ARBETA MED DEMENS

Andnöd mindre vanligt på äldreboenden

Det hävdar Peter Strang, professor i palliativ medicin på Karolinska institutet och överläkare vid Stockholms sjukhem, i en artikel i Dagens Nyheter. Han lutar sig emot preliminära data från Palliativregistret där läkare och sjuksköterskor anger vilka symptom som den avlidna har haft under livets sista vecka och om dessa har gått att lindra.

Av totalt närmare 150 patienter registrerade med covid-19 hade över 60 procent av dem som avlidit på sjukhus andnöd under livets sista vecka. På äldreboenden var motsvarande andel cirka 30 procent. Peter Strang hoppas att siffrorna kan ge en viss tröst då alltfler tvingas ta farväl av anhöriga under mycket svåra former. 

– Allmänhetens bild är att det är jättemycket andnöd på boenden, medan det på sjukhuset är stillsamt. Men den data som finns nu talar inte i den riktningen, säger Peter Strang till Dagens nyheter och betonar samtidigt att urvalet är begränsat.

Vad kan då orsaken vara att färre drabbas av andnöd på äldreboenden? Andnöd tillkommer ofta sent sjukdomsförloppet, när man haft hög feber och trötthet en längre tid. Peter Strang menar att de som vårdas på äldreboenden i livets slutskede är generellt sett både äldre och mer sköra och därför inte klarar sjukdomen en längre tid.

– Jag tror att om man dör så dör man lite tidigare där, man hinner så att säga inte få de här svåraste symptomen.

Förändringen i siffror

De positiva följderna av stjärnmärkningen kan även kläs i siffror. Fallolyckorna har minskat med 13 % och läkemedelsavvikelserna med 71 %. Behovsmedicinering med ångestdämpande och lugnade läkemedel har halverats. Alla brukare har numera en bemötandeplan, jämfört med 73 % före Stjärnmärkt.

Statistiken ser Viktoria Ehrs och Catrin Svensson som en bekräftelse på att Trevnaden har lyckats utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det märks redan på morgonen.

– Våra brukare får numera gå upp när de vill, den som vill sova till kl. 11 och sedan äta frukost får göra det. De påverkar givetvis deras välmående och dessutom slipper personalen morgonruschen eftersom brukarna går upp vid olika tider, säger Catrin Svensson.

Ändrade arbetsscheman

De flexibla morgontiderna har lett till anpassningar av arbetsschemat, bland annat börjar nattpersonalen en halvtimme innan kvällspersonalen går hem. Det har förbättrat kommunikationen och lett till en ökad förståelse för varandras arbete menar Viktoria Ehrs.

Maten är en annan nyckel till välbefinnande och har också fått en högre prioritet på Trevnaden. Efter middagen serveras alltid ett sent kvällsmål, för att nattfastan inte ska bli allt för lång. Den som lägger sig mätt och trött sover ofta bättre.

– Vi har också som regel att om du vaknar på natten och är orolig ska du alltid erbjudas något att äta och dricka. Taktil massage och en stunds social samvaro ska också prövas innan behovsmedicineringen kan komma i fråga, säger Catrin Svensson.

Utevistelser ökat med 588 procent

Som Stjärnmärkt enhet ska ett utvecklingsområde väljas. Trevnaden har satsat på utevistelser efter att i brukarundersökningar fått relativt låga poäng på detta område. Efter Stjärnmärkt har utvecklingen varit dramatisk – utevistelserna har ökat med 588 procent! Hur kan man förklara det?

Båda cheferna menar att alla på Trevnaden har insett betydelsen av att de boende får komma ut, något som gör att utevistelser prioriteras på ett helt annat sätt än förr. Inköp av varma jackor som hänger vid entrén gör att personalen slipper hämta sina egna plagg i omklädningsrummet nere i källaren – det har gjort det enklare att komma ut.

– Jag kan komma till jobbet klockan åtta och möta personal som är ute och går med en orolig brukare, det såg man aldrig förr. Personalen märker att en kort promenad ofta kan stilla oro och då vara ett mycket bättre alternativ än orosdämpande mediciner som ökar fallrisken. säger Viktoria Ehrs.

Stjärnmärkt får genomslag

Silviasyster Elise Sandell arbetar på Trevnaden och som Stjärninstruktör ledde hon de olika stegen i utbildningsmodellen. Hon har tidigare hållit i fortbildning för mindre personalgrupper på boendet.

– Men det har mest blivit spridda skurar. De har inte alls fått samma genomslag som Stjärnmärkt där all personal engageras, säger hon.

Elise Sandell tar bland annat upp användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. De diskuteras vid teammöten var 14:de dag då även chefer, rehabpersonal och sjuksköterska deltar.

– Men vi har även fått en levande diskussion i vardagen kring bland annat samtycke och hur vi kan undvika begränsningsåtgärder.

I höst håller Elise Sandell i en kort uppföljning av Stjärnmärkt för all personal på Trevnaden. Hon har redan haft två utbildningsomgångar med åtta nyanställda som inte gått Stjärnmärkt på sina tidigare arbetsplatser. Ledningens målsättning, att all personal ska ha gått utbildningsmodellen, kvarstår även om 80 procent är tillräckligt för att Trevnaden ska få behålla sin stjärnmärkning.

Viktigt att behålla kompetens

– Målsättningen är bra, det är jätteviktigt att också all ny personal genomför Stjärnmärkt annars tappar vi gradvis kompetens, säger Elise Sandell.

Vid sidan av Trevnaden är ytterligare tre demensboenden i Malmö på gång att bli Stjärnmärkta: Tryggheten, Apelrosen och Stensjögatan.

Magnus Westlander

Publicerad: 2020-03-17, Uppdaterad: 2020-03-17

Ny bok för läkare och sjuksköterskor

Boken är den första i sitt slag som tar upp åldrandet vid intellektuell funktionsnedsättning ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. En ökad medellivslängd hos denna mycket heterogena grupp ställer större och delvis nya krav på sjukvårdspersonal.

bild på omslagÅldersrelaterade förändringar uppträder ofta tidigare i livet vid intellektuell funktionsnedsättning. Vid till exempel Downs syndrom är alzheimerförändringar vanliga redan i 35-årsåldern. Andra diagnoser, varav en del väldigt ovanliga, är förknippade med andra slags åldersförändringar.

I boken tas upp en rad olika diagnoser och syndrom: typiska symptom, förlopp och behandlingar. Den ger även handfasta råd vid samtal och undersökningar av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med boken är att ge sjukvården verktyg för att bättre kunna behandla, bemöta och kommunicera med patienterna utifrån var och ens egna förutsättningar och behov.

Boken har tillkommit med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Solstickan, Johanniterorden i Sverige och Alzheimerfonden.

Sedan tidigare har Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet FUB gett ut Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning, en bok som vänder sig främst till LSS-personal och anhöriga.

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

bild på Cecilia

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

Publicerad: 2020-02-28, Uppdaterad: 2020-04-28

Nätverk ska utveckla stöd till yngre demenssjuka

I dag har nio kommuner i Västra Götalandsregionen tackat ja till att ansluta till nätverket: Ale, Alingsås, Göteborgs stad, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Partille och Öckerö. Nätverket siktar på fyra möten per år med olika teman. Varje kommun får bestämma sina representanter, det kan handla om demenssjuksköterskor, kuratorer, LSS-handläggare eller andra som är engagerade i demensfrågor lokalt.

– Helst vill vi att någon ur målgruppen, en yngre person med demenssjukdom, också är med på träffarna eller i varje fall under delar av dem. Utgångspunkten ska hur som helst alltid vara målgruppens behov. Vad vill de att vi utvecklar?

Det säger Louise Gehandler, verksamhetsutvecklare vid stiftelsen Bräcke diakoni som driver bland annat äldreboenden och dagverksamheter på många håll i landet.

Ett annat slags stöd

Bild på Louise Gehandler– Att ha familj, ansvar för barn och sedan insjukna så att man inte längre klarar sitt arbete, då behöver du i regel ett helt annat slags stöd än om du insjuknar betydligt senare i livet. Här finns enormt mycket att göra men för att utveckla stödet behöver vi både samarbeta, kommuner emellan, och lyssna mer på dem som är drabbade, säger Louise Gehandler.

Även tillvaron för övriga familjemedlemmar vänds upp och ned när en förälder får en demensdiagnos. Den friska partnern blir ofta spindeln i nätet som håller i alla vårdkontakter. För de flesta blir det efterhand en alltför tung börda, menar Louise Gehandler.

- Ett stöd till yngre personer med demenssjukdom kan inte ses isolerat från familjen, om en sådan finns. För att det ska fungera måste vi även se till att stötta den friska partnern och barnen.

Mindre kommuner ensamma

Socialstyrelsen pekar ofta på brister i stödet till yngre demenssjuka. Louise Gehandler håller med, men betonar att förklaringen långtifrån alltid är att kommunerna är omedvetna om behovet. 

– Många av de mindre kommunerna känner sig ensamma i sitt demensarbete. De är jätteglada över att kunna börja samarbeta med andra kommuner för att kunna utveckla kompetens och stöd till yngre demenssjuka. 

Genom sitt arbete har Louise Gehandler kontakt med många kommuner där Bräcke diakoni har verksamhet. Intresset för att delta i nätverket har varit stort.

Tänka utanför stuprören

Lilla Edet är en av de mindre kommunerna som välkomnar nätverket. ”Vi får en yngre person med demenssjukdom kanske var femte år, under sådana förutsättningar är det omöjligt att ha en särskild dagverksamhet för målgruppen”, säger kommunrepresentanten till Louise Gehandler.

– Här hoppas jag att nätverket kan "tänka utanför stuprören”, så att vi kan hitta samarbeten och lösningar som går utanför varje kommuns geografiska gränser, säger Louise Gehandler som välkomnar fler kommuner i Västra Götalandsregionen till nätverket.

Magnus Westlander
 

Nya medel till demensområdet

I Sverige har uppemot 150 000 personer en demenssjukdom. I den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom, som regeringen lade fram 2018, pekas kunskap och kompetens ut som angelägna områden.

– Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demenssjukdomar och stärka kvaliteten inom vården och omsorgen, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringskansliet.

Regeringens nya satsning fördelas på tre områden.

  • Svenskt Demenscentrum beviljas 6 miljoner kr för att utveckla Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som vänder sig till biståndshandläggare, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Svenskt Demenscentrum ska även ta fram en ny webbutbildning för biståndshandläggare.
  • BPSD-registret får 2,5 miljoner kr för att genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen om kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Syftet är att minska förekomst och allvarlighetsgrad av sådana symptom.
  • Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kr, bland annat för att implementera moduler för att följa upp hemsjukvård, omsorgsinsatser och särskilda boenden.

Nytt år med ny hemsida

Hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innehållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand som webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart under våren. För du som besöker vår nya hemsida kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart blir bekväm med att navigera och hittar det du söker.

Har du synpunkter på nya hemsidan, mejla gärna: magnus.westlander@demenscentrum.se

Obs! Ni som administrerar hemsidor med direktlänkar till Svenskt Demenscentrums webbplats, se gärna över länkarna eftersom flera adresser har ändrats.

Möten med minnen

Under vinjetten Möten med minnen erbjuder många museer i landet anpassade visningar för personer med demens och deras anhöriga. För plats och tider, se Kalender. • Läs mer om projektet Möten med minnen

Den 28 januari 2013 invigde H.M. Drottningen ”Möten med minnen”, ett projekt där museer runt om i Sverige får hjälp att skapa specialanpassade program med interaktiva visningar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Samtidigt invigdes projektet på Göteborgs konstmuseum, Bohusläns museum, Dalarnas museum, Jamtli, Falkenbergs museum och Murberget Länsmuseet Västernorrland samt i Malmö Konsthall.

I dagsläget medverkar 83 museum i ”Möten med minnen”. Syftet med ”Möten med minnen” är att ge stimulans genom samtal och diskussioner kring museernas samlingar. Positiva upplevelser på ett museum bidrar också till att öka de demensdrabbades livskvalitet.

Alzheimerfonden har huvudansvaret för ”Möten med minnen” som genomförs i samarbete med Nationalmuseum, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Projektet kommer att pågå fram till 2015 och är möjligt tack vare ett bidrag från Svenska PostkodLotteriet på 5 000 000 kronor. Utbildningsseminarier och workshops hålls på plats hos museerna och leds av en konstpedagog från Nationalmuseum.

Meet Me at MoMA

”Möten med minnen” har sin grund i ”Meet Me at MoMA”, ett månatligt program för alzheimersjuka och deras anhöriga och vårdare på The Museum of Modern Art i New York. Ur detta program växte ”The MoMA Alzheimer’s Project”, lanserat år 2007 med stöd av MetLife Foundation, vilket ökat räckvidden av MoMA:s program genom att ta fram resurser som kan användas av museer, demensboenden och organisationer för demenssjuka och deras anhöriga. Projektet har belönats med flera utmärkelser och de verktyg som museet tagit fram används nu på museer runt om i världen.

En utvärdering som gjorts av MoMA och New York University School of Medicine visar entydigt att deltagarna uppskattar det positiva bemötandet och upplevelserna som stärker självkänslan. Anhöriga, ledsagare och vårdpersonal vittnar också om ett ökat välbefinnande hos de demenssjuka efter museibesöken. Uppfattningen är att projektet motverkar den sociala isolering som ofta blir en följd av demenssjukdom.

Läs mer om Meet Me at MoMa » (nytt fönster)

Publicerad: 2020-01-08, Uppdaterad: 2024-07-09

Första läkargruppen Silviahemscertifierad

Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.

– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.

Christina Nemell