ARBETA MED DEMENS

Stipendiet Årets ledare inom demensvården delas ut av föreningen Gott Ledarskap i Demensvården. I ett pressmeddelande från föreningen sägs att Ann-Charlotte Hanke, årets stipendiat, "arbetar proaktivt i tanke och handling inom det demensboende, där hon är ansvarig chef och ledare. De äldre som står i begrepp att flytta in på Fullriggaren får i förväg besök av Ann-Charlotte för att göra det förestående miljöombytet så smidigt och positivt som möjligt. I samma syfte engageras också anhöriga i ett tidigt stadium".

Enligt pressmeddelandet har man på Fullriggaren i Helsingborg "skapat ändamålsenliga team med stort egenansvar och delaktighet för medarbetarna. Man har ett nära samarbete med läkare. Ett gott bemötande menar man är den kanske viktigaste medicinen för den demenssjuke."

Fullriggaren är ett Silviahemscertifierat äldreboende. Ann-Charlotte Hanke önskar att hon kunde ha använt stipendiet för att bli Silviahemscertifierad enhetschef, men det är en certifieringsform som ännu inte existerar.

Som Stjärninstruktör ska Mikaela Lundstedt hålla i utbildningsmodellen Stjärnmärkt på sin arbetsplats Bjärkegården, ett äldreboende "på vischan".

– Ja, vi håller till några mil utanför Alingsås stadskärna. Jag arbetar som undersköterska med samordningsansvar, det innebär bland annat att jag även har ett visst personalansvar, säger Mikaela Lundstedt.

Hennes 26 år långa erfarenhet av äldreomsorg omfattar såväl hemtjänst som äldreboende. I Alingsås finns inga renodlade demensboenden. Bjärkegården och kommunens sju andra äldreboenden har istället olika avdelningar för personer med demenssjukdom och de med somatiska sjukdomar.

40 instruktörer har utbildats 

I april var Svenskt Demenscentrum på plats i Alingsås och utbildade 40 Stjärninstruktörer. De ska i sin tur ska hålla i fyra utbildningstillfällen för sina kollegor på de olika enheterna. De enheter som genomför samtliga utbildningssteg, och arbetar efter vissa kriterier, kan sedan titulera sig Stjärnmärkt.

Varför ville du bli Stjärninstruktör?

– Jag tyckte det lät intressant och man vill ju alltid utvecklas i sitt arbete. Sedan var steget inte så stort för mig. Jag har tidigare bland annat hållit i studiecirklar i demenssjukdom och är därför van att stå inför en grupp och utbilda, säger Mikaela Lundstedt.

Det kursmaterial som ingår i utbildningsmodellen är heller inte främmande för Mikaela Lundstedt. Demens ABC och Svenskt Demenscentrums andra webbutbildningar har hon använt i sina studiecirklar.

Gillar Checklista demens

– Något som var nytt och som jag särskilt fastnade för var Checklista demens. Den är väldigt bra och kan bli riktigt användbar om den kopplas till genomförandeplanerna, säger Mikaela Lundstedt.

I Alingsås är man i full färd med att införa ett nytt dokumentationssytem. Därför dröjer det innan enheterna kan påbörja utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Det behöver ju pusslas med en del med arbetsscheman och vikarier också, men jag är redo att sätta igång, säger Mikaela Lundstedt.

Magnus Westlander

Vården måste utvecklas

Skådespelerskan Nina Gunke berättade vid frågestunden om hur det är att leva med Alzheimers sjukdom. Claes Brodd, vars alzheimersjuka fru bara erbjudits tre läkarbesök på två år, kritiserade vården för bristen på kommunikation, bemötande och avsaknad av en plan vid en demensdiagnos. Han jämförde med den strukturerade vård han själv erhöll för sin diabetes. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, instämde in i kritiken. 
– Att få en alzheimerdiagnos och sedan uppmanas till återbesök efter ett år är absurt. Man behöver ett bättre stöd. Jag vill se att man får en vårdplan och ett stöd som fungerar hela vägen

– Kan det fungera vid kroniska sjukdomar som diabetes eller vid cancer måste det kunna fungera vid demenssjukdom. Vården måste också ta särskilt ansvar för kommunikationen när patienten har kognitiva svårigheter, fortsatte Wilhelmina Hoffman.

Hoppfullt om nya läkemedel

Några nya symptomlindrande läkemedel har inte tagits fram på nästan 20 år, medan det kommer nya cancermediciner varje månad.

– Har forskningen misslyckats? undrade Henrik Frenkel.

– Det kan tyckas så, svarade Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet.

– Samtidigt har det hänt extremt mycket inom alzheimerforskningen de senaste tio åren. Det är en hel rad läkemedel som ligger i pipelinen nu. Dessutom är cancer är en enklare sjukdom än alzheimer. Hjärnan är ett komplext organ. Det är många saker som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och det är väldigt svårt att veta exakt vad man ska angripa.

Forskningsresurserna för små

Henrik Zetterberg berättade också att de forskningsresurser som läggs på Alzheimers sjukdom är mycket små i jämförelse med cancer. 
– Inte konstigt att vi står där vi står. Och det går att ändra på.

Samtidigt framkom att det nu pågår tre olika studier som är i fas 3 och som blir klara i höst. Om någon av dem visar på positivt resultat skulle ett bromsande läkemedel kunna finnas tillgängligt om cirka 1,5 år. Det finns också data som visar att hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom till och med skulle kunna tas bort.

Blodprovstester klara i höst

Oskar Hansson, professor vid Skånes universitetssjukhus, har fått stor internationell uppmärksamhet för att tillsammans med sitt team ha tagit fram ett sätt att via ett enkelt blodprov spåra alzheimer. Innan det finns ett botemedel är det bara tänkt att användas på dem som söker hjälp för minnesproblem.

– På specialistmottagningarna för Alzheimers sjukdom kommer detta att förhoppningsvis vara igång redan i höst, berättade Oskar Hansson.

Livsstilsförändringar betydelsefulla

En metod som redan finns för att stärka hjärnans motståndskraft mot kognitiva sjukdomar har utvecklats av professor Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Modellen kommer från den så kallade FINGER-studien.

Det är den första studien i världen som visar att det går att förebygga minnesproblem och kognitiv svikt med ett livsstilsprogram byggt på fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiva aktiviteter, hjärngymnastik och sociala aktiviteter. Därutöver kontroll av blodtryck, diabetes och fetma. Modellen är nu introducerad i 45 länder, senast i Kina.  

– Enligt de senaste beräkningarna är 40 procent av all demens kopplad till livsstilsfaktorer. Där finns en stor preventionspotential. Skulle vi kunna flytta fram insjuknandet med fem år skulle antalet patienter minska med 50 procent, sa Miia Kivipelto.

Övriga som deltog i diskussionerna var Moa Wibom, överläkare vid Enheten för kognitiv medicin Ängelholms Sjukhus, Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet, Maria Eriksdotter, professor och ansvarig för Svenska Demensregistret, Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i socialutskottet och Kristina Nilsson (s), vice ordförande i socialutskottet.
 

Tex och foto: Christina Nemell