ARBETA MED DEMENS

Åhörarna fick lyssna till Sofia Peterssons berättelse om hur det är att vara ung och drabbad av alzheimer. De fick också höra Eva Ottosson berätta om sin make Micke som fick alzheimer vid 39 års ålder, när deras son bara var 3 år. På frågan om hur tiden efter Mickes bortgång för 2,5 år sedan varit, svarade hon: ”Micke fick Alzheimers sjukdom och vi i resten av familjen fick följdsjukdomarna.”

Två forskare deltog också. Professor Oskar Hansson redogjorde för olika inriktningar inom alzheimerforskningen just nu och för den metod för blodprovsdiagnostik som är på väg att utvecklas. Neuropatolog Elisabet Englund berättade om sin forskning kring bl.a. frontotemporal sjukdom.

Christina Nemell

Det är den fjärde versionen av Checklista demens som kommer att finnas nedladdningsbar på Svenskt Demenscentrums webb. Även denna version är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Till skillnad mot tidigare checklistor – hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet – har större delen av utvecklingsarbetet denna gång skett externt, närmare bestämt inom Stockholmsstadsdelen Kungsholmen.

2018 genomförde stadsdelens biståndshandläggare utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Det var då idén väcktes berättar Anna Björngård, metodutvecklare inom Kungsholmens äldreomsorg.

– I Stjärnmärkts tredje steg ingår att börja arbeta med Checklista demens men någon sådan fanns ännu inte för oss biståndshandläggare. Vi ägnade därför träffarna åt att kika på checklistorna för hemtjänst och särskilt boende; hur de var uppbyggda och hur de skulle kunna anpassas för att bli ett stöd för biståndshandläggare.

Förslag gick ut på remiss

Utifrån diskussionerna tog Anna Björngård och kollegan Pia Lindman fram ett förslag till en checklista för biståndshandläggare. Det möttes med entusiasm när det presenterades för Svenskt Demenscentrum. Förslaget skickades ut på remiss till biståndshandläggare från olika delar av landet och modifierades sedan något. Att checklistan nu är klar för lansering tycker Anna Björngård är ”jätteroligt”. Men vilka behov kan den fylla?

– Som biståndshandläggare fokuserar vi främst på utredningen och personens behov av bistånd. Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen, något vi ibland glömmer bort. Har personen en etablerad tandläkarkontakt? Har hon fått hjälpmedel i den utsträckning som behövs?

– Ytterst handlar det om att även vi biståndshandläggare måste bidra till att insatser som forskningen faktiskt visat vara viktiga vid demenssjukdom inte tappas bort.

Lotsa personen rätt

Anna Björngård ser checklistan som ett värdefullt stöd i biståndshandläggaren roll som lots.

– Det är en viktig uppgift, särskilt när det gäller personer med kognitiva nedsättningar som själva har svårt att be om hjälp. Det handlar om att lotsa personen rätt i vården och nätverken, inte att vi ska utföra andras arbetsuppgifter. Här på Kungsholmen har vi till exempel tillgång till kuratorer som kan stötta personen.

På Kungsholmen importeras checklistan till personens digitala akt. Den ses som ett komplement till den obligatoriska dokumentationen. Av egen erfarenhet vet Anna Björngård att nya papper att fylla i ofta möts med skepsis. Men gensvaret på Checklista demens har så här långt varit bra. 

– Jag tror att biståndshandläggarna ser fördelarna. Var och en bestämmer när den ska uppdateras. Vi har bara sagt att det ska var ett levande dokument, en ”check” för biståndshandläggaren själv, säger Anna Björngård.

Gratis att lada ned

Checklista demens Biståndshandläggning lanseras den 10 oktober vid Stockholms läns demensdag. Då kan  den även laddas ned gratis på Svenskt Demenscentrums webb.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan för Checklista demens

Läs mer om utbildningsmodellen Stjärnmärkt (nytt fönster)

Det har länge funnits olika instrument för att utreda och följa upp demenssjukdom, till exempel MMSE som används för att testa kognitiv förmåga. Vetenskapligt prövade instrument för omvårdnad har däremot främst varit tillgängliga för forskningen.

– De vi nu låter Svenskt Demenscentrum publicera på sin webb har utvecklats under flera år och genomgått omfattande prövningar. Syftet med skalorna är att fånga förekomsten av personcentrerad vård och vårdklimat på äldreboenden, säger David Edvardsson.

Skalorna har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och australiensiska La Trobe University där professor David Edvardsson numera är verksam. Ursprungligen är de framtagna för forskningsändamål men David Edvardsson ser ett vidare användningsområde.

Underlag för uppföljning

– Skalorna består av frågeformulär som är lättanvända och som med fördel även kan användas som underlag för att följa upp verksamheten på enskilda äldreboenden, säger han.

Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig inom vård och omsorg vid Svenskt Demenscentrum, välkomnar att skalorna nu blir tillgängliga och avgiftsfria att ladda ned via webben.

– Det är verkligen efterlängtat. Vi har talat så mycket om betydelsen av personcentrerad omvårdnad och ett bra vårdklimat. Nu får vi äntligen lättanvända instrument som hjälper oss att se hur vi lyckas med detta. Frågeformulären innehåller raka enkla frågor som är väsentliga för verksamheten på ett äldreboende.

Vårdklimatskalan heter Person-centred Climate Questionnaire (PCQ) och finns i tre varianter, för persoanal, boende och närstående. Skalorna för personcentrerad vård heter Person-directed-care (PDC) och Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT). Samtliga frågeformulär är översatta till svenska.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan:

• Skalor för personcentrerad vård (PDC och P-CAT)
• Skalor för vårdklimat (PCQ)

– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Kompletterar riktlinjerna

Det standardiserade vårdförloppet ska vara ett komplement till de nationella demensriktlinerna som 2017 utkom i en ny upplaga. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.

Socialstyrelsens modell består av tre delar: insatser, samverkan och stöd för samverkan. De två senare delarna betonar vikten av att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demenssjukdom. De bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. I teamet bör även arbetsterapeut och biståndshandläggare ingå samt, i vissa fall, läkare, logoped eller dietist.

– Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.

Lyfter fram betydelsen av SIP

Modellen lyfter fram betydelsen av en samordnad individuell plan (SIP). I den ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen. Socialstyrelsen har även tagit fram en checklista för möjliga insatser, till exempel trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, läkemedelsgenomgång och stöd för munhälsa. Samverkansmodellen förutsätter att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom.

– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.

Läs pressmeddelandet från Socialstyrelsen (nytt fönster)

Ladda ned Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad
vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf)

Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li

Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.

Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper. 

I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.

Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)

Som vanligt fanns en stor spännvidd mellan seminariernas teman. Nytt om biomarkörer för alzheimer, När kriget är allt du minns och Säg det i toner och inte i ord var några rubriker. Seminariet Sikta mot stjärnorna tog upp erfarenheter av Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.

Svenskt Demenscentrums fotograf Yanan Li tog massor av fina bilder från evenemanget. Bilderna finns på Svenska Demensdagarnas webb (nytt fönster).