Efter 9 månaders sjukskrivning och en lång väntan och oro har mina allra värsta farhågor bekräftats. Min man har Alzheimers sjukdom! Han är bara 62 år och vi skulle njuta av livet, barnen och barnbarnen tillsammans. Ville helst bara sätta mig någonstans för mig själv och gråta ut.
Sök böcker och film
Ett långsamt farväl : om en relation i nöd och lust med Alzheimer
Ulla Assarsson (2015)
Böcker och rapporter
Efter 9 månaders sjukskrivning och en lång väntan och oro har mina allra värsta farhågor bekräftats. Min man har Alzheimers sjukdom! Han är bara 62 år och vi skulle njuta av livet, barnen och barnbarnen tillsammans. Ville helst bara sätta mig någonstans för mig själv och gråta ut. Hur ska vårt liv bli? Min man är samlad och försöker vara stark. Vet inte om han har tagit in beskedet riktigt fullt ut ännu. Hur tänker han och vad kommer att hända med honom? Mardrömmen som jag känt närvaro av under ett par års tid har nu kommit och knackat på vår dörr. Jag har i grunden en positiv inställning till det mesta och har oftast förlitat mig på att jag har förmågan att hitta lösningar på olika problem som uppstått i såväl arbetslivet som privatlivet. Min livsfilosofi att det mesta kommer att gå bra har alltid gett mig tillförsikt till framtiden och hur livet skulle utveckla sig. Den 17 september 2007 blev jag ordentligt omskakad i min livsfilosofi och en avgrund öppnades framför mig.
Förlag • Idus Förlag
Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar
Svenskt Demenscentrum (2015)
Böcker och rapporter
Du som möter personer med demenssjukdom i ditt arbete ställs ibland inför besvärliga situationer. En del symptom och beteenden är svåra att bemöta och kan leda till att personer riskerar att komma till skada.
Du som möter personer med demenssjukdom i ditt arbete ställs ibland inför besvärliga situationer. En del symptom och beteenden är svåra att bemöta och kan leda till att personer riskerar att komma till skada. Låsa dörren, sätta brickbord på rullstolen eller andra tvångsåtgärder kan då uppfattas som något nödvändigt ont. Men det finns ofta alternativ som är bättre och dessutom förenliga med svensk lagstiftning.
Denna handbok från Svenskt Demenscentrum ingår i utbildningspaketet Nollvision. Den vill både inspirera och ge verktyg för att utveckla det personcentrerade arbetssättet. En personcentrerad vård och omsorg är nyckeln till att kunna förebygga svåra situationer och utveckla strategier för att bemöta dem, om de ändå uppstår. Bokens titel är också vår förhoppning och ett mål att sträva mot: Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar.
Ellen – En roman om livet, kärleken och demens
Christina Kellberg (2015)
Böcker och rapporter
Nils och Ellen träffas under fredsåret 1945. Tillsammans erövrar de folkhemmets alla moderniteter, får den älskade dottern Birgitta och går åldern till mötes med tillförsikt. Nils är några år äldre än Ellen och när han går bort är det som om hon sakta börjar förtvina.
Nils och Ellen träffas under fredsåret 1945. Tillsammans erövrar de folkhemmets alla moderniteter, får den älskade dottern Birgitta och går åldern till mötes med tillförsikt. Nils är några år äldre än Ellen och när han går bort är det som om hon sakta börjar förtvina. Plötsligt kan hon inte längre koka kaffe, passa tider, minnas var hon är. En sommarkväll går hon vilse och tvingas bli hemkörd av polisen. För att Birgitta ska kunna förstå sin mammas insjuknande börjar hon att observera och skriva ner det hon ser. Resultatet blir en finstämd skildring om vad som händer när alzheimer tar över en människas liv, men också en roman i vilken livet vinner över sjukdomen.
Boken säljs till förmån för Demensförbundet.
Förlag • Bookmark Förlag
Miljöanpassning som bidrar till ökad delaktighet
Myndigheten för delaktighet (2015)
Böcker och rapporter
Detta är ett kunskapsmaterial framtaget inom regeringsuppdraget Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga. Det tar upp hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörr
Detta är ett kunskapsmaterial framtaget inom regeringsuppdraget Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga. Det tar upp hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörrar.
De flesta av oss är beroende av att den miljö vi vistas i passar våra särskilda behov. Detta ställer konkreta krav på miljön, inte minst om det är äldre personer som bor och vistas där. Det handlar om hur rummen är planerade, om ljus- och färgsättning och stimulans.
En ökad andel internationella studier betonar sambandet mellan livskvalitet och en genomtänkt design för äldre. Det har visat sig att det är lika viktigt för den som är drabbad av demenssjukdom att få använda sin mentala förmåga, utföra aktiviteter för dagligt liv, engagera sig i meningsfulla aktiviteter och umgås med andra människor, som för den som är förskonad från denna sjukdom.
Myndigheten för delaktighet fick 2013 i uppdrag av regeringen att ta fram ett kunskapsmaterial om hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörrar. Målgruppen är anhöriga till personer med demenssjukdom och personal på särskilda boenden. Utgångspunkten är Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 (Socialstyrelsen).
Kopplat till det här kunskapsmaterialet finns Checklista - Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet. Checklistanlistan och kunskapsmaterialet går utmärkt att använda var för sig.
Ladda ned kunskapsmaterialet Miljöanpassningar
som bidrar till ökad delaktighett (pdf)
Att komma hem – en film om demens
Sverige (2015)
Film
I denna film får man följa det mycket framgångsrika arbetet på Lötängens och Utsiktens demensboenden samt Skrantahöjdens dagverksamhet i Karlskoga.
I denna film får man följa det mycket framgångsrika arbetet på Lötängens och Utsiktens demensboenden samt Skrantahöjdens dagverksamhet i Karlskoga.
I filmen får man möta personer med demenshandikapp, framförallt Vivi och Gert som man lär känna lite bättre. Deras bakgrund, hur demensen startade och utvecklades. Man får också lyssna till anhöriga, omsorgspersonal och chefer om vad som är bra, synen på personer med demenshandikapp och hur man lyckas nå så goda resultat. Demensutvecklingen bromsas upp och går långsammare än vad som normalt förväntas. Lugnande medicin och sömntabletter används nästan inte alls och fallolyckorna har i stort sätt upphört. Personalen ser fram emot att komma till jobbet, anhöriga känner sig trygga och de demenshandikappade är gladare. Och dessutom spar man pengar.
I filmen medverkar även professor Bengt Winblad, en av världens främsta hjärn- och demensforskare, professor Yngve Gustafsson, överläkare i geriatrik, professor Anders Wimo, överläkare och hälsoekonom, fil.mag. Rita Schwarz, arbetsterapeut, psykodramatiker och konstnär samt Naoim Feil, amerikansk forskare och socialarbetare är den som tagit fram Validationsmetoden.
Produktion: bmb media group
Producent: Björn Mathlein
Distributör: Rita Schwarz
Som får ditt hjärta att sjunga
Jannika Häggström (2015)
Böcker och rapporter
I Som får ditt hjärta att sjunga beskriver Jannika Häggström sina år som undersköterska i demensvården genom berättelser från det fiktiva demensboendet Sagolandet.
I Som får ditt hjärta att sjunga beskriver Jannika Häggström sina år som undersköterska i demensvården genom berättelser från det fiktiva demensboendet Sagolandet. Läsaren ges en insyn i en vardag fylld av skratt och kramar, fantasi och kreativitet, blöjor, avvikelseblanketter, duschvägrare och stiliga karlar.
Läs boken online » (nytt fönster)
Förlag • Vulkan
Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar (anhörigskrift)
Svenskt Demenscentrum (2015)
Böcker och rapporter
Tvång har setts – och ses ännu ibland – som något nödvändigt i vården av personer med demenssjukdom. Syftet är oftast gott. En låst dörr kan hindra en person från att ta sig ut och gå vilse. En sänggrind eller ett bord på rullstolen kan hindra en annan att falla och kanske på nytt bryta benet.
Tvång har setts – och ses ännu ibland – som något nödvändigt i vården av personer med demenssjukdom. Syftet är oftast gott. En låst dörr kan hindra en person från att ta sig ut och gå vilse. En sänggrind eller ett bord på rullstolen kan hindra en annan att falla och kanske på nytt bryta benet. Men det går ofta att vårda och bemöta personer med demenssjukdom på ett bättre sätt, utan att använda åtgärder som är tvingande eller bergränsande.
Den här skriften vänder sig till dig som är anhörig till en person med demenssjukdom. Det kan vara din förälder, den du lever tillsammans med eller någon annan du har nära band till. Din roll är viktig för att kunna förverkliga en demensvård utan tvång. Anhörigskriften är på 16 sidor och innehåller bland annat råd kring bemötande i svåra situationer. Den ingår i utbildningspaketet Nollvision.
Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC
Pernilla Malmfors • FoU Närsjukvården i Östergötland (2014)
Böcker och rapporter
Svårigheterna att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom har uppmärksammats länge och därför har olika instrument för smärtskattning utvecklats.
Svårigheterna att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom har uppmärksammats länge och därför har olika instrument för smärtskattning utvecklats. Pain Assessment Checklist for Seniors with Limited Ability to Communicate (PACSLAC) är ett observationsinstrument för smärtbedömning vid demenssjukdom. PACSLAC är utvecklat och validerat i Kanada och består av en dikotom skala med fyra delskalor, men någon svensk version finns inte.
Syftet med studien var att utveckla en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC som testats i ett urval av personer med medelsvår till svår demenssjukdom.
Resultatet visade att den svenska versionen av PACSLAC (PACSLAC-S) har tillfredställande reliabilitet och validitet när den testats i en svensk kontext. Användandet av ett smärtbedömningsinstrument kan bidra till ökad kunskap och därmed bidra till ökad möjlighet att upptäcka smärta hos personer med demenssjukdom.
Ladda ned » (pdf, 44 sid)
Anders vill ha sex
Ola Polmé, Marie Hultén (2014)
Böcker och rapporter
Det finns nog inget som kan vara så svårt att tala om som demenssjukas sexliv på boendet. En del anställda äcklas eller känner avsky. Många tycker att det är svårt att berätta för anhöriga.
Det finns nog inget som kan vara så svårt att tala om som demenssjukas sexliv på boendet. En del anställda äcklas eller känner avsky. Många tycker att det är svårt att berätta för anhöriga. Och en stor grupp vet inte riktigt vad de ska göra när Anders börjar onanera i vardagsrummet, eller smyger in till Britta på kvällen.
I denna bok återfinns en rad exempel på "sexproblem" och förslag på hur man kan förhålla sig till dem.
Förlag • Komlitt
Jag såg något i dina ögon, mamma.
Ann Z Allan (2014)
Böcker och rapporter
Jag förlorade min mamma redan då hon var i livet.
Mamma förlorade till och med sig själv.
Hon förändrades, och blev en annan.
Jag förlorade min mamma redan då hon var i livet.
Mamma förlorade till och med sig själv.
Hon förändrades, och blev en annan.
Min mamma blev dement. Hon lämnade mig fast hon talade till mig, fast hon sjöng för mig, fast hon skrattade tillsammans med mig och varmt såg in i mina ögon.
Jag gjorde det jag trodde var bäst för min sjuka mamma. Men jag kommer aldrig att få veta om det jag gjorde var rätt eller fel. Den backspegel finns inte som kan ge en bild av hur hennes sita år hade tett sig om jag hade agerat annorlunda.
Jag tänker ofta på de alternativ som fanns, och de beslut som hon och jag fattade tillsammans.
Hela livet är en vild chansning.
Boken en personlig skildring av demensförloppet ur ett anhörigperspektiv.
Förlag • J.A.M. Produktion AB
