ARBETA MED DEMENS

Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.

Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.

– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.

Utförs framför datorn

Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.

– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.

– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.

Bättre underlag för bedömning

Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.

– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.

Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.

Tar drygt en halvtimme

– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.

Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.

– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.

Magnus Westlander

Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning för en god munhälsa hos personer med demenssjukdom. Den riktar sig till chefer, verksamhetsutvecklare och personal inom socialtjänst, tandvård och hälso- och sjukvård. På ett pedagogiskt sätt beskrivs hur munhälsan behöver uppmärksammas under hela demenssjukdomens förlopp. Med regelbundna uppföljningar och rätt insatser går det att bibehålla en god munhälsa.

Bakom certifieringen står Svensk Förening för Kognitiv medicin (SFK), en tvärprofessionell förening med bland annat läkare, psykologer och kuratorer som medlemmar. Dess ordförande Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, har länge talat sig varm för att kognitiv medicin ska bli en tilläggsspecialitet för läkare, vid sidan av geriatrik, neurologi och psykiatri.

Ännu så länge har han inte fått gehör för detta men certifieringen ser Anders Wallin som ett bra sätt att lyfta ämnesområdet.

–  Även Svenska Läkaresällskapet, som SFK är en associerad förening till, tycker att certifieringen är en god idé. Den vänder sig i första hand till läkare på specialistmottagningar, men även allmänläkare med dokumenterad erfarenhet av området är välkomna att ansöka.

– En arbetsgrupp inom SFK ska snart börja granska den första omgångens ansökningar. 

Bedöma och mäta

Vad är då kognitiv medicin? I grunden handlar det om att med olika metoder mäta och bedöma kognitiva funktioner på ett adekvat sätt hos patienter med sjukdomsmisstanke och det oberoende vilken underliggande sjukdom det kan röra sig om säger Anders Wallin.

– Kognitiva funktioner är mycket mer än minnet, betonar han. De handlar om att kunna räkna, urskilja former och avstånd (läs: visuospatial), att orientera sig i tid och rum och många andra funktioner kopplade till vårt tänkande.

På landets minnesmottagningar är kognitiv medicin en självklar del av verksamheten. Här används ett flertal kognitiva tester för att, tillsammans med andra undersökningar, ställa rätt diagnos. En kognitiv nedsättning kan vara ett tecken på demenssjukdom eller kognitiv sjukdom som det numera ofta kallas. 

Lindrig nedsättning

Men allt fler kommer till mottagningarna med en kognitiv nedsättning som betecknas som lindrig.

– En del av dem är på väg att utveckla en kognitiv sjukdom men långtifrån alla. Nedsättningen kan bottna i stresstillstånd eller utbrändhet men det är fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss om denna grupp, säger Anders Wallin

Om kognition är ett självklart begrepp på minnesmottagningar är det snarast tvärtom inom övriga delar av sjukvården menar Anders Wallin. Ändå kan i stort sett alla sjukdomar orsaka kognitiva nedsättningar, även om nedsättningen inte alltid är progressiv.

– Kognition och kognitionsmätning är ofta en blind fläck i rutinsjukvården. Det är en stor brist, säger Anders Wallin 

Diskussion om nya instrument

I dag finns en rad olika instrument för att bedöma kognitiva förmågor. Klocktest och MMSE-SR (som SFK utvecklat från MMSE) är etablerade enkla test som Socialstyrelsen rekommenderar vid basal demensutredning. MoCa är ett annat som förordas vid utvidgad demensutredning.

Oklarheter kring upphovsrätten gör att en diskussion har startat för att se över de instrument som idag förordas.

– I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa. Danmark har valt en annan väg och ersätter MMSE med Basic, ett test som det själva utvecklat, säger Ander Wallin.

Nyligen beslutade SFK:s styrelse att bjuda in olika aktörer, bland annat Svenskt Demenscentrum, till ett möte för att diskutera Sveriges vägval.

Magnus Westlander