ARBETA MED DEMENS

Rehabilitering kan bli prioriterad inom demensvården

Under arbetet med att uppdatera den nuvarande demensstrategin bjöd Socialstyrelsen bland annat in sex fysioterapeuter som experter och det har gett resultat. Underlaget är nu överlämnat till regeringen och i det föreslås rehabilitering för första gången bli ett prioriterat område – som dessutom ska komma in tidigt och följas upp under hela sjukdomsförloppet.

– Det här kommer förhoppningsvis göra så att fler personer med demenssjukdom får tillgång till rehabilitering, säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet och en av de inbjudna experterna till tidningen Fysioterapi. Det kommer också bli tydligt att det är för få fysioterapeuter som jobbar med den här gruppen. Fler kommer behöva rekryteras.

Erik Rosendahl och flera andra fysioterapeuter har länge försökt lyfta rehabilitering inom demensvården så att den ska ses som lika självklar vid demenssjukdomar som vid andra kroniska, neurologiska och progredierande sjukdomar. Enligt honom finns det flera orsaker till att det har varit svårt att få gehör. Fysioterapin har varit dåligt representerad i den kliniska demensvården och själva begreppet ”rehabilitering” har ofta missuppfattats som något som bara är aktuellt för den som kan återfå sin förmåga fullt ut.

– Men det blir väldigt konstigt att resonera så när rehabilitering är självklar vid sjukdomar som till exempel Parkinson och MS. Så vi har bemött den bristande kunskapen med forskning som visar att personer med demenssjukdom kan få minst lika bra effekt av träning som andra grupper. Och nu har det äntligen gett utdelning, säger Erik Rosendahl.

Källa: Fysioterapi 2/2024
 

Läs mer

Här kan du ladda hem Socialstyrelsens Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi, 2024. (Öppnas i nytt fönster.)

•    Vid en måltid, använd kontraster så att maten syns bra. Om maten är ljus, lägg den på en mörk tallrik. 
•    Röd färg, till exempel röda tomater eller lingon, syns bra och brukar locka fram aptiten. 
•    Använd enfärgade tabletter eller dukar. 
•    Ett genomskinligt glas med vatten kan vara svårt att se. Använd hellre ett färgat glas. 
•    Undvik att tillrättavisa den som gör fel. Om någon är på väg att ta mat med händerna, räck snabbt fram serveringsbestick. 
•    Låt måltiden ta tid, utan stress och störande ljud. 
•    Sitt gärna med vid måltiden.

Publicerad: 2024-04-11, Uppdaterad: 2024-04-16

Helle Wijk är professor vid Göteborgs universitet och har i många år arbetat med miljöstödjande åtgärder. Hennes avhandling handlade bland om en medveten användning av färger i livsmiljön hos personer med demenssjukdom.

Hon betonar vikten av att skapa personcentrerade miljöer där personer med demenssjukdom känner att de har kontroll, kan ta sig fram, hitta och kan välja att ha socialt umgänge eller dra sig tillbaka. Genom bra val av inredning och livsmiljö kan vi underlätta deras vardag och skapa förutsättningar för en god omvårdnad.

Vilka val kan vi göra för att miljön ska bli lättare att orientera sig i och underlätta tolkningen av synintryck? 

- Miljön ska inte vara provokativ, dvs. hotande eller svårtolkad med mycket visuellt brus. Det är viktigare är att den är stimulerande, vacker och trivsam att vistas i. 

Finns det färger som är mer lämpliga än andra att använda i miljön runt personer med demenssjukdom? 

- Kraftiga signalfärger kan man använda på små ytor för att pocka på uppmärksamhet, exempelvis ljusknappar och informationsskyltar, medan färgen på en vägg inte ska vara för påträngande. Eftersom demenssjukdomar påverkar den rumsliga orienteringsförmågan kan det hjälpa om motstående väggar har olika nyans, hellre än helt vita. En tapet går bra, gärna på en fondvägg. Det kan väcka igenkänning. 

Vad ska man tänka på när det gäller möblemang? 

- Det är viktigt att framhäva det som är av vikt i rummet. Fåtöljen eller matbordet kan sticka ut i miljön så att de blir lätta att se och nyttja. Det är bra att undvika visuellt brus i bakgrunden, till exempel stormönstrade tapeter med blommor och gobelänger.

Vad mer är viktigt att tänka på? 

- Att det finns en utemiljö som är lättillgänglig och att kunna se natur från sin lägenhet på boendet eller från allrummet. Det är bra med dagsljus och att kunna vistas utomhus året runt eller i ett uterum när det är kallt. Det är också viktigt att bygga in valfrihet när man inreder en dagverksamhet. Gästen ska kunna välja att sitta runt det stora bordet med alla eller välja en liten hörna där det känns naturligt att sätta sig i lugn och ro.

 
Text och foto: Christina Nemell
Porträttfoto: Göteborgs universitet

 

 

Publicerad: 2024-04-11, Uppdaterad: 2024-04-16

Philipp kom till Sverige från Libanon för cirka sju år sedan. Ungefär samtidigt drabbades han av en stroke som bland annat ledde till afasi. På dagverksamheten höll sig Philipp mest för sig själv. Han tackade oftast nej till att vara med på aktiviteter. Han förstod inte svenska och till en början fanns ingen i personalen som talade arabiska.

Bryta isoleringen 

Hösten 2022 kom Ingela Hellstrand till dagverksamheten Sköldenborg och började omedelbart planera för olika sätt att bryta Philipps isolering. Till sin hjälp fick hon Rawan, som arbetar på dagverksamheten och talar samma språk som Philipp. De ville stötta Philipp fysiskt, psykiskt och socialt.

Den första aktiviteten de anordnade kallade de ”Libanesisk mat och kultur”.  Philipp och Rawan bakade baklava, bjöd på myntate och hade bildvisning om Libanon. Philipp berättade om landets natur och kultur och Rawan översatte. De spelade musik och gästerna fick prova på att dansa, vilket uppskattades. 

Libanesisk mat

Detta var det första steget till att göra Philipp delaktig i gruppen. Sedan dess har fler liknande aktiviteter hållits. Ungefär en gång i månaden lagar de libanesisk mat. Gästerna i gruppen pratar gärna med Philipp om skillnader mellan svensk och arabisk matkultur.

Planen har fungerat. Några av de andra männen på dagverksamheten försöker numera alltid prata med Philipp.

Philipp skiner upp

De accepterar honom och vill lyssna på honom. Han är inte utanför längre och tar ibland själv initiativ till samtal vid bordet. 

– Jag ser hur Philipp skiner upp när vi planerar aktiviteterna. Det är verkligen stor skillnad jämfört med tidigare, berättar Ingela Hellstrand. 

Också Philipp är nöjd. Gemenskapen tycker han är det bästa med att vara på dagverksamheten. 

– Detta är bra, mycket positivt, säger han och ler stort.

Text och foto: Christina Nemell

 

Läs mer i boken Utveckling av dagverksamhet om multikulturella dagverksamheter, vilka utmaningar de möter och hur de valt att organisera sig.

Boken hittar du här i vår webbshop. (Öppnas i nytt fönster.)

 

Publicerad: 2024-04-10, Uppdaterad: 2024-04-16

Stor skaparglädje

Av en invånare i trakten har dagverksamheten fått lådvis med pyssel och material av olika slag, en tacksam gåva som kommer väl till användning i dagverksamhetens pysselverkstad. Här inne syns spår av pysslandet överallt: hängdekorationer av garn, gjutna figurer, pappblommor, tavlor, färgburkar, lim och penslar.  Den engagerade personalens intressen sätter tveklöst sin prägel på verksamheten. 

– Allt här inne har vi gjort. Vi har mycket fantasi och hämtar idéer från sociala medier, säger Maria Birkehorn, Silviasyster på Karlsgården.

Idyllisk bruksmiljö

Den gigantiska tavlan på väggen inspirerar säkert gästerna till kreativt skapande. Det 20 kvadratmeter stora konstverket är målat av den lokala konstnären Agne Söderberg (1917–2007). Motivet är hämtat från Karlsholms bruk med sina idylliska omgivningar, precis det som syns när man tittar ut genom Karlsgårdens fönster med de hemmasydda spetsgardinerna. Där kan man se sjön med fontänen, bruksmiljön med anor från 1700-talet, Lancashire-smedjan, herrgården och den välbevarade klockstapeln.

Grönområden på gångavstånd

Grönområdena runt sjön ligger på ett par minuters gångavstånd från Karlsgården. Eftersom dagverksamheten saknar en egen trädgård går hela gänget ofta till parken under sommarhalvåret. Soffor och bord står uppställda utefter sjön där man kan slå sig ned och mata änderna eller fika – och kanske diskutera nya spännande skaparprojekt.

Text och foto: Christina Nemell

 

Publicerad: 2024-04-10, Uppdaterad: 2024-04-16

Djuren skapar motivation

– Våra djur betyder oerhört mycket för verksamheten. Oavsett i vilket skede av sin sjukdom man är kan man tillgodogöra sig djur och natur, säger Marie Svensson. Djuren bidrar med motivation att ge sig iväg, att gå ut. Det är främst hund och katt som betyder mest för våra gäster, men vi ser också att ljud, dofter och bara åsynen av djur triggar igång minnen – även för stadsbor. Kanske kommer gästerna inte alltid ihåg personalen, men de minns gärna något speciellt djur.

Fördelen med att ha djuren precis inpå sig är att gästerna kan gå och titta på dem precis när andan faller på. Marie har själv jobbat inom äldrevården tidigare och upplevt svårigheten att få med alla när det är dags för utflykt ett visst klockslag. 

– Här går det lättare att fånga ögonblicket, förklarar hon.

Trädgård med båtinstallation

I den vackert anlagda trädgården ringlar en grusgång som man kan följa för att komma fåren, getterna och kaninerna nära. Mitt i grönskan sticker lite oväntat en styrhytt upp, prydd med ett ankare, en båtklocka och lanternor. Inspirationen till denna båtinstallation kommer från en av gästerna, Göran, som var sjöman i många år. Intill styrhytten står en mast fastkilad i marken. Den gjordes av en gran som höggs ned och skalades av.

Göran är mycket förtjust i djuren på gården, särskilt getterna, grisarna och katterna. Han har själv fyra katter hemma. Han var med när Alice kom till gården som valp. 

– Hon är väldigt go’, Alice, tycker han.

Prisbelönad verksamhet

På senare tid har Gärdet ofta synts i tidningar och på tv. Nästan varje vecka kommer besökare på studiebesök. Anledningen till uppmärksamheten är att Marie Svensson som första undersköterska fick ta emot priset Queen Silvia Nursing Award i maj 2023.

– Det blev ett utmärkt sätt att lyfta undersköterskans yrkesroll.

Stor medial uppmärksamhet

– Det blev ett väldigt pådrag från media. Också kommunen vaknade till och förstod att det var någon riktig mening med det jag gör, berättar hon.

Dessförinnan hade Marie kämpat i flera år med att motivera och övertala kommunpolitikerna om de många fördelarna med att erbjuda Gärdet som dagverksamhet till sina invånare, att de bör ges den valmöjligheten.

– Queen Silvia Nursing Award blev ett erkännande, säger Marie, som också medverkade i SVT:s program ”Året med kungafamiljen” julen 2023.

Hoppas inspirera andra

Marie Svensson hoppas kunna inspirera andra att våga satsa på en dagverksamhet liknande Gärdets, att de vågar sig på att utnyttja gamla bondgårdar som kanske tvingats lägga ned sin vanliga verksamhet. 

– Nu plockar jag godbitarna och jobbar som jag alltid drömt om.

Text och foto: Christina Nemell

Publicerad: 2024-04-10, Uppdaterad: 2024-04-16

Hösten 2023 disputerade arbetsterapeut Margit Gausdal Strandenæs vid Universitetet i Oslo i ämnet dagverksamheters betydelse för personer med demenssjukdom. Genom sin doktorsavhandling ville Margit Gausdal Strandenæs undersöka betydelsen av anpassad dagverksamhet för personer med demenssjukdom i Norge.

Tre delar

Studien delades upp i tre delar. I den första undersöktes gästernas erfarenhet av dagverksamhet. Den andra delen fokuserade på personalens erfarenheter av hur de kan öka gästernas engagemang och deltagande i aktiviteter. I den tredje delstudien undersöktes vid en tvåårsuppföljning den självupplevda livskvaliteten hos 181 personer med demenssjukdom som går på dagverksamhet, jämfört med 76 personer med demenssjukdom som inte deltar i dagverksamhet. 

Ger ökat välbefinnande 

Gausdal Strandenæs fann att dagverksamhet upplevdes påverka gästernas fysiska funktion, kognition och välbefinnande på ett positivt sätt, eftersom dagverksamhet bidrar till social stimulans och deltagande i måltider och aktiviteter. Den bidrar också till att behålla struktur i vardagen och skapa trygghet och samhörighet. Jämfört med kontrollgruppen som inte deltog i dagverksamhet, visade studien att den självupplevda livskvaliteten är högre hos dem som deltar i dagverksamhet. 

Kunskap om gästerna viktig 

Av studien framgick att personalen ser det som sitt huvudsakliga mål att skapa meningsfulla dagar för gästerna. För att kunna göra detta framhölls vikten av att ha individuell kunskap om varje gäst, att kunna skapa en balanserad grupp, att personalen har god kompetens och förmåga att använda sig av aktiviteter på olika sätt. 

Mer individuell anpassning 

Margit Gausdal Strandenæs drar slutsatsen att det behövs ett aktivitetsutbud som är flexibelt, differentierat och individuellt anpassat för att kunna tillgodose individuella behov efter funktionsnivå. Dagverksamhet föreslås också främja hälsa och livskvalitet ännu mer genom att erbjuda flerkomponentsaktiviteter som stimulerar fysisk funktion, förmågor i det dagliga livet och kognitiv funktion. Social stimulans är också en viktig komponent, både i sig och som en del av andra aktiviteter.

Text: Christina Nemell
Foto: Martin Lundsvoll

Publicerad: 2024-04-10, Uppdaterad: 2024-04-16

Samtliga gäster har en demenssjukdom och Seiglan är öppen för dem mellan måndag och fredag. 

– Oftast är här ett 20-tal personer samtidigt. Några gäster kommer hit för en speciell aktivitet, men vi försöker få alla att stanna hela dagen, säger Guðlaugur Eyjólfsson som är Seiglans chef. 

Improviserar ibland

Seiglan är den första dagverksamheten i sitt slag och öppnade våren 2022. Verksamheten ses som ett pilotprojekt. 

– Vi improviserar ibland, säger Guðlaugur Eyjólfsson, men hittills har det fungerat mycket bra.

De 33 platserna på dagverksamheten bekostas av den isländska staten och bemanningen är anpassad för 33 gäster. Utöver de 60 gäster som har fått sin plats beviljad på Seiglan står ytterligare 60 i kö.

Nyrenoverat vackert hus

Seiglan återfinns i ett nyrenoverat vackert hus som ursprungligen var ett sjukhus. I entrén finns en mini-utställning med uppbyggda miljöer, fotografier och föremål från den tiden. I huset samsas Seiglan med olika organisationers kontor, bland annat Alzheimer Iceland som tog initiativet till Seiglan. 

På dagverksamhetens våningsplan finns avkopplingsrum med soffgrupper och saccosäckar, föreläsningsrum och flera aktivitets- och träningsutrymmen. I lunchrummet kan gästerna värma på medhavd lunchmat.

Uppsluppen stämning

Inne i allrummet sitter två kvinnor vid ett bord och lägger ett stort panoramapussel med 500 bitar. 

– Jag tror att det är någon vacker stad i Italien, säger Erla Jónsdóttir. 

Stämningen är uppsluppen, kvinnorna skrattar och plötsligt drar Erla igång med allsång. Bjarni stämmer in.

En av de första gästerna

Bjarni Bjarnason är 64 år och var en av de allra första gästerna på Seiglan. 

– Här är helt fantastiskt, tycker han. Alla kommer bra överens och är positiva. Ingen klagar. Om någon gör något galet så skrattar vi bara. 

På Seiglan gillar Bjarni att spela biljard, inomhusgolf och sjunga i kör. Han berättar att de ofta gör utflykter, antingen till fots eller med inhyrd buss om de ska åka in till Reykjaviks centrum. 

Diagnos för fyra år sedan

Det är nu fyra år sedan Bjarni fick diagnosen Alzheimers sjukdom, men nyligen ändrades den till Lewykroppssjukdom. Han vet vad sjukdomen innebär och anar vilka svårigheter han har framför sig. 

– Det är som det är. Jag har inget val. Det kommer att bli tufft och innebära många förändringar för mig, men då är det bra att kunna omge sig med många goda vänner, säger Bjarni.

Precis som de flesta andra på Seiglan kör Bjarni fortfarande bil till och från dagverksamheten.

Text och foto: Christina Nemell

 

 

Publicerad: 2024-04-10, Uppdaterad: 2024-04-16

Naturnära aktiviteter

Många av aktiviteterna på Råkhaugen präglas av dagverksamhetens geografiska läge på en fjällsluttning omgiven av fantastisk natur precis inpå knuten och fjorden nedanför. Som en kuliss bortom fjorden sticker 222 snötäckta fjälltoppar upp. Några platta småöar i fjorden kallas skämtsamt för Moldiverna. Gästerna gör båtturer i fjordlandskapet, åker skidor eller gör utflykter ner till centrum som ligger 4 kilometer från Råkhaugen. På sommaren tar de ibland med sig frukosten ut i skogen eller till den relativt nyanlagda strandpromenaden i centrum. Där kan de sitta på bänkar bland rosenplanteringarna och njuta av utsikten ut mot fjorden där färjorna går i skytteltrafik. Moldes smeknamn är för övrigt Rosornas stad. Varje sommar besöker gästerna självklart Moldes jazzfestival, den största i Norge. Musiken ligger många på Råkhaugen varmt om hjärtat och man har en alldeles egen kör, Kor Kjekt.

Stärka självkänslan

Även för dem som inte klarar av att gå särskilt långt är det viktigt att komma ut, för både kroppen och psyket.

– Vår uppgift är att göra vardagen så bra som möjligt för gästerna. Även om inte alla minns vad de varit med om under dagen är det viktigt att de har en bra känsla i kroppen när de åker hem igen, säger Marit Hoemsnes Angen.

Hon och de anställda på Råkhaugen vill att gästerna ska känna sig sedda, accepterade och få en stärkt självkänsla, något som ofta får sig en törn i samband med en demensdiagnos.

Starkt stöd från kommunen

Att Råkhaugens Dagsenter är viktig inser också Molde kommun, som är helt beroende av dagverksamheten för att personerna med demenssjukdom ska kunna bo hemma längre. Marit Hoemsnes Angen upplever att kommunen lyssnar på dem. Nedskärningar drabbar aldrig dagverksamheten.

– Skulle man ta bort det här måste man ju ha fler platser på vårdboenden.

Lärdom att inte stänga ned

Under coronapandemin stängde dagverksamheten ned helt i sex månader, varpå många flyttade in på vårdboende. När dagverksamheten öppnade igen mådde många mycket sämre, både fysiskt och mentalt.

– En lärdom vi dragit av detta är att om det händer igen kan man inte stänga ned, utan helt enkelt leva med det.

På schemat: Att skapa poesi

Under vinterhalvåret hålls poesigrupper på Råkhaugen Dagsenter ungefär en gång i månaden. Elisabeth Sjømæling Gravdehaug och en kollega startade aktiviteten redan år 2009. Till en början fick de hjälp av en sjuksköterska som hade erfarenhet av metoden. Därefter har de fortsatt att vidareutveckla den.

– Det har blivit många fina historier och dikter och vi har haft många trevliga stunder, berättar Elisabeth Sjømæling Gravdehaug.

Frågor kring ett tema

Så här går det till: Ledarna bjuder in några gäster att delta, helst tre, max fem personer per gång. Alla kan vara med. Olika gäster bjuds in varje gång. Två anställda leder poesistunden som håller på i cirka en timme.

Alla sitter runt ett bord som pyntats lite hemtrevligt, kanske med tända ljus. Temat har ledarna valt i förväg. Det kan handla om vad som helst, till exempel årstider, naturen, städer, känslor, musik. För att få inspiration kan ledarna visa bilder, spela upp musik eller berätta något om temat. Erfarenheten har visat att bilder är det som är mest effektivt för att förmedla inspiration.

Därefter ställer den ena ledaren frågor medan den andra noterar det som sägs, även namnet på den som säger något. Ibland blir det mycket att skriva ned, ibland räcker det med några fångande ord. Oftast är det en person som bidrar med orden till en dikt, andra gånger blir det en gemensam dikt.

När dikterna är klara och nedskrivna brukar de läsas upp inför alla, ibland av personerna bakom dikterna.

Blev en tryckt bok

Några av dikterna resulterade i en tryckt bok år 2021 efter att ett samarbete i projektet ”Dikt och demens” inletts med Högskolan i Molde. Då fick man professionell hjälp av professor Oddgeir Synnes och Arne Ruset, överläkare i psykiatri, att ta fram diktsamlingen ”Tellagulla”. Grupperna samlades på samma sätt som tidigare, men det gjordes också en ljudupptagning av det som blev sagt.

Poetiskt språk som resurs

Genom projektet ville Synnes och Ruset visa hur man kan lyfta fram resurser som fortfarande finns hos personer med demenssjukdom, utan att för den skull underskatta deras svårigheter.

De skriver i bokens förord: ”I detta arbete har vi blivit överraskade över hur många texter vi kunde hitta efter varje poesigrupp som varade i en timme med tre eller fyra deltagare. Hur små levande detaljer från barn- och ungdomsåren dök upp. Vi hittade reflektioner kring att bli äldre och vad som är viktigt idag. Och här fanns många poetiska vändningar av ursprungliga uttryck som vi bara lade märke till när vi verkligen tog oss tid att lyssna på vad som sades. För att inte glömma all humor som finns i dessa dikter! När vi framförde texterna till deltagarna såg vi att dikterna gjorde intryck på dem. Det blev mycket skratt och ibland några tårar när texterna lästes upp. Och deltagarna visade att de var stolta över texterna.”

Under den internationella litteraturfestivalen Bjørnsonfestivalen i Molde 2018 framfördes några av dikterna av en skådespelare. Många av deltagarna satt då på de främre bänkarna.

Text och foto: Christina Nemell

Publicerad: 2024-04-10, Uppdaterad: 2024-04-16