Senaste nytt

28 feb 2020

Cecilia är Stjärninstruktör nr 200 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu har vi utbildat den 200:de Stjärninstruktören. Undersköterskan Cecilia Scherling ska nu föra sina demenskunskaper från utbildningsmodellen Stjärnmärkt vidare till sina kollegor.

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

bild på Cecilia

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

bild på Cecilia

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

21 jan 2021

Alzheimerfonden delar ut rekordbelopp till forskare 

 FORSKNING

Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Alzheimerfonden i år skjuta till 42 miljoner kronor till svensk alzheimerforskning, Beloppet är det största som insamlingsorganisationen delat ut.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

15 jan 2021

Positivt resultat från läkemedelsförsök 

 FORSKNING

Försök visar att antikroppen Donanemab är kopplad till en långsammare försämring av kognitiva funktioner hos personer med Alzheimers sjukdom.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

18 dec 2020

Snabbtestning införs 

 ARBETA MED DEMENS

Igår meddelade regeringen att en överenskommelse träffats med SKR som innebär att storskalig testning av covid-19 kan inledas inom kort.

Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.

De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.

Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.

De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.

16 dec 2020

Coronakommissionen pekar på brister inom äldreomsorgen 

 ARBETA MED DEMENS FAKTA OM DEMENS

Sverige har inte lyckats skydda de äldre under pandemin. Den främsta orsaken till det är strukturella problem som gjort verksamheter oförberedda och illa rustade att klara en pandemi. Detta konstaterar den coronakommission som regeringen tillsatte i somras för att granska myndigheternas hantering av smittspridningen inom äldreomsorgen. Igår presenterade kommissionen sitt första delbetänkande.

Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Ökad medicinsk kompetens behövs

Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.

Tillräcklig bemanning på demensboenden

Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.

Nya utredningar om stärkt äldreomsorg

Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.

– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.

Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »

Christina Nemell

Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Ökad medicinsk kompetens behövs

Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.

Tillräcklig bemanning på demensboenden

Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.

Nya utredningar om stärkt äldreomsorg

Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.

– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.

Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »

Christina Nemell

15 dec 2020

Professor Miia Kivipelto får Rymanpriset 2020 

 FORSKNING

Miia Kivipelto, professor på Karolinska Institutet, fick nyligen ta emot det prestigefyllda Rymanpriset av Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

26 nov 2020

Ny app för polis och ordningsvakter 

 ARBETA MED DEMENS

I dag lanserar Svenskt Demenscentrum mobilappen Om demens. Den är ett hjälpmedel för poliser och ordningsvakter som ofta ställs inför svåra situationer i möten med personer med kognitiva svårigheter.

Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)

Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.

Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.

– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play. 

Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)

Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.

Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.

– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play. 

24 nov 2020

KI utbildar tandläkare, hygienister och logopeder i demens 

 UTBILDNING

Demenssjukdom från cell till samhälle är en ny multiprofessionell uppdragsutbildning som ges vid Karolinska Institutet. Den har tagits fram i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.

Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.

Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.

Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.

Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.

20 nov 2020

Regeringen öppnar för lokala besöksförbud på äldreboenden 

 ARBETA MED DEMENS

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten möjlighet att vid behov besluta om lokala besöksförbud på äldreboenden. Förordningen träder i kraft den 21 november 2020.

–  Läget i pandemin är just nu kritiskt. Vi ser en ökad smittspridning och de som bor på landets äldreboenden är de som i allra högst utsträckning behöver skyddas från viruset. Beslutet innebär att vi nu får ytterligare ett verktyg för att bekämpa smittan, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Det nationella besöksförbudet på äldreboenden, som regeringen införde den 1 april 2020, togs bort den 1 oktober. Sedan dess har smittspridningen av covid-19 ökat vilket, enligt regeringen, motiverar den nya förordningen som innebär att Folkhälsomyndigheten får möjlighet att förbjuda besök på särskilda boenden för äldre, om det behövs för att förhindra spridning av covid-19. Där lokalt besöksförbud införs kommer det att finnas möjlighet för verksamhetschef att genom undantag tillåta besök.

Kommuner har redan på eget initiativ infört besöksstopp på sina äldreboenden. Det gäller bland annat Göteborg och Stockholm. I huvudstaden gäller besöksstoppet 23 – 30 november.

– Antalet ökade bekräftade fall ökar inom äldreboenden igen. Antalet bekräftade fall har nästan fördubblats sedan förra veckan, säger finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), i en pressträff den 20 november, och fortsätter: 

– Träffpunkter och mötesplatser är viktigt i många äldres vardag. Ensamhet och isolering är en väldig svår påfrestning, men det är av omsorg för stockholmarna som vi inte räds att fatta de beslut som krävs.

–  Läget i pandemin är just nu kritiskt. Vi ser en ökad smittspridning och de som bor på landets äldreboenden är de som i allra högst utsträckning behöver skyddas från viruset. Beslutet innebär att vi nu får ytterligare ett verktyg för att bekämpa smittan, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Det nationella besöksförbudet på äldreboenden, som regeringen införde den 1 april 2020, togs bort den 1 oktober. Sedan dess har smittspridningen av covid-19 ökat vilket, enligt regeringen, motiverar den nya förordningen som innebär att Folkhälsomyndigheten får möjlighet att förbjuda besök på särskilda boenden för äldre, om det behövs för att förhindra spridning av covid-19. Där lokalt besöksförbud införs kommer det att finnas möjlighet för verksamhetschef att genom undantag tillåta besök.

Kommuner har redan på eget initiativ infört besöksstopp på sina äldreboenden. Det gäller bland annat Göteborg och Stockholm. I huvudstaden gäller besöksstoppet 23 – 30 november.

– Antalet ökade bekräftade fall ökar inom äldreboenden igen. Antalet bekräftade fall har nästan fördubblats sedan förra veckan, säger finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), i en pressträff den 20 november, och fortsätter: 

– Träffpunkter och mötesplatser är viktigt i många äldres vardag. Ensamhet och isolering är en väldig svår påfrestning, men det är av omsorg för stockholmarna som vi inte räds att fatta de beslut som krävs.

13 nov 2020

Omskriven alzheimerkandidat övertygar inte expertråd 

 FORSKNING

Är antikroppen aducanumab effektiv mot alzheimer? USA:s läkemedelsmyndighet som utreder frågan har inhämtat synpunkter från en rad oberoende experter. Deras svar blev ett i stort sett enhälligt nej.

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i mars 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, USA:s läkemedelsmyndighet som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig sjukdomsfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab ska godkännas som läkemedel mot alzheimer väntas i mars 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

22 okt 2020

Framstående alzheimerforskare prisas 

 FORSKNING

Professor Maria Eriksdotter, ledamot i Svenskt Demenscentrum styrelse och registerhållare för Svenska Demensregistret, är en av tre alzheimerforskare som belönas för sin framstående forskning.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.