Kommissionen, som är knuten till den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet, analyserar forskningsresultat och publicerar med jämna mellanrum uppdateringar om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom.
Sedan förra rapporten från 2020 har forskarna prioriterat systematiska översikter och metaanalyser av olika studier.
Kärlskador minskar
De understryker att kognitiva och fysiska reserver utvecklas under hela livsloppet och att minskningen av kärlskador – på grund av bland annat att färre röker och effektivare behandling av högt blodtryck – sannolikt har bidragit till en minskning av demenssjukdom i de olika åldersgrupperna.
Men människor lever längre och antalet personer som drabbas av demenssjukdom fortsätter därför att öka. Ändå är utvecklingen långt ifrån ödesbestämd, trots frånvaron av effektiva botemedel.
Ingen prognos
Lancetkommissionen pekar på 14 riskfaktorer, två har tillkommit sedan 2020: högt LDL-kolesterol och obehandlad synförlust. Samtliga är påverkbara och skulle, om de eliminerades, kunna minska demenssjukdom med 45 procent i framtiden. Siffran är ingen prognos men pekar på att det finns en stor potential för att förebygga demenssjukdom.
Demensanpassade visningar
Många museer i landet erbjuder anpassade visningar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Visningarna genomförs i lite långsammare takt och i mindre grupper. Ofta marknadsförs det under vinjetten Möten med minnen som också var namnet på ett projekt som pågcik mellan 2013 och 2015 och där 83 museer deltog. Läs mer om det nedan.
Personer med demenssjukdom kan ha stor nytta av kognitiva hjälpmedel och få stimulans av olika verktyg. Ofta är det arbetsterapeuter som förskriver hjälpmedel, men det kan vara bra för alla som är i kontakt med personer med demenssjukdom att veta vilka hjälpmedel som finns att tillgå.
Projektet Kognitivt stöd vid kognitiv svikt och demenssjukdom är ett samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och Högskolan i Borås. Syftet är att kartlägga och förbättra användandet av kognitivt stöd och digital teknik till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom.
I projektet undersöker vi bland annat hur arbetsterapeuter arbetar med kognitivt stöd till personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom. Vi är därför intresserade av att få veta vad du har för erfarenheter av att arbeta med digital teknik för att underlätta vardagen för dina patienter.
Din åsikt och upplevelse är avgörande för vårt projekt, och vi är mycket tacksamma om du kan svara på vår enkätundersökning.
Formuläret tar inte mer än 5 minuter att fylla i och det går att svara fram till och med den 20 augusti.
Du kommer till enkäten genom att scanna QR-koden nedan eller genom att klicka här (nytt fönster)
Stort tack för din medverkan!
Vid frågor kontakta:
Anna Leion, leg. arbetsterapeut, Svenskt Demenscentrum Antonios Tsertsidis, fil. dr. i informatik, Högskolan i Borås
Den som arbetar med personer med demenssjukdom möter många utmaningar och svåra situationer. Här har vi samlat verksamhetsöverskridande tips och information.
Publicerad: 2024-06-27, Uppdaterad: 2024-12-02
Publicerad: 2024-06-27, Uppdaterad: 2024-12-02
Att regelbundet besöka en dagverksamhet kan betyda mycket för personer med demenssjukdom, bland annat för att öka deras möjlighet att bo kvar hemma längre. Det kan också bidra till ökad livskvalitet, minskad vårdkonsumtion och avlastning för anhöriga. Utöver dessa fördelar är vinsterna för samhället betydande, då dagverksamhet är en kostnadseffektiv insats som i många fall skjuter en flytt till särskilt boende på framtiden.
15 februari: Inspirationswebbinarium – Utveckling av dagverksamhet
Beställ eller ladda ned boken från projektet. Gå till webbshoppen (nytt fönster)
Stimulera utvecklingen
I pilotprojektet med de fem dagverksamheterna har seminarier med inbjudna gäster anordnats. Också Socialstyrelsen, SKR och Nka har funnits med som stöd. Arbetet baserar sig på Socialstyrelsens vägledning ”Dagverksamhet för personer med demenssjukdom”. Syftet med projektet är både att stimulera till utveckling av dagverksamhet och att öka spridningen av innehållet i Socialstyrelsens vägledning.
Avslutas med bok och inspirationswebbinarium
Projektet har mynnat ut i en bok som vill inspirera och ge tips till att andra dagverksamheter att utveckla verksamheten. Den vänder sig även till kommuner som vill starta nya dagverksamheter. Ett avgiftsfritt inspirationswebbinarium hölls den 15 februari.
Helsingborgs fyra förbättringsområden
Dagverksamhet på bondgård
Demensteam håller matlagningskurser på Öland
Drop-in på dagverksamhet i Reykjavik
Poesiverkstad på norsk dagverksamhet
Publicerad: 2024-06-26, Uppdaterad: 2024-06-26
Nationellt nätverk
Fysioterapeuternas nationella demensnätverk drivs via Sektionen för Äldres hälsa inom professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna. Det är i första hand ett mailnätverk öppet för medlemmar med intresse för demensfrågor. Nätverkets medlemmar ansvarar för kontakter och informationsutbyte samt att nätverket hålls levande.
Sedan 2018 är Karin Nordell administratör för demensnätverket
– Min ambition är att skicka ett nyhetsbrev fyra gånger per år till nätverkets registrerade medlemmar. Innehållet i nyhetsbreven kommer att variera och jag tar gärna emot förslag från medlemmarna i nätverket gällande innehållet, säger hon.
Är du intresserade av att delta i demensnätverket? Skicka in en förfrågan om medlemskap till demensnatverket@hotmail.se. För mer information om nätverket och hur man gör för att bli medlem, gå in på Sektionen för Äldres Hälsas webb (nytt fönster)
Tvärprofessionellt nätverk
Svensk förening för kognitiv medicin (SFK) arbetar för att främja kommunikation, utbildning och forskning inom området kognitiv medicin. Nätverksträffar arrangeras en gång per år. En rad olika yrkesgrupper är representerade. Läs mer på SFK:s webb (nytt fönster)
Svenskt Demenscentrum driver regelbundet projekt tillsammans med olika samarbetspartner. För närvarande pågår 
Att regelbundet besöka en dagverksamhet kan betyda mycket för personer med demenssjukdom, bland annat för att öka deras möjlighet att bo kvar hemma längre. Det kan också bidra till ökad livskvalitet, minskad vårdkonsumtion och avlastning för anhöriga. Utöver dessa fördelar är vinsterna för samhället betydande, då dagverksamhet är en kostnadseffektiv insats som i många fall skjuter en flytt till särskilt boende på framtiden.
Inspirerande läsning
arin Nordell administratör för demensnätverket