Senaste nytt

6 maj 2009

Demenskostnader både ökar och minskar 

 

Samhällets kostnader för demenssjukdomar ökar och uppgick år 2005 till drygt 50 miljarder kronor. Kostnaderna per demenssjuk person har dock minskat. Det visar beräkningar som redovisas i Läkartidningen.

År 2005 uppgick samhällets kostnader för demenssjukdomar (huvudalternativet) till 50,1 miljarder kronor, en ökning med 11,5 miljarder sedan år 2000. Den största andelen, 85 procent, ligger på kommunerna. Vårdkostnaderna per demenssjuk person har däremot minskat under samma tidsperiod, från 373 00 till 352 000 kronor. Att samhällskostnaderna ändå ökat beror på att på att antalet demenssjuka blivit nästan 11 000 fler sedan år 2000.

Siffrorna är hämtade från en hälsoekonomisk analys av kostnadsutvecklingen under åren 2000 och 2005. Den bygger på en rad uppskattningar av bl a antalet demenssjuka, den informella vårdens omfattning och olika vårdkostnader. Författarna bakom studien är Anders Wimo, professor vid Karolinska institutet, Lennarth Johansson, docent vid Hälsohögskolan Jönköping och Linus Jönsson, med dr, i3Innovus. Läs artikeln i Läkartidningen »

Magnus Westlander

År 2005 uppgick samhällets kostnader för demenssjukdomar (huvudalternativet) till 50,1 miljarder kronor, en ökning med 11,5 miljarder sedan år 2000. Den största andelen, 85 procent, ligger på kommunerna. Vårdkostnaderna per demenssjuk person har däremot minskat under samma tidsperiod, från 373 00 till 352 000 kronor. Att samhällskostnaderna ändå ökat beror på att på att antalet demenssjuka blivit nästan 11 000 fler sedan år 2000.

Siffrorna är hämtade från en hälsoekonomisk analys av kostnadsutvecklingen under åren 2000 och 2005. Den bygger på en rad uppskattningar av bl a antalet demenssjuka, den informella vårdens omfattning och olika vårdkostnader. Författarna bakom studien är Anders Wimo, professor vid Karolinska institutet, Lennarth Johansson, docent vid Hälsohögskolan Jönköping och Linus Jönsson, med dr, i3Innovus. Läs artikeln i Läkartidningen »

Magnus Westlander

5 maj 2009

Tionde mötet för Nordeuropas demenscentra 

 

I slutet av april hölls The North Sea Dementia Meeting för tionde året. Representanter från norra Europas demenscentra möttes denna gång i Köln.

Syftet med dessa nordeuropeiska möten är att skapa en plattform för utbyte av kunskap inom demensområdet och ett forum för diskussioner och samarbete. Demenscentra från ett tiotal länder, däribland Sverige, deltog i Kölnmötet som pågick under två dagar.

Medlemmarna i ”The North Sea Dementia Group” arbetar mot samma mål i sina hemländer: att sprida kunskap om demenssjukdomar och synliggöra behoven för de som insjuknar och deras anhöriga för att på så sätt förbättra demensvården.

Ett av alla spännande projekt från mötet presenterades av demenscentrat i Kölnregionen. I ”Fyra tassar till Dig” har volontärer tillsammans med sina hundar undervisats och tränats inför möten med personer med demenssjukdom. Tanken är att djur, särskilt hundar, ska stimulera sinnen och väcka minnen på ett sätt som gör att demenssjuka kan komma i kontakt med sin omgivning. Vid mötet mellan en hund och en demenssjuk person behövs inga ord utan här sker kommunikationen på ett djupare känslomässigt plan.

Från Belgien presenterades en pilotstudie. Där försöker man utveckla ett system för att identifiera smärta hos personer med svår demens genom att kontinuerligt mäta och tolka ansiktsuttryck med hjälp av en kamera. Svårigheter att tolka och förstå smärta hos demenssjuka är välkänt. Genom studier som denna kan kunskapen om smärta och smärtlindring vid demens öka.

I april 2010 träffas North Sea Dementia Group i Norge och då är det Norskt demenscentrum som står som värd för mötet.

Gunilla Nordberg

Syftet med dessa nordeuropeiska möten är att skapa en plattform för utbyte av kunskap inom demensområdet och ett forum för diskussioner och samarbete. Demenscentra från ett tiotal länder, däribland Sverige, deltog i Kölnmötet som pågick under två dagar.

Medlemmarna i ”The North Sea Dementia Group” arbetar mot samma mål i sina hemländer: att sprida kunskap om demenssjukdomar och synliggöra behoven för de som insjuknar och deras anhöriga för att på så sätt förbättra demensvården.

Ett av alla spännande projekt från mötet presenterades av demenscentrat i Kölnregionen. I ”Fyra tassar till Dig” har volontärer tillsammans med sina hundar undervisats och tränats inför möten med personer med demenssjukdom. Tanken är att djur, särskilt hundar, ska stimulera sinnen och väcka minnen på ett sätt som gör att demenssjuka kan komma i kontakt med sin omgivning. Vid mötet mellan en hund och en demenssjuk person behövs inga ord utan här sker kommunikationen på ett djupare känslomässigt plan.

Från Belgien presenterades en pilotstudie. Där försöker man utveckla ett system för att identifiera smärta hos personer med svår demens genom att kontinuerligt mäta och tolka ansiktsuttryck med hjälp av en kamera. Svårigheter att tolka och förstå smärta hos demenssjuka är välkänt. Genom studier som denna kan kunskapen om smärta och smärtlindring vid demens öka.

I april 2010 träffas North Sea Dementia Group i Norge och då är det Norskt demenscentrum som står som värd för mötet.

Gunilla Nordberg

5 maj 2009

Avhandling om demens och diabetes får pris 

 FORSKNING

Svensk Förening för Diabetologi, en sektion inom Svenska Läkaresällskapet, har beslutat att tilldela Weili  Xu, demensforskare vid Aging Research Center på Karolinska Institutet, pris för bästa kliniska avhandling  inom diabetes området 2008.

Weili Xu disputerade förra året med en avhandling som visar ett tydligt samband mellan diabetes och demens. Resultaten i avhandlingen stöder det ökande antalet studier om sambandet mellan nedsatt funktion för reglering av blodsocker, skada i blodkärlen och neurodegenerativa förändringar i hjärnan. Hon kommer att ta emot priset vid den nationella konferensen DiabetesForum i Uppsala den 11 maj.

Gunilla Nordberg

Weili Xu disputerade förra året med en avhandling som visar ett tydligt samband mellan diabetes och demens. Resultaten i avhandlingen stöder det ökande antalet studier om sambandet mellan nedsatt funktion för reglering av blodsocker, skada i blodkärlen och neurodegenerativa förändringar i hjärnan. Hon kommer att ta emot priset vid den nationella konferensen DiabetesForum i Uppsala den 11 maj.

Gunilla Nordberg

Weili Xu
Weili Xu, forskare vid KI

27 apr 2009

Ny webbresurs för vårdpersonal 

 

Alzheimerfonden har startat en digital mötesplats för anställda inom demensvården. Förhoppningen är att den ska bidra till ökad kunskap och uppmuntra till informationsutbyte.

– Det finns så mycket erfarenhet och kunskap som är värdefull att förmedla vidare. Med sajten vill vi skapa ett öppet klimat för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom vården, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.

Nätmötesplatsen är öppen för alla som arbetar inom demensvården. Den blir tillgänglig först efter att man registrerat sig, detta för att säkerställa att enbart behöriga besöker mötesplatsen.

Nytt från Alzheimerfonden är även webb-tidningen Hjärnans Magasin som ska verka för debatt och kunskapsspridning. Prenumerationen är kostnadsfri. Läs mer på www.alzheimerfonden.se » (nytt fönster)

Magnus Westlander

– Det finns så mycket erfarenhet och kunskap som är värdefull att förmedla vidare. Med sajten vill vi skapa ett öppet klimat för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom vården, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.

Nätmötesplatsen är öppen för alla som arbetar inom demensvården. Den blir tillgänglig först efter att man registrerat sig, detta för att säkerställa att enbart behöriga besöker mötesplatsen.

Nytt från Alzheimerfonden är även webb-tidningen Hjärnans Magasin som ska verka för debatt och kunskapsspridning. Prenumerationen är kostnadsfri. Läs mer på www.alzheimerfonden.se » (nytt fönster)

Magnus Westlander

24 apr 2009

Värktabletter gav inget skydd mot demens 

 FORSKNING

En ny amerikansk studie motsäger tidigare forskning. Smärtstillande läkemedel, s k NSAID-preparat, skyddar varken mot Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar.

NSAID är en engelsk förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs. Till läkemedelsgruppen hör kända varumärken som Bamyl och Magnecyl, smärtstillande NSAID-mediciner som finns i var och varannat badrumsskåp.

Våren 2008 visade ett par studier i tidskriften Neurology att användning av NSAID-läkemedel minskade risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Förhoppningarna om ett demensskyddande läkemedel stärktes men dämpas nu något av en ny studie, även denna publicerad i Neurology.

Forskare från University of Washington har följt 2 736 personer som var 65 år eller mer, det vill säga betydligt äldre än i de tidigare studierna. Ingen av deltagarna hade demenssymptom när försöket inleddes. Forskarna har sammanställt både förskrivning och direktförsäljning av NSAID till deltagarna under de 12 år studien pågick. Deltagarna har även tillfrågats om läkemedelsanvändningen.

Resulatet visar, tvärtemot tidigare forskning, att NSAID ökar risken för demenssjukdom. Riskökningen var mest uttalad hos dem som konsumerade NSAID mest. Förklaringen till det kan dock vara kroniskt medicinska problem snarare än läkemedlet i sig. Bland storkonsumenterna fanns fler diabetiker och fler hade tecken på hjärt-kärlsjukdom.

– Det troliga är att det man ser är personer som använder dessa läkemedel för att de börjar få allt svårare att klara sin vardag, säger doktor John Breitner, en av artikelförfattarna.

Doktor John Breitner utesluter inte att NSAID trots allt kan ha en skyddande effekt mot demens, även om det omvända gällde i den undersökta gruppen. De tidigare studierna har gjorts på yngre personer. En möjlig tolkning är att NSAID skjuter upp demenssjukdomens debut och att äldre som inte tar dessa läkemedel insjuknar tidigare. Mer forskning på området behövs innan några säkra slutsatser kan dras.

Magnus Westlander

 

 

 

 

NSAID är en engelsk förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs. Till läkemedelsgruppen hör kända varumärken som Bamyl och Magnecyl, smärtstillande NSAID-mediciner som finns i var och varannat badrumsskåp.

Våren 2008 visade ett par studier i tidskriften Neurology att användning av NSAID-läkemedel minskade risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Förhoppningarna om ett demensskyddande läkemedel stärktes men dämpas nu något av en ny studie, även denna publicerad i Neurology.

Forskare från University of Washington har följt 2 736 personer som var 65 år eller mer, det vill säga betydligt äldre än i de tidigare studierna. Ingen av deltagarna hade demenssymptom när försöket inleddes. Forskarna har sammanställt både förskrivning och direktförsäljning av NSAID till deltagarna under de 12 år studien pågick. Deltagarna har även tillfrågats om läkemedelsanvändningen.

Resulatet visar, tvärtemot tidigare forskning, att NSAID ökar risken för demenssjukdom. Riskökningen var mest uttalad hos dem som konsumerade NSAID mest. Förklaringen till det kan dock vara kroniskt medicinska problem snarare än läkemedlet i sig. Bland storkonsumenterna fanns fler diabetiker och fler hade tecken på hjärt-kärlsjukdom.

– Det troliga är att det man ser är personer som använder dessa läkemedel för att de börjar få allt svårare att klara sin vardag, säger doktor John Breitner, en av artikelförfattarna.

Doktor John Breitner utesluter inte att NSAID trots allt kan ha en skyddande effekt mot demens, även om det omvända gällde i den undersökta gruppen. De tidigare studierna har gjorts på yngre personer. En möjlig tolkning är att NSAID skjuter upp demenssjukdomens debut och att äldre som inte tar dessa läkemedel insjuknar tidigare. Mer forskning på området behövs innan några säkra slutsatser kan dras.

Magnus Westlander

 

 

 

 

bild på tablett
Alzheimerforskningen intresserar sig för våra vanliga smärtstillande läkemedel.

 

 

Länk till studien i Neurology » (nytt fönster)

21 apr 2009

Missförhållanden ska kunna anmälas anonymt 

 

Den som anmäler missförhållanden i äldreomsorgen ska få vara anonym. Det anser äldreminister Maria Larsson som förbereder en ändring av lex Sarah.

Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.

– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.

Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.

Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.

Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara  anonym.

Magnus Westlander

 

 

Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.

– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.

Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.

Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.

Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara  anonym.

Magnus Westlander

 

 

 
 

bidl på Sarah Wägnert
Undersköterskan Sarah Wägnerts avslöjande av vanvården på Polhemsgården gav upphov till bestämmelsen lex Sarah.

16 apr 2009

Svagt svenskt stöd för europeisk alzheimerplan 

 FORSKNING

I februari 2009 ställde sig Europaparlamentet bakom ett krav på en europeisk alzheimerplan. Stödet från de svenska parlamentarikerna var dock svagt. Det visar en sammanställning från Alzheimer Europe.

Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.

Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.

Magnus Westlander

Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.

Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.

Magnus Westlander

16 apr 2009

Svensk alzheimerforskning på YouTube 

 FORSKNING

Forskningsnätverket Swedish Brain Power har producerat en kortfilm om svensk alzheimerforskning. Filmen har lagts ut på YouTube och kan ses via länken: www.youtube.com/watch?v=R4u_zzEFDu2 » (nytt fönster, english).

15 apr 2009

TV-dokumentär om att leva med alzheimer 

 

Söndagen den 19 april visade SVT dokumentärfilmen Alzheimers vals. Filmer handlar om Bo Lycke och hans fiende: Alzheimers sjukdom. Han bor med sin fru Eva på Brännö, bland vänner och musiker – omgiven av havet. För åtta år sedan fick han sin diagnos och när filmen slutar har det gått mer än tio år. Filmen är gjord av Brita Landoff. Bo Lycke berättar själv med humor och smärta.

Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.

Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.

 

bild på Bo Lycke
Bo Lycke bor med sin fru vid havet. För tio år sedan fick han Alzheimers sjukdom. (Foto: Eva Lycke)

3 apr 2009

FoU-rapport positiv till dagverksamhet i Uppsala 

 

Anhöriga till demenssjuka personer är mycket nöjda med en dagverksamhet som också erbjuder övernattning  som stöd för anhöriga i behov av avlösning. Det visar en ny FoU-rapport från Regionförbundet i Uppsala län som utvärderat dagverksamheten vid Klubb Orstenen.

Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.

Marianne Winqvist vid  Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.

De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.

Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist

Gunilla Nordberg 

Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.

Marianne Winqvist vid  Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.

De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.

Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist

Gunilla Nordberg