ARBETA MED DEMENS

Alla sju som är med har en demenssjukdom eller kognitiv svikt. Att de är i olika fas av sin sjukdom är inget hinder. Acceptansen och förståelsen i gruppen är stor.

– Alla är så måna om varandra och hjälps åt. Det fungerar jättebra, berättar Helen Svensson, undersköterska, som är med och guidar gruppen tillsammans med Ann Eriksson.

Många vill vara med

Matlagningsgruppen har blivit mycket populär och överträffat demensteamets alla förväntningar. Från början var det inte tänkt att ha med så många deltagare, men intresset var stort och kö uppstod. Eftersom flera av deltagarna sitter ned vid det stora köksbordet och arbetar med maten fungerar det bra utan någon trängsel. Stämningen är god och snart doftar det riktigt gott om den krämiga fläskfilégrytan med svamp och bacon som står på dagens meny.

Nästan portförbjuden förr

Det är Sven-Olof som ansvarar för köttet idag.

– Jag har varit näst intill portförbjuden i köket för jag har en hustru som är så duktig på att laga mat, berättar han.

Likadant är det hemma hos Tore, som från början kommer från Norrland.

– Jo, det är väl oftast min fru som lagar mat.

De båda herrarna skrattar och enas om att det är viktigt för jämställdheten att också de är med och lagar mat.

Uppskattar umgänget

Tore uppskattar matlagningskursen mycket.

– Jag tycker det är jättekul, inte minst umgänget med kompisarna och att sitta ned och äta tillsammans, säger han.

Före detta lärarinnan Gunilla har under årens lopp haft flera ur personalen som elever. Hon förbereder nu en dessertpaj med rabarber som ska serveras med vaniljglass.

– Jag bakar mycket hemma. Det smakar bättre än sådant man köper, säger hon och ler.

Text och foto: Christina Nemell

På Silviahemmet utanför Stockholm är de flesta av gästerna under 65 år. Många av dem är hälsomedvetna och pålästa om sin sjukdom. De flesta känner till FINGER-studien och har lagt om sin kost genom att ersätta kött med fisk eller vegetarisk kost.

Vegetariskt fler gånger i veckan 

– Våra gäster vet vad de vill och tackar gärna ja till vegetariska rätter, berättar Silviasköterska Hoa Hoang som ansvarar för Silviahemmets veckomenyer. 
 
För det mesta är lunchen vegetarisk två dagar i veckan, men är det någon som gärna vill ha kött får de det vid sidan om. När Hoa planerar recepten utgår hon från basvaror som lax, torsk, vegetariska produk­ter, kyckling och massor av grönsaker. Råvarorna be­ställs med hemkörning. Personalen turas om att hålla i tillagningen i köket.

Gästernas önskemål styr menyn

På Silviahemmet styr gästerna vad som serveras och veckomenyerna baserar sig på vad gästerna tidigare har tyckt om. De som vill hjälper också till att laga maten. Det blir som en aktivitet i sig. Gästerna börjar anlända till dagverksamheten klockan 09.00 på morgo­nen. Vid 09.30 är det morgongympa i cirka 20 minuter. Den hålls utomhus på sommaren. Klockan 10.00 blir det en ordentlig frukost med ägg, ostmacka, frukt och grönsaker. Brödet är alltid fiberrikt.

– Flera i personalen slänger gärna ihop en filmjölks-limpa med frön och nötter som är både nyttig och mycket populär, berättar Hoa.

Fika med miniglass och bär

Efter frukosten väntar promenader eller andra akti­viteter. Lunchen dukas fram klockan 13.00. För att gästerna ska hinna blir hungriga till dess serveras inga mellanmål, även om det alltid finns frukt att tillgå för den som önskar. Promenaderna hjälper också till att locka fram hungern. Fika blir det direkt efter lunchen eftersom gästerna åker hem vid 15-tiden. Då bjuds det ofta på glass med bär eller frukt. 
 
– Istället för stora glasspaket köper vi in miniglassar. Vi har upptäckt att de flesta tycker att det är alldeles lagom efter en mättande lunch, säger Hoa.

Hoa och gästerna har lagat en aptitretande wok med paprika, broccoli, sojabönor, spetskål, råris och en räkblandning med ingefära, vitlök och gurkmeja.

Text och foto: Christina Nemell
 
 

Arbeta personcentrerat

Stjärnmärkt LSS har tagits fram av Svenskt Demenscentrum för att ge kunskap om åldrande och demenssjukdom vid intellektuell funktionsnedsättning (IF) samt verktyg för att jobba personcentrerat. Utbildningen riktar sig främst till stödpedagoger som har erfarenhet av LSS-verksamhet.

Pilotutbildningen har tagits fram av LSS-konsult Kia Mundebo och Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig på Svensk Demenscentrum. 

– Vi har fått en hel del förfrågningar om att starta det här och nu är tiden mogen. Också personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av demenssjukdomar, så utbildningen är viktig, säger Ann-Christin Kärrman. 

Ingen avgift under 2024 

Under 2024 har Svenskt Demenscentrum fått ett anslag från Socialdepartementet för att sprida Stjärnmärkt LSS. Utbildningen till Stjärninstruktör, inklusive utbildningsmaterial och kontinuerlig handledning, är då avgiftsfri.

Text och foto Christina Nemell 
 

Kompetensbeskrivningen är på 16 sidor och ska bland annat vara ett stöd för att ta fram uppdragsbeskrivningar och informera patienter och närstående om specialistsjuksköterskans kompetens. Den kan även vara ett stöd för lärosäten och studenter vid utformning, planering och genomförande av specialistutbildningar.

Synliggör kompetensen

Bakom kompetensbeskrivningen står Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård. Ann-Christin Kärrman, Silviasjuksköterska och verksam vid Svenskt Demenscentrum, har deltagit i arbetet med att ta fram den. Projektledare har varit Anna Swall, styrelseledamot i riksföreningen.

– Det som är unikt med denna kompetensbeskrivning är att den sätter ljus på den unika kompetens som dessa sjuksköterskor besitter efter sin utbildning. Specialistsjuksköterskan blir expert på att i alla delar av vårdkedjan kunna möta, stödja och lindra symtom på demenssjukdom med personen i fokus, säger Anna Swall, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, till Dagens medicin.

Skyddad titel

Titeln specialistsjuksköterska är skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska samt godkänd examen från en specialistutbildning.