Senaste nytt

Under den högtidliga ceremonin den 3 september på Drottningholms slottsteater delade Drottning Silvia ut närmare 100 diplom och broscher till vård- och omsorgspersonal. Samtliga hade genomgått utbildningar eller kurser i demenskunskap på högskolenivå.

I år var åtta yrkesgrupper representerade och bland dem stack två ut. För första gången diplomerades en audionom, Anastasia Alferova, och en dietist, Frida Axberg. De var kurskamrater på Demenssjukdom från cell till samhälle, en kurs som ges på halvfart vid Karolinska institutet (KI).

Lyckat upplägg

– Vi gick den tillsammans med fysioterapeuter, arbetsterapeuter, audionom och tandläkare. Det var verkligen ett lyckat upplägg där det blev tydlig hur mycket mer vi kan åstadkomma genom att arbeta multiprofessionellt, säger Frida Axberg.

Frida Axberg utbildade sig till dietist i början på 2010-talet. Sista terminen åkte hon till Kamerun för att skriva en c-uppsats om spädbarnsnutrition. Ämnet engagerade och på väg hem till Sverige var hon helt inne på att återvända till Afrika så snart som möjligt. Men planerna kom att ändras. 

– Undet ett tillfälligt sommarjobb på ett demensboende såg jag samma undernäring där som jag såg hos barnen i Kamerun. Att det förekom var egentligen ingen överraskning, det hade man ju läst om. Men det var en helt annan sak att möta de drabbade patienterna, säger Frida Axberg.

Öppnade egen firma

Frida Axberg stannade kvar i Sverige. Efter en tjänst som kommundietist i Karlshamn har hon i dag hela landet som arena. Genom sitt företag Livsnäring utbildar hon vårdpersonal i nutritionskunskap i både kommuner och privata vårdföretag

Kursen på KI har gett henne nya insikter, bland annat att nutritionsproblem kan ha olika orsaker beroende på vilken demenssjukdom patienten har.

– Många med frontallobsdemens har en tendens att ta för stora tuggor och stoppa i sig för mycket mat. Vid Alzheimer sjukdom är det omvända vanligare, man får ofta i sig för lite näring och energi, säger Frida Axberg.

Matens konsistens

Ett sätt att komma till rätta med undernäring och andra nutritionsproblem är att anpassa matens konsistens till patientens förutsättningar.
 
– Matens konsistens är ju något som vi dietister är bra på. Men nutritionsproblem kan vara komplexa och även bero på till exempel fel sittställning som gör det svårt att svälja maten. 

Hon tar upp ett patientfall från demenskursen. En patient med parkinsondemens hade fallit flera gånger. Uppgiften var att föreslå åtgärder som minskade fallrisken. Arbetsterapeuterna föreslog förhöjd toasits och en rad andra bostadsanpassningar. Frida Axberg såg problem med hans matvanor.

Påverkade medicineringen

– Till frukost åt han två ägg vilket i grund och botten är ett bra proteintillskott. Men det påverkade effekterna av hans medicinering med L-dopa, något som enkelt kunde undvikas om äggen togs på kvällen i stället.

– Det här visar vikten av att olika professioner samarbetar och deltar i bedömningarna, säger Frida Axberg.

Magnus Westlander

Kommissionen, som är knuten till den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet, analyserar forskningsresultat och publicerar med jämna mellanrum uppdateringar om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom.
Sedan förra rapporten från 2020 har forskarna prioriterat systematiska översikter och metaanalyser av olika studier.

Kärlskador minskar

De understryker att kognitiva och fysiska reserver utvecklas under hela livsloppet och att minskningen av kärlskador – på grund av bland annat att färre röker och effektivare behandling av högt blodtryck – sannolikt har bidragit till en minskning av demenssjukdom i de olika åldersgrupperna.

Men människor lever längre och antalet personer som drabbas av demenssjukdom fortsätter därför att öka. Ändå är utvecklingen långt ifrån ödesbestämd, trots frånvaron av effektiva botemedel.

Ingen prognos

Lancetkommissionen pekar på 14 riskfaktorer, två har tillkommit sedan 2020: högt LDL-kolesterol och obehandlad synförlust. Samtliga är påverkbara och skulle, om de eliminerades, kunna minska demenssjukdom med 45 procent i framtiden. Siffran är ingen prognos men pekar på att det finns en stor potential för att förebygga demenssjukdom.

EMA motiverar sitt beslut med att den observerade positiva effekten av lecanemab, när det gäller att fördröja kognitiv försämring, inte uppväger riskerna för allvarliga biverkningar av läkemedlet. Läkemedelsbolaget Eisai som har ansökt om marknadsgodkännadet kommer att överklaga beslutet.

Förhoppningarna om att lecanemab skulle bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på över 20 år har varit stora, inte minst bland alzheimerpatienter och deras anhöriga. Bland många forskare och experter kommer EMA:s beslut oväntat med tanke på att lecanemab tidigare godkänts i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel.

För höga förväntningar

Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, tillhör de som hade väntat sig ett positivt besked.

– Samtidigt har förmodligen förväntningarna trissats för högt. Jag förstår EMA:s bevekelsegrunder. Lecanemabs effekter är små och biverkningarna kan vara allvarliga, säger hon till Dagens medicin.

Lecanemab, som säljs i USA under namnet Leqembi, är en sjukdomsmodifierande behandling. Den tar bort de skadliga amyloida plack som anses vara en viktig orsak till att Alzheimers sjukdom utvecklas. Eisasis läkemedelsprövning (fas-3 studie) visade att de deltagare som fick lecanemab hade i snitt 27 procent långsammare kognitiv försämring än placebogruppen efter 18 månaders behandling.

Få allvarliga biverkningar

Men behandlingen ledde även i vissa fall till biverkningar, framför allt amyloidrelaterade avbildningsavvikelser. De förkortas ARIA och är svullnader och små blödningar i hjärnan. 12 procent av deltagarna som fick lecanemamb i Eisais studie hade ARIA men endast knappt 3 procent fick observerbara symptom.

Kristin Dunder, svensk delegat i den expertgrupp som undersökte lecanemab för EMA:s räkning, medger i Dagens medicin att de allvarliga biverkningarna var få.

– Men någon patient drabbades till exempel av en stor hjärnblödning. Och i slutändan ansåg kommittén att risken för detta var tillräckligt stor och inte uppvägdes av effekten. Företaget har så klart en annan åsikt, säger Kristina Dunder.

Utvecklad i Sverige

Lecanemab bygger på antikroppen BAN2401 som har utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet.

Läkemedlet, donanemab, som kommer att säljas under varumärket Kisunla, är en antikropp som i studier har visat sig kunna bromsa takten i den kognitiva försämringen något i tidiga stadier av sjukdomen. 

Kisunla, som tillverkas av Eli Lilly, liknar ett annat läkemedel, Leqembi, som godkändes förra året. Båda ges intravenöst och angriper ett protein som är involverat i Alzheimers sjukdom, och båda kan fördröja demensutvecklingen.

Begränsad effekt

Effekten i båda medicinerna är dock begränsad, det rör sig om en bromseffekt som räknas i månader. Kisunla bromsar enligt studier sjukdomen med omkring sju månader. Båda medför också risker för allvarliga biverkningar. 

Färre och kortare behandlingar

Leqembi, som framställs av Eisai och Biogen, ges varannan vecka medan Kisunla ges en gång i månaden.

Kisunla har också en annan fördel: Enligt tillverkaren kan patienterna sluta med läkemedlet efter att det har avlägsnat proteinet amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.

Varken Leqembi eller Kisunla är i nuläget godkända i Europa.

Källa: SvD, The New York Times