Senaste nytt

Dagverksamhet 2.0

Projektidén kommer från demenssjuksköterskorna Pia Johnson och Elin Nilsson som tillsammans med enhetschef Cecilia Voss Johansson planerade verksamheten från början. Pia och hennes kollegor hade lyssnat till en föreläsning av professor Miia Kivipelto om hennes forskning om livsstilsfaktorernas betydelse för hjärnhälsan. Det blev startskottet.

– Nu tar vi fram ett koncept för det här, sa vi, Dagverksamhet 2.0. En öppen dagverksamhet som ska vara förebyggande enligt FINGER-modellen och där deltagarna inte behöver biståndsbeslut för att delta, berättar Pia Johnson.

Samtidigt var Maria Svensson Rathonyi nästan klar med sin vidareutbildning till Silviafysioterapeut med inriktning på dagverksamhet. Hon blev ett självklart val att leda Hjärnkåren. Utöver den ursprungliga projektgruppen är idag en handfull personer med och stöttar dagverksamheten, bland andra tre arbetsterapeuter.

Åtta aktivitetsgrupper

Principen är att alla aktiviteter i Hjärnkåren ska vara förebyggande för hjärnhälsan enligt FINGER-modellen. Drygt 30 deltagare brukar delta i de olika aktiviteterna efter önskemål och behov. Deltagarna kommer till Hjärnkåren via demenssjuksköterskorna och samverkan med regionen genom så kallade kognitiva ronder.

Det finns grupper inom dans, vattengymnastik, konst, skapande, kognitiv träning, fysisk träning, odling och promenader. Vissa är bara med på fysiska aktiviteter, andra är med på allt. Ibland kan det vara en tröskel att gå på en träff första gången. Då kan Maria göra ett hembesök för att personen ska få ett ansikte på verksamheten.

– Har man väl kommit hit slutar man inte, berättar hon.

Dansgruppen är mest populär, både bland herrar och damer. Den är alltid fullbokad.

– Det här är jätteviktigt för mig. Jag uppskattar det så mycket, säger Eva när hon går in i dansstudion som Studieförbundet Vuxenskolan tillhandahåller.

Också Evas man Jan-Åke, som väntar utanför studion, intygar vilken stor betydelse aktivitetsträffarna har för hans fru.

– Hon är mycket gladare efteråt, tycker han.

– Vi uppskattar hur väl omhändertagna vi har blivit.

Når också ensamstående män

Populär är också den kognitiva träningsgruppen, där deltagarna egentligen önskar att det fanns fler träffar varje vecka. Här ägnar man sig åt utmanade spel som tränar hjärnan. I en akademikerstad som Lund tilltalas många av vetenskapen bakom FINGER-metoden och inser vikten av att hålla igång hjärnan. Genom dessa träffar nås en målgrupp som brukar vara lite svårare att få med i sociala sammanhang, nämligen de ensamstående männen.

Hjärnkåren håller regelbundet föreläsningar för deltagarna om de fem livsstilsfaktorerna, dvs. vikten av hälsosam mat, fysisk aktivitet, hjärngymnastik, sociala aktiviteter samt att ha koll på hjärt- och kärlvärden. Hjärnkåren håller också föreläsningar om sin verksamhet och FINGER-modellen för vård- och omsorgspersonal, bland annat på andra dagverksamheter. Många som lyssnar är positiva och erbjuder spontant sin hjälp. Pia Johnson tycker att det märks att tankesättet ligger i tiden.

– Man ser att det verkligen finns en vinning i att jobba förebyggande på det här sättet och det gör det lätt att samverka över gränserna, säger hon.

Text och foto: Christina Nemell

Den 20 september föreläste Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet, i ett fullsatt Ingenjörshus under Stockholms Demensdag. Temat var Nya läkemedel – möjligheter och utmaningar. Bromsmedicinen han talade om är den svenskutvecklade antikroppen lecanemab som har godkänts som alzheimerläkemedel i bland annat USA, Kina, Japan och Sydkorea. 

EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, har gjort en annan bedömning. Riskerna med lecanemab är större än nyttan för patienterna menar EMA som i augusti avslog läkemedelsbolaget Eisais ansökan. Bolaget har överklagat beslutet och ett nytt besked om lecanemab väntas från EMA i slutet av november 2024.

Beskedet förvånar

EMA:s avslag förvånar Linus Jönsson. Kliniska studier visar att patienter som fick lecanemab hade en signifikant långsammare försämring av kognitionen jämfört med placebogruppen.

– De biverkningar som noterades var framför allt ARIA, små blödningar och svullnader i hjärnan som kunde ses i magnetkamera. De drabbade 15 procent av deltagarna men endast 2–3 procent fick symptom av dem, ett fåtal allvarliga sådana som krävde intensivvård.

Linus Jönsson tror att läkemedelsbolaget har begränsat indikationen i sin överklagan till EMA, det vill säga uteslutit vissa patientgrupper från behandlingen.

Kan utesluta riskgen

– Patienter med två genuppsättningar av ApoE4 har visat sig ha en ökad risk för allvarliga biverkningar, dessutom svarar de sämre på behandlingen. Om man utesluter den gruppen kan risk-/nyttautfallet för lecanemab bli ett annat, säger Linus Jönsson.

Men även om lecanemab godkänns av EMA är det inte säkert att läkemedlet skulle bli tillgänglig i den svenska offentliga vården.

– Prislappen för lecanemab i USA ligger på ca 300 000 kr per patient och år. Till det ska läggas ytterligare drygt 100 000 kr för läkarbesök, infusion (läkemedlet ges intravenöst varannan vecka) och magnetkameraundersökningar för att kontrollera biverkningar, säger Linus Jönsson.

Nytta vägs mot kostnader

Totalkostnaden för varje behandlad patient är alltså relativt hög. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som förhandlar om läkemedel för regionernas räkning, kan därför göra bedömningen att nyttan av lecanemab inte står i proportion till kostnaderna.

Så har skett i England där läkemedelsmyndigheten nyligen godkände lecanemab medan National Health Service samtidigt slog fast att behandlingen är för dyr och därför inte kommer att ingå i landets statliga sjukvårdssystem. 

Om lecanemab trots allt tar sig förbi detta hinder och börjar förskrivas i Sverige, vilka kommer då att få ta del av den nya behandlingen? Ja, långtifrån alla alzheimerpatienter. Blodförtunnade medicinering, immunologisk eller neurologisk sjukdom och stroke eller TIA det senaste året år några orsaker till att inte behandla med lecanemab.

10 procent kan komma ifråga

– Vi har tittat på de som får en demensdiagnos på landets minnesmottagningar, det handlar om ca 3500 årligen. Uppskattningsvis skulle skulle ca tio procent av dem komma i fråga för lecanemab, säger Linus Jönsson.

Totalt sett handlar det om betydligt fler eftersom alzheimerpatienter vanligen har fått sin diagnos i primärvården. Dessutom lever många med sjukdomen utan att av olika skäl ha fått en diagnos.

Uppskattningsvis har 100 000 personer i landet Alzheimers sjukdom. Att hitta de som kan ha nytta av lecanemab och att sedan behandla dem ser Linus Jönsson som en stor utmaning för vården.

Det kommer bli ett högt tryck på landets minnesmottagningar som kommer att få nya uppgifter.

Köerna kan öka kraftigt

– I dag är de inte dimensionerade för att kunna följa upp läkemedelsbehandlingar. Våra beräkningar visar att om vi hittar 20 procent av de patienter som skulle kunna ha nytta av behandlingen med lecanemab skulle köerna till minnesmottagningarna öka med 50 månader, säger Linus Jönsson.

Linus Jönsson anser att vården redan idag måste börja anpassa sig till de nya alzheimerläkemedlen. För han är övertygad om att de kommer till Sverige, förr eller senare. I USA har ytterligare en antikroppsbehandling mot alzheimer redan godkänts. Liksom lecanemab rensar donanemab hjärnan från de amyloida plack som sprider sig och skadar hjärnvävnaden vid Alzheimers sjukdom.

Genombrott med blodbiomarkörer

I slutet av 1990-talet kom de första symtomlindrande behandlingarna mot Alzheimers sjukdom. Sedan dess har forskningen lagt ned 500 miljarder kronor (!) för att utveckla nya läkemedel. Linus Jönsson ser de nya bromsmedicinerna som en stor framgång. Det gäller även genombrottet med biomarkörer i blod. 

– Det gör det möjligt att avläsa alzheimerförändringar i hjärnan i ett vanligt blodprov. På så sätt blir det enklare och betydligt billigare att hitta rätt patienter för både behandling och kliniska studier, säger Linus Jönsson.

Spännande studier pågår där personer som har alzheimerförändringar i hjärnan men ännu inga symptom behandlas med bromsmediciner. Resultat väntas 2028.

Magnus Westlander
 

Utan att behöva resa någonstans får besökarna en inblick i olika verksamheter och kan delta på föreläsningar. Ny information kommer att fyllas på fortlöpande. Under året kommer även ett antal livedagar att arrangeras där besökarna kan chatta online med bland annat demensteamet i Norrköpings kommun.

Mässan är avgiftsfri och öppen för alla. Besökare behöver först registrera sig och kan sedan logga in och utforska utbudet via dator, surfplatta eller mobil.

Bakom mäsan står Camilla Göransson, Silviasyster, Åsa Pihlström, Silviasjuksköterska och Ulrika Nilsson, arbetsterapeut, samtliga knutna till Norrköpings demensteam.

För registrering och mer information (nytt fönster) 

Forskning visar att svårigheter att höra och bristande tillgänglighet tillhör de största riskfaktorerna för utveckling av demenssjukdom. Med ganska enkla åtgärder går det att skapa bättre hörselhälsa och ökad delaktighet. Webbinariet Hörselsmart omsorg ger en rad praktiska tips som kan bidra till att omsorgstagare får både ökad livskvalitet och bättre hälsa.

Webbinariet äger rum i videoplattformen Zoom och kommer att autotextas och skrivtolkas. Ta del av programmet och anmäl dig här!