Svenskt Demenscentrum.

Hon beskrev hur hörsel och kognition samspelar, och vilka hälsorisker en hörselnedsättning som inte hanteras för med sig, exempelvis känslor av ensamhet, social isolering, depression, fysisk inaktivitet, fallolyckor, kognitiv svikt och demens. 

Nästan alla 90-plussare har nedsatt hörsel

Åsa Winzell Juhlin tog även upp forskningsresultat från H70-studierna i Göteborg som visar att hörselnedsättning blir allt vanligare med stigande ålder:

•    Vid 70 års ålder hade lite över 30 procent av personerna i studien någon form av hörselnedsättning, men bara cirka 10 procent hade en nedsättning som riskerade att bli begränsande eller handikappande. 

•    Vid 80 års ålder ökade siffrorna markant. Hela 80 procent hade någon form av hörselnedsättning, och 60 procent av hela gruppen hade en nedsättning som riskerade att bli begränsande eller handikappande.

•    Vid 90–95 års ålder hade så gott som 100 procent någon form av hörselnedsättning, och 80 procent hade en nedsättning med potential att bli begränsande eller handikappande.

”Äter upp” utrymme för kognition

Men spelar det här så stor roll? Ja, det gör det förklarade Åsa Winzell Juhlin, eftersom ”vi hör med öronen men lyssnar med hjärnan”. 

När vi hör sämre måste hjärnan använda mer av sina kognitiva resurser till att tolka ljud och försöka höra vad som sägs än när hörseln är god. Det betyder i förlängningen att hjärnan får mindre – eller inga – resurser över till att lagra och associera informationen, vilket blir extra besvärligt för personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom. 

En hörselnedsättning som man inte gör något åt är en riskfaktor för att utveckla kognitiv svikt eller demenssjukdom, och den kan göra att symptomen ökar vid en konstaterad kognitiv svikt eller demenssjukdom. 

”Hjärnan mår bra av god hörselhälsa!” summerade Åsa Winzell Juhlin.

Många söker inte hjälp

Trots att hörselhälsan alltså är viktig för att vi ska må bra så söker många äldre inte hjälp för sina hörselproblem. Orsakerna är flera, enligt Winzell Juhlin. Det handlar bland annat om att man tror att det hör till det normala åldrandet – ”Alla i min ålder hör lite dåligt”, okunskap och stigma (ålderism). Dessutom kommer hörselnedsättningar ofta smygande, vilket gör att man kanske inte märker att det händer.

Så hur kan vi göra för att främja god hörselhälsa hos äldre? ”Kompetensutveckla!” sa Åsa Winzell Juhlin. Om hörselnedsättning och demenssjukdom, om hörapparater och andra tekniska hjälpmedel, om akustik och ljudmiljö och om bra kommunikationsstrategier.

Hörselsmarta åtgärder kostar lite men ger mycket, både för personen som har nedsatt hörsel och för dem runt omkring. Enkla tekniska och akustiska åtgärder kan räcka långt. Att fråga om hörseln och att använda bra kommunikationsstrategier – det kostar ingenting.

Kompetensutveckling behöver inte heller vara dyrt, sa Åsa Winzell Juhlin och tipsade bland annat om boken Äldre som har problem med både syn och hörsel, som går att läsa online (se faktaruta).

Titta i öronen – checka av på listan

Att regelbundet be att få titta hur det ser ut i öronen är ett annat bra sätt att hjälpa till med hörselhälsan. Vax i öronen kan bland annat leda till hörselnedsättning och att en hörapparat fungerar sämre. Samtidigt kan användning av hörapparat göra att vaxproduktionen ökar. 

Inom vård och omsorg kan en checklista vara till stor hjälp för att hörselhälsan inte ska falla mellan stolarna. Den kan utformas som ett enklare schema, och bör svara på frågorna:

•    Vem sköter om hjälpmedlet? 
(Exempel: hemtjänst, hemsjukvård.)

•    Hur ska det skötas om? 
(Exempel: batteribyte, rengöring.)

•    När och hur ofta?
(Exempel: måndag varannan vecka.)

Att skriva upp namn och kontaktuppgifter till exempelvis audionom, ansvarigt hörselombud och liknande på listan kan också vara praktiskt. Man kan även ta med hörhjälpmedel på signeringslistor. 

Text: Karin Nyman
 

Här på våra yrkessidor hittar du information som är användbar för dig i ditt arbete.

Du kan till exempel hitta information om olika verktyg och arbetssätt, läsa om hur kollegor i andra verksamheter jobbar, få tips på relevanta utbildningar och på hur du kan nätverka med kollegor runt om i landet.