Samtliga gäster har en demenssjukdom och Seiglan är öppen för dem mellan måndag och fredag.
– Oftast är här ett 20-tal personer samtidigt. Några gäster kommer hit för en speciell aktivitet, men vi försöker få alla att stanna hela dagen, säger Guðlaugur Eyjólfsson som är Seiglans chef.
Improviserar ibland
Seiglan är den första dagverksamheten i sitt slag och öppnade våren 2022. Verksamheten ses som ett pilotprojekt.
– Vi improviserar ibland, säger Guðlaugur Eyjólfsson, men hittills har det fungerat mycket bra.
De 33 platserna på dagverksamheten bekostas av den isländska staten och bemanningen är anpassad för 33 gäster. Utöver de 60 gäster som har fått sin plats beviljad på Seiglan står ytterligare 60 i kö.
Nyrenoverat vackert hus
Seiglan återfinns i ett nyrenoverat vackert hus som ursprungligen var ett sjukhus. I entrén finns en mini-utställning med uppbyggda miljöer, fotografier och föremål från den tiden. I huset samsas Seiglan med olika organisationers kontor, bland annat Alzheimer Iceland som tog initiativet till Seiglan.
På dagverksamhetens våningsplan finns avkopplingsrum med soffgrupper och saccosäckar, föreläsningsrum och flera aktivitets- och träningsutrymmen. I lunchrummet kan gästerna värma på medhavd lunchmat.
Uppsluppen stämning
Inne i allrummet sitter två kvinnor vid ett bord och lägger ett stort panoramapussel med 500 bitar.
– Jag tror att det är någon vacker stad i Italien, säger Erla Jónsdóttir.
Stämningen är uppsluppen, kvinnorna skrattar och plötsligt drar Erla igång med allsång. Bjarni stämmer in.
En av de första gästerna
Bjarni Bjarnason är 64 år och var en av de allra första gästerna på Seiglan.
– Här är helt fantastiskt, tycker han. Alla kommer bra överens och är positiva. Ingen klagar. Om någon gör något galet så skrattar vi bara.
På Seiglan gillar Bjarni att spela biljard, inomhusgolf och sjunga i kör. Han berättar att de ofta gör utflykter, antingen till fots eller med inhyrd buss om de ska åka in till Reykjaviks centrum.
Diagnos för fyra år sedan
Det är nu fyra år sedan Bjarni fick diagnosen Alzheimers sjukdom, men nyligen ändrades den till Lewykroppssjukdom. Han vet vad sjukdomen innebär och anar vilka svårigheter han har framför sig.
– Det är som det är. Jag har inget val. Det kommer att bli tufft och innebära många förändringar för mig, men då är det bra att kunna omge sig med många goda vänner, säger Bjarni.
Precis som de flesta andra på Seiglan kör Bjarni fortfarande bil till och från dagverksamheten.
Text och foto: Christina Nemell