Senaste nytt

28 feb 2020

Cecilia är Stjärninstruktör nr 200 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu har vi utbildat den 200:de Stjärninstruktören. Undersköterskan Cecilia Scherling ska nu föra sina demenskunskaper från utbildningsmodellen Stjärnmärkt vidare till sina kollegor.

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

 

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

 

7 apr 2020

Film om covid-19 och livets slut 

 ARBETA MED DEMENS

Vårdpersonal ställs inför många svåra frågor när personer med covid-19 vårdas i livets slut. Ann-Christin Kärrman vid Svenskt Demenscentrum kontaktade Lars Björklund, sjukhuspräst vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, för att få råd i utsatta situationer.

Sjukhuskyrkan vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har tagit fram avskedsord som vårdpersonal kan använda för att ta ett sista farväl när en person på en arbetsplats avlider. Avskedsorden är inte kopplade till något religiöst samfund. Ladda ned avskedsorden (pdf)

Se filmen Svåra frågor i en svår tid – om covid-19 och livets slut. Den finns även på Youtube (nytt fönster). Fotograf är Yanan Li.

Fler filmer med bl a Lars Björklund om covid-19 och livets slut finns på Youtube (nytt fönster)

Sjukhuskyrkan vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har tagit fram avskedsord som vårdpersonal kan använda för att ta ett sista farväl när en person på en arbetsplats avlider. Avskedsorden är inte kopplade till något religiöst samfund. Ladda ned avskedsorden (pdf)

Se filmen Svåra frågor i en svår tid – om covid-19 och livets slut. Den finns även på Youtube (nytt fönster). Fotograf är Yanan Li.

Fler filmer med bl a Lars Björklund om covid-19 och livets slut finns på Youtube (nytt fönster)

Mer om covid-19 på Svenskt Demenscentrums webb

Under Tema Coronavirus finns mer material och länkar, främst till vårdpersonal.

30 mar 2020

Digitalt teknikstöd har svårt att nå ut 

 FORSKNING

Digitalt teknikstöd vid demenssjukdom har svårt att nå användarna. De som får del av stödet har ofta blivit tipsade av vänner och bekanta, inte av vårdpersonal. Det framgår av en studie från Örebro universitet.

– Det är ju arbetsterapeuter som förskriver teknikstöd och visst finns det de som har god kännedom om olika digitalt baserade lösningar och vad som kan fungera i det enskilda fallet. Men generellt sett tycks kunskapen vara mycket ojämn bland arbetsterapeuter, säger Antonios Tsertsidis, doktorand i informatik vid Handelshögskolan i Örebro, som ligger bakom studien.

Antonios Tsertsidis, som har demenssjukdom i släkten, har i sin forskning intervjuat arbetsterapeuter, biståndshandläggare och anhöriga till personer med demenssjukdom om digitalt teknikstöd. Det handlar om dels kognitiva hjälpmedel som kan till exempel påminna den sjuke om medicinering och inbokade möten, dels tekniska lösningar för att anhöriga ska till exempel kunna hålla kontakt med sin närstående.

Flera hinder

Studien är gjord i Örebro med relativt få deltagare men lyfte ändå fram en del hinder för att rätt digitalt teknikstöd ska nå rätt användare. Kunskapsbristen bland många arbetsterapeuter är ett sådant och den kan ligga på flera plan.

– Det kan vara att man helt enkelt inte känner till vilket teknikstöd som finns, inte ens de som kommunen upphandlat. Men det kan också handla om brister när stödet introduceras, man lämnar över det till personen utan att följa upp hur stödet fungerar, säger Antonios Tsertsidis som tror att det egna intresset för ny teknik hos arbetsterapeuten påverkar synen på digitalt teknikstöd och därmed förskrivningen.

Ett annat problem är att digitalt teknikstöd många gånger sätts sin för sent, när personen har kommit för långt i sin sjukdom för att ha nytta av det.

– När demensdiagnosen har ställts är sjukvården rätt snabb med att ordinera läkemedel och kanske får personen någon timmes hemtjänst. Men digitala hjälpmedel dröjer ofta. Möjligen informeras personen och anhöriga att sådana hjälpmedel finns men konkreta förslag verkar snarare komma från vänner och bekanta, inte från arbetsterapeut eller annan vårdpersonal, säger Antonios Tsertsidis.

En mer aktiv roll

Biståndshandläggarna skulle kunna fånga upp behovet av digitalt teknikstöd tidigt. Men av intervjuerna framkom att deras arbetsbelastning är hög. Så även om de tycks ha ett gott samarbete med arbetsterapeuterna tror Antonios Tsertsidis att det är framför allt arbetsterapeuterna som behöver spela en mer aktiv roll för att teknikstödet ska nå användarna.

– Jag tror att det handlar om mer utbildning om digitalt teknikstöd för att utjämna kunskapsnivån bland arbetsterapeuter, säger han.

Antonios Tsertsidis, som ingår i den tvärvetenskapliga forskarskolan Successful Ageing vid Örebro universitet, fortsätter att ägna sig åt digital teknik vid demenssjukdom. Bland annat ingår han i ett projekt där personer med demenssjukdom involveras i utvecklingen av nya tekniska lösningar, utifrån deras erfarenheter och behov.

Magnus Westlander

– Det är ju arbetsterapeuter som förskriver teknikstöd och visst finns det de som har god kännedom om olika digitalt baserade lösningar och vad som kan fungera i det enskilda fallet. Men generellt sett tycks kunskapen vara mycket ojämn bland arbetsterapeuter, säger Antonios Tsertsidis, doktorand i informatik vid Handelshögskolan i Örebro, som ligger bakom studien.

Antonios Tsertsidis, som har demenssjukdom i släkten, har i sin forskning intervjuat arbetsterapeuter, biståndshandläggare och anhöriga till personer med demenssjukdom om digitalt teknikstöd. Det handlar om dels kognitiva hjälpmedel som kan till exempel påminna den sjuke om medicinering och inbokade möten, dels tekniska lösningar för att anhöriga ska till exempel kunna hålla kontakt med sin närstående.

Flera hinder

Studien är gjord i Örebro med relativt få deltagare men lyfte ändå fram en del hinder för att rätt digitalt teknikstöd ska nå rätt användare. Kunskapsbristen bland många arbetsterapeuter är ett sådant och den kan ligga på flera plan.

– Det kan vara att man helt enkelt inte känner till vilket teknikstöd som finns, inte ens de som kommunen upphandlat. Men det kan också handla om brister när stödet introduceras, man lämnar över det till personen utan att följa upp hur stödet fungerar, säger Antonios Tsertsidis som tror att det egna intresset för ny teknik hos arbetsterapeuten påverkar synen på digitalt teknikstöd och därmed förskrivningen.

Ett annat problem är att digitalt teknikstöd många gånger sätts sin för sent, när personen har kommit för långt i sin sjukdom för att ha nytta av det.

– När demensdiagnosen har ställts är sjukvården rätt snabb med att ordinera läkemedel och kanske får personen någon timmes hemtjänst. Men digitala hjälpmedel dröjer ofta. Möjligen informeras personen och anhöriga att sådana hjälpmedel finns men konkreta förslag verkar snarare komma från vänner och bekanta, inte från arbetsterapeut eller annan vårdpersonal, säger Antonios Tsertsidis.

En mer aktiv roll

Biståndshandläggarna skulle kunna fånga upp behovet av digitalt teknikstöd tidigt. Men av intervjuerna framkom att deras arbetsbelastning är hög. Så även om de tycks ha ett gott samarbete med arbetsterapeuterna tror Antonios Tsertsidis att det är framför allt arbetsterapeuterna som behöver spela en mer aktiv roll för att teknikstödet ska nå användarna.

– Jag tror att det handlar om mer utbildning om digitalt teknikstöd för att utjämna kunskapsnivån bland arbetsterapeuter, säger han.

Antonios Tsertsidis, som ingår i den tvärvetenskapliga forskarskolan Successful Ageing vid Örebro universitet, fortsätter att ägna sig åt digital teknik vid demenssjukdom. Bland annat ingår han i ett projekt där personer med demenssjukdom involveras i utvecklingen av nya tekniska lösningar, utifrån deras erfarenheter och behov.

Magnus Westlander

17 mar 2020

Stjärnmärkta förändringar på Malmöboende  

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Sedan demensboendet Trevnaden i Malmö blev Stjärnmärkt har bland annat fallolyckorna och behovsmedicineringen minskat. Färre rutiner och ett mer personcentrerat arbetssätt ligger bakom utvecklingen.

I januari 2019 blev Trevnaden första äldreboendet i Skåne att bli Stjärnmärkt. Personalen, inklusive chefer och rehabpersonal, hade då genomfört utbildningsmodellens fyra steg. Kravet, att minst 80 procent av personalen ska delta, uppfylldes med råge. Trevnadens ledning hade siktat på 100 procent, ett mål som också förverkligades.

Vilken konkret betydelse har då utbildningsmodellen haft? Hur märker en besökare att Trevnaden numera är Stjärnmärkt? Viktoria Ehrs, som delar chefskapet på Trevnaden med Catrin Svensson, funderar en stund innan hon svarar.

Man känner lugnet

–  Lugnet, det är en stor skillnad mot förr. Många anhöriga säger att ”man känner lugnet när man kommer in”, ja, även personal uttrycker sig ofta så. Och jag tror att det beror på att vi numera i högre grad anpassar oss efter brukarnas behov och önskemål, inte att de anpassar sig efter våra rutiner, säger Viktoria Ehrs.

Förändringen i siffror

De positiva följderna av stjärnmärkningen kan även kläs i siffror. Fallolyckorna har minskat med 13 % och läkemedelsavvikelserna med 71 %. Behovsmedicinering med ångestdämpande och lugnade läkemedel har halverats. Alla brukare har numera en bemötandeplan, jämfört med 73 % före Stjärnmärkt.

Statistiken ser Viktoria Ehrs och Catrin Svensson som en bekräftelse på att Trevnaden har lyckats utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det märks redan på morgonen.

– Våra brukare får numera gå upp när de vill, den som vill sova till kl. 11 och sedan äta frukost får göra det. De påverkar givetvis deras välmående och dessutom slipper personalen morgonruschen eftersom brukarna går upp vid olika tider, säger Catrin Svensson.

Ändrade arbetsscheman

De flexibla morgontiderna har lett till anpassningar av arbetsschemat, bland annat börjar nattpersonalen en halvtimme innan kvällspersonalen går hem. Det har förbättrat kommunikationen och lett till en ökad förståelse för varandras arbete menar Viktoria Ehrs.

Maten är en annan nyckel till välbefinnande och har också fått en högre prioritet på Trevnaden. Efter middagen serveras alltid ett sent kvällsmål, för att nattfastan inte ska bli allt för lång. Den som lägger sig mätt och trött sover ofta bättre.

– Vi har också som regel att om du vaknar på natten och är orolig ska du alltid erbjudas något att äta och dricka. Taktil massage och en stunds social samvaro ska också prövas innan behovsmedicineringen kan komma i fråga, säger Catrin Svensson.

Utevistelser ökat med 588 procent

Som Stjärnmärkt enhet ska ett utvecklingsområde väljas. Trevnaden har satsat på utevistelser efter att i brukarundersökningar fått relativt låga poäng på detta område. Efter Stjärnmärkt har utvecklingen varit dramatisk – utevistelserna har ökat med 588 procent! Hur kan man förklara det?

Båda cheferna menar att alla på Trevnaden har insett betydelsen av att de boende får komma ut, något som gör att utevistelser prioriteras på ett helt annat sätt än förr. Inköp av varma jackor som hänger vid entrén gör att personalen slipper hämta sina egna plagg i omklädningsrummet nere i källaren – det har gjort det enklare att komma ut.

– Jag kan komma till jobbet klockan åtta och möta personal som är ute och går med en orolig brukare, det såg man aldrig förr. Personalen märker att en kort promenad ofta kan stilla oro och då vara ett mycket bättre alternativ än orosdämpande mediciner som ökar fallrisken. säger Viktoria Ehrs.

Stjärnmärkt får genomslag

Silviasyster Elise Sandell arbetar på Trevnaden och som Stjärninstruktör ledde hon de olika stegen i utbildningsmodellen. Hon har tidigare hållit i fortbildning för mindre personalgrupper på boendet.

– Men det har mest blivit spridda skurar. De har inte alls fått samma genomslag som Stjärnmärkt där all personal engageras, säger hon.

Elise Sandell tar bland annat upp användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. De diskuteras vid teammöten var 14:de dag då även chefer, rehabpersonal och sjuksköterska deltar.

– Men vi har även fått en levande diskussion i vardagen kring bland annat samtycke och hur vi kan undvika begränsningsåtgärder.

I höst håller Elise Sandell i en kort uppföljning av Stjärnmärkt för all personal på Trevnaden. Hon har redan haft två utbildningsomgångar med åtta nyanställda som inte gått Stjärnmärkt på sina tidigare arbetsplatser. Ledningens målsättning, att all personal ska ha gått utbildningsmodellen, kvarstår även om 80 procent är tillräckligt för att Trevnaden ska få behålla sin stjärnmärkning.

Viktigt att behålla kompetens

– Målsättningen är bra, det är jätteviktigt att också all ny personal genomför Stjärnmärkt annars tappar vi gradvis kompetens, säger Elise Sandell.

Vid sidan av Trevnaden är ytterligare tre demensboenden i Malmö på gång att bli Stjärnmärkta: Tryggheten, Apelrosen och Stensjögatan.

Magnus Westlander

Förändringen i siffror

De positiva följderna av stjärnmärkningen kan även kläs i siffror. Fallolyckorna har minskat med 13 % och läkemedelsavvikelserna med 71 %. Behovsmedicinering med ångestdämpande och lugnade läkemedel har halverats. Alla brukare har numera en bemötandeplan, jämfört med 73 % före Stjärnmärkt.

Statistiken ser Viktoria Ehrs och Catrin Svensson som en bekräftelse på att Trevnaden har lyckats utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det märks redan på morgonen.

– Våra brukare får numera gå upp när de vill, den som vill sova till kl. 11 och sedan äta frukost får göra det. De påverkar givetvis deras välmående och dessutom slipper personalen morgonruschen eftersom brukarna går upp vid olika tider, säger Catrin Svensson.

Ändrade arbetsscheman

De flexibla morgontiderna har lett till anpassningar av arbetsschemat, bland annat börjar nattpersonalen en halvtimme innan kvällspersonalen går hem. Det har förbättrat kommunikationen och lett till en ökad förståelse för varandras arbete menar Viktoria Ehrs.

Maten är en annan nyckel till välbefinnande och har också fått en högre prioritet på Trevnaden. Efter middagen serveras alltid ett sent kvällsmål, för att nattfastan inte ska bli allt för lång. Den som lägger sig mätt och trött sover ofta bättre.

– Vi har också som regel att om du vaknar på natten och är orolig ska du alltid erbjudas något att äta och dricka. Taktil massage och en stunds social samvaro ska också prövas innan behovsmedicineringen kan komma i fråga, säger Catrin Svensson.

Utevistelser ökat med 588 procent

Som Stjärnmärkt enhet ska ett utvecklingsområde väljas. Trevnaden har satsat på utevistelser efter att i brukarundersökningar fått relativt låga poäng på detta område. Efter Stjärnmärkt har utvecklingen varit dramatisk – utevistelserna har ökat med 588 procent! Hur kan man förklara det?

Båda cheferna menar att alla på Trevnaden har insett betydelsen av att de boende får komma ut, något som gör att utevistelser prioriteras på ett helt annat sätt än förr. Inköp av varma jackor som hänger vid entrén gör att personalen slipper hämta sina egna plagg i omklädningsrummet nere i källaren – det har gjort det enklare att komma ut.

– Jag kan komma till jobbet klockan åtta och möta personal som är ute och går med en orolig brukare, det såg man aldrig förr. Personalen märker att en kort promenad ofta kan stilla oro och då vara ett mycket bättre alternativ än orosdämpande mediciner som ökar fallrisken. säger Viktoria Ehrs.

Stjärnmärkt får genomslag

Silviasyster Elise Sandell arbetar på Trevnaden och som Stjärninstruktör ledde hon de olika stegen i utbildningsmodellen. Hon har tidigare hållit i fortbildning för mindre personalgrupper på boendet.

– Men det har mest blivit spridda skurar. De har inte alls fått samma genomslag som Stjärnmärkt där all personal engageras, säger hon.

Elise Sandell tar bland annat upp användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. De diskuteras vid teammöten var 14:de dag då även chefer, rehabpersonal och sjuksköterska deltar.

– Men vi har även fått en levande diskussion i vardagen kring bland annat samtycke och hur vi kan undvika begränsningsåtgärder.

I höst håller Elise Sandell i en kort uppföljning av Stjärnmärkt för all personal på Trevnaden. Hon har redan haft två utbildningsomgångar med åtta nyanställda som inte gått Stjärnmärkt på sina tidigare arbetsplatser. Ledningens målsättning, att all personal ska ha gått utbildningsmodellen, kvarstår även om 80 procent är tillräckligt för att Trevnaden ska få behålla sin stjärnmärkning.

Viktigt att behålla kompetens

– Målsättningen är bra, det är jätteviktigt att också all ny personal genomför Stjärnmärkt annars tappar vi gradvis kompetens, säger Elise Sandell.

Vid sidan av Trevnaden är ytterligare tre demensboenden i Malmö på gång att bli Stjärnmärkta: Tryggheten, Apelrosen och Stensjögatan.

Magnus Westlander

Fakta om Trevnaden

Trevnadens demensboende drivs av Malmö stad och ligger centralt i Malmö. Det består av 5 avdelningar med 8–10 brukare på varje avdelning.

6 mar 2020

Ny bok för läkare och sjuksköterskor 

 ARBETA MED DEMENS PUBLICERAT

Åldras med intellektuell funktionsnedsättning heter en ny bok från Svenskt Demenscentrum. Den vänder sig främst till läkare och sjuksköterskor inom primärvården.

Boken är den första i sitt slag som tar upp åldrandet vid intellektuell funktionsnedsättning ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. En ökad medellivslängd hos denna mycket heterogena grupp ställer större och delvis nya krav på sjukvårdspersonal.

bild på omslagÅldersrelaterade förändringar uppträder ofta tidigare i livet vid intellektuell funktionsnedsättning. Vid till exempel Downs syndrom är alzheimerförändringar vanliga redan i 35-årsåldern. Andra diagnoser, varav en del väldigt ovanliga, är förknippade med andra slags åldersförändringar.

I boken tas upp en rad olika diagnoser och syndrom: typiska symptom, förlopp och behandlingar. Den ger även handfasta råd vid samtal och undersökningar av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med boken är att ge sjukvården verktyg för att bättre kunna behandla, bemöta och kommunicera med patienterna utifrån var och ens egna förutsättningar och behov.

Boken har tillkommit med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Solstickan, Johanniterorden i Sverige och Alzheimerfonden.

Sedan tidigare har Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet FUB gett ut Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning, en bok som vänder sig främst till LSS-personal och anhöriga.

Boken är den första i sitt slag som tar upp åldrandet vid intellektuell funktionsnedsättning ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. En ökad medellivslängd hos denna mycket heterogena grupp ställer större och delvis nya krav på sjukvårdspersonal.

bild på omslagÅldersrelaterade förändringar uppträder ofta tidigare i livet vid intellektuell funktionsnedsättning. Vid till exempel Downs syndrom är alzheimerförändringar vanliga redan i 35-årsåldern. Andra diagnoser, varav en del väldigt ovanliga, är förknippade med andra slags åldersförändringar.

I boken tas upp en rad olika diagnoser och syndrom: typiska symptom, förlopp och behandlingar. Den ger även handfasta råd vid samtal och undersökningar av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med boken är att ge sjukvården verktyg för att bättre kunna behandla, bemöta och kommunicera med patienterna utifrån var och ens egna förutsättningar och behov.

Boken har tillkommit med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Solstickan, Johanniterorden i Sverige och Alzheimerfonden.

Sedan tidigare har Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet FUB gett ut Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning, en bok som vänder sig främst till LSS-personal och anhöriga.

4 mar 2020

Uppmärksammad antikropp mot alzheimer prövas i Sverige 

 FORSKNING

Svenska patienter ingår i den fas 3-studie som ska ge svar på om antikroppen BAN2401 kan bli ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Fas 3-studien påbörjades i USA för snart ett år sedan och har nu utvidgats till en rad andra länder, bland annat Sverige där patienter vid flera minnesklinker kommer att ingå i studien. Det framgår av ett pressmeddelande från Bioarctic, det svenska företag som utvecklat BAN2401 och som inlett ett samarbete med läkemedelsbolaget Eisai.

I dag finns symptomlindrande läkemedel men inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. BAN2401 är en antikropp som syftar till att just stoppa sjukdomsprocessen. Den väckte uppmärksamhet vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) sommaren 2018 då hoppfulla resultat från en mindre studie presenterades.

En del hjärnforskare har dock tonat ned förväntningarna. Det har varit många bakslag för immunoterapin som går ut på att stoppa sjukdomen med antikroppar som angriper de amyloida placken i den alzheimersjuka hjärnan. Flera antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala. Så sent som för några veckor redovisade nya försök med gantenerumab och solanezumab. De båda antikropparna visade sig inte ha bättre effekt än placebo när de prövades på patienter med en starkt ärftlig form av alzheimer.

Men Bioarctic och Eisai har inte kastat in handduken. Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, som har varit med att utveckla BAN2401 framhåller dess skillnader mot andra antikroppar. Bland annat angriper BAN2401 oligomerer som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken. Om det lyckas får vi se 2022 då resultatet av fas 3-studien väntas.

Fas 3-studien påbörjades i USA för snart ett år sedan och har nu utvidgats till en rad andra länder, bland annat Sverige där patienter vid flera minnesklinker kommer att ingå i studien. Det framgår av ett pressmeddelande från Bioarctic, det svenska företag som utvecklat BAN2401 och som inlett ett samarbete med läkemedelsbolaget Eisai.

I dag finns symptomlindrande läkemedel men inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. BAN2401 är en antikropp som syftar till att just stoppa sjukdomsprocessen. Den väckte uppmärksamhet vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) sommaren 2018 då hoppfulla resultat från en mindre studie presenterades.

En del hjärnforskare har dock tonat ned förväntningarna. Det har varit många bakslag för immunoterapin som går ut på att stoppa sjukdomen med antikroppar som angriper de amyloida placken i den alzheimersjuka hjärnan. Flera antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala. Så sent som för några veckor redovisade nya försök med gantenerumab och solanezumab. De båda antikropparna visade sig inte ha bättre effekt än placebo när de prövades på patienter med en starkt ärftlig form av alzheimer.

Men Bioarctic och Eisai har inte kastat in handduken. Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, som har varit med att utveckla BAN2401 framhåller dess skillnader mot andra antikroppar. Bland annat angriper BAN2401 oligomerer som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken. Om det lyckas får vi se 2022 då resultatet av fas 3-studien väntas.

3 mar 2020

Vasaloppsåkare förebygger demenssjukdom 

 FORSKNING

Personer som är fysiskt aktiva i medelåldern löper mindre risk att utveckla vaskulär demenssjukdom senare i livet. Det visar ny svensk forskning på Vasaloppsåkare.
 

De som skidar nio mil mellan Sälen och Mora tränar betydligt mer än folk i allmänhet. Därför utgör de en lämplig grupp för studier av fysisk aktivitet och demenssjukdom. Forskare från universiteten i Lund och Uppsala har jämfört närmare 200 000 Vasaloppsåkare med en lika stor grupp ur övriga befolkningen.

Två decennier efter att de åkt Vasaloppet hade 233 drabbats av demens. Av dem hade 40 personer fått diagnosen vaskulär demens och 86 personer Alzheimers sjukdom. I kontrollgruppen hade 319 drabbats av demens, 72 hade utvecklat vaskulär demens och 95 Alzheimers sjukdom.

Snabbast åktid – lägst risk

Resultaten visade att fysisk aktivitet minskade risken för att utveckla vaskulär demens, som är den näst vanligaste demenssjukdomen. Sambandet var signifikant även när hänsyn togs till ålder, kön och utbildningsnivå. Lägst risk hade Vasaloppsåkare med de snabbaste åktiderna, något som kan tolkas som att även träningsdosen påverkar risken för att för utveckla vaskulär demens.

Forskarna fann dock inga belägg för att fysisk aktivitet påverkade risken för alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen. Det gällde även för en annan undersökning som gjorts inom ramen för befolkningsstudien Malmo Diet and Cancer study. Inte heller här fann man signifikanta skillnader i risken för alzheimer mellan grupper med olika fysisk aktivitetsnivå. Däremot visade sig fysisk aktivitet ha en skyddande effekt mot vaskulär demens, precis som i Vasalopsstudien.

Mer forskning behövs

– Resultaten tyder på att fysisk aktivitet inte påverkar de molekylära processerna som orsakar Alzheimers sjukdom, så som upplagring av proteinet amyloid. Däremot minskar fysisk aktivitet risken för vaskulära skador i hjärnan, liksom i resten av kroppen, säger minnesforskare Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Det bör påpekas att det finns tidigare studier som talar för att fysisk aktivitet minskar risken även för Alzheimers sjukdom. Mer forskning behövs för att kunna klargöra sambandet.

De som skidar nio mil mellan Sälen och Mora tränar betydligt mer än folk i allmänhet. Därför utgör de en lämplig grupp för studier av fysisk aktivitet och demenssjukdom. Forskare från universiteten i Lund och Uppsala har jämfört närmare 200 000 Vasaloppsåkare med en lika stor grupp ur övriga befolkningen.

Två decennier efter att de åkt Vasaloppet hade 233 drabbats av demens. Av dem hade 40 personer fått diagnosen vaskulär demens och 86 personer Alzheimers sjukdom. I kontrollgruppen hade 319 drabbats av demens, 72 hade utvecklat vaskulär demens och 95 Alzheimers sjukdom.

Snabbast åktid – lägst risk

Resultaten visade att fysisk aktivitet minskade risken för att utveckla vaskulär demens, som är den näst vanligaste demenssjukdomen. Sambandet var signifikant även när hänsyn togs till ålder, kön och utbildningsnivå. Lägst risk hade Vasaloppsåkare med de snabbaste åktiderna, något som kan tolkas som att även träningsdosen påverkar risken för att för utveckla vaskulär demens.

Forskarna fann dock inga belägg för att fysisk aktivitet påverkade risken för alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen. Det gällde även för en annan undersökning som gjorts inom ramen för befolkningsstudien Malmo Diet and Cancer study. Inte heller här fann man signifikanta skillnader i risken för alzheimer mellan grupper med olika fysisk aktivitetsnivå. Däremot visade sig fysisk aktivitet ha en skyddande effekt mot vaskulär demens, precis som i Vasalopsstudien.

Mer forskning behövs

– Resultaten tyder på att fysisk aktivitet inte påverkar de molekylära processerna som orsakar Alzheimers sjukdom, så som upplagring av proteinet amyloid. Däremot minskar fysisk aktivitet risken för vaskulära skador i hjärnan, liksom i resten av kroppen, säger minnesforskare Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Det bör påpekas att det finns tidigare studier som talar för att fysisk aktivitet minskar risken även för Alzheimers sjukdom. Mer forskning behövs för att kunna klargöra sambandet.

27 feb 2020

Nätverk ska utveckla stöd till yngre demenssjuka  

 ARBETA MED DEMENS

Stiftelsen Bräcke diakoni har tagit initiativ till ett regionalt nätverk i Västsverige. Samarbetet ska utveckla kommunernas stöd till yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

I dag har nio kommuner i Västra Götalandsregionen tackat ja till att ansluta till nätverket: Ale, Alingsås, Göteborgs stad, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Partille och Öckerö. Nätverket siktar på fyra möten per år med olika teman. Varje kommun får bestämma sina representanter, det kan handla om demenssjuksköterskor, kuratorer, LSS-handläggare eller andra som är engagerade i demensfrågor lokalt.

– Helst vill vi att någon ur målgruppen, en yngre person med demenssjukdom, också är med på träffarna eller i varje fall under delar av dem. Utgångspunkten ska hur som helst alltid vara målgruppens behov. Vad vill de att vi utvecklar?

Det säger Louise Gehandler, verksamhetsutvecklare vid stiftelsen Bräcke diakoni som driver bland annat äldreboenden och dagverksamheter på många håll i landet.

Ett annat slags stöd

Bild på Louise Gehandler– Att ha familj, ansvar för barn och sedan insjukna så att man inte längre klarar sitt arbete, då behöver du i regel ett helt annat slags stöd än om du insjuknar betydligt senare i livet. Här finns enormt mycket att göra men för att utveckla stödet behöver vi både samarbeta, kommuner emellan, och lyssna mer på dem som är drabbade, säger Louise Gehandler.

Även tillvaron för övriga familjemedlemmar vänds upp och ned när en förälder får en demensdiagnos. Den friska partnern blir ofta spindeln i nätet som håller i alla vårdkontakter. För de flesta blir det efterhand en alltför tung börda, menar Louise Gehandler.

- Ett stöd till yngre personer med demenssjukdom kan inte ses isolerat från familjen, om en sådan finns. För att det ska fungera måste vi även se till att stötta den friska partnern och barnen.

Mindre kommuner ensamma

Socialstyrelsen pekar ofta på brister i stödet till yngre demenssjuka. Louise Gehandler håller med, men betonar att förklaringen långtifrån alltid är att kommunerna är omedvetna om behovet. 

– Många av de mindre kommunerna känner sig ensamma i sitt demensarbete. De är jätteglada över att kunna börja samarbeta med andra kommuner för att kunna utveckla kompetens och stöd till yngre demenssjuka. 

Genom sitt arbete har Louise Gehandler kontakt med många kommuner där Bräcke diakoni har verksamhet. Intresset för att delta i nätverket har varit stort.

Tänka utanför stuprören

Lilla Edet är en av de mindre kommunerna som välkomnar nätverket. ”Vi får en yngre person med demenssjukdom kanske var femte år, under sådana förutsättningar är det omöjligt att ha en särskild dagverksamhet för målgruppen”, säger kommunrepresentanten till Louise Gehandler.

– Här hoppas jag att nätverket kan "tänka utanför stuprören”, så att vi kan hitta samarbeten och lösningar som går utanför varje kommuns geografiska gränser, säger Louise Gehandler som välkomnar fler kommuner i Västra Götalandsregionen till nätverket.

Magnus Westlander
 

I dag har nio kommuner i Västra Götalandsregionen tackat ja till att ansluta till nätverket: Ale, Alingsås, Göteborgs stad, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Partille och Öckerö. Nätverket siktar på fyra möten per år med olika teman. Varje kommun får bestämma sina representanter, det kan handla om demenssjuksköterskor, kuratorer, LSS-handläggare eller andra som är engagerade i demensfrågor lokalt.

– Helst vill vi att någon ur målgruppen, en yngre person med demenssjukdom, också är med på träffarna eller i varje fall under delar av dem. Utgångspunkten ska hur som helst alltid vara målgruppens behov. Vad vill de att vi utvecklar?

Det säger Louise Gehandler, verksamhetsutvecklare vid stiftelsen Bräcke diakoni som driver bland annat äldreboenden och dagverksamheter på många håll i landet.

Ett annat slags stöd

Bild på Louise Gehandler– Att ha familj, ansvar för barn och sedan insjukna så att man inte längre klarar sitt arbete, då behöver du i regel ett helt annat slags stöd än om du insjuknar betydligt senare i livet. Här finns enormt mycket att göra men för att utveckla stödet behöver vi både samarbeta, kommuner emellan, och lyssna mer på dem som är drabbade, säger Louise Gehandler.

Även tillvaron för övriga familjemedlemmar vänds upp och ned när en förälder får en demensdiagnos. Den friska partnern blir ofta spindeln i nätet som håller i alla vårdkontakter. För de flesta blir det efterhand en alltför tung börda, menar Louise Gehandler.

- Ett stöd till yngre personer med demenssjukdom kan inte ses isolerat från familjen, om en sådan finns. För att det ska fungera måste vi även se till att stötta den friska partnern och barnen.

Mindre kommuner ensamma

Socialstyrelsen pekar ofta på brister i stödet till yngre demenssjuka. Louise Gehandler håller med, men betonar att förklaringen långtifrån alltid är att kommunerna är omedvetna om behovet. 

– Många av de mindre kommunerna känner sig ensamma i sitt demensarbete. De är jätteglada över att kunna börja samarbeta med andra kommuner för att kunna utveckla kompetens och stöd till yngre demenssjuka. 

Genom sitt arbete har Louise Gehandler kontakt med många kommuner där Bräcke diakoni har verksamhet. Intresset för att delta i nätverket har varit stort.

Tänka utanför stuprören

Lilla Edet är en av de mindre kommunerna som välkomnar nätverket. ”Vi får en yngre person med demenssjukdom kanske var femte år, under sådana förutsättningar är det omöjligt att ha en särskild dagverksamhet för målgruppen”, säger kommunrepresentanten till Louise Gehandler.

– Här hoppas jag att nätverket kan "tänka utanför stuprören”, så att vi kan hitta samarbeten och lösningar som går utanför varje kommuns geografiska gränser, säger Louise Gehandler som välkomnar fler kommuner i Västra Götalandsregionen till nätverket.

Magnus Westlander
 

24 feb 2020

Antalet demenssjuka européer väntas öka kraftigt 

 FAKTA OM DEMENS FORSKNING

Nypublicerade siffror från Alzheimer Europe visar att förekomsten av demenssjukdom minskar i så gott som alla åldersgrupper. Antalet drabbade i Europa beräknas ändå nästan fördubblas fram till 2050.

Siffrorna är hämtade ur en ny rapport som organisationen Alzheimer Europe presenterade vid en debatt i Europaparlamentet den 18 februari. Data från nationella undersökningar i europeiska länder har sammanställts, med början från år 2000. Utvecklingen är delvis positiv.

Bland män har förekomsten av demenssjukdom minskat något i samtliga åldersgrupper, räknat från och med 60 års ålder. Tendensen är densamma hos kvinnor, med undantag av åldersgruppen 75-79 år där förekomsten i dag är något högre än 2000.

Total sett, samtliga europeiska länder inräknade, är betydligt fler kvinnor drabbade av demenssjukdom: drygt 6,6 miljoner jämfört med drygt 3,1 miljoner män. Orsaken till det är framför allt att kvinnor lever längre och att risken att utveckla demenssjukdom ökar kraftigt med åren.

Ökad medellivslängd, för båda könen, ligger också bakom att Alzheimer Europé beräknar att antalet demensfall i Europa kommer att nästan fördubblas fram till 2050, från ca 9,8 miljoner till ca 18,9 miljoner.
 

Siffrorna är hämtade ur en ny rapport som organisationen Alzheimer Europe presenterade vid en debatt i Europaparlamentet den 18 februari. Data från nationella undersökningar i europeiska länder har sammanställts, med början från år 2000. Utvecklingen är delvis positiv.

Bland män har förekomsten av demenssjukdom minskat något i samtliga åldersgrupper, räknat från och med 60 års ålder. Tendensen är densamma hos kvinnor, med undantag av åldersgruppen 75-79 år där förekomsten i dag är något högre än 2000.

Total sett, samtliga europeiska länder inräknade, är betydligt fler kvinnor drabbade av demenssjukdom: drygt 6,6 miljoner jämfört med drygt 3,1 miljoner män. Orsaken till det är framför allt att kvinnor lever längre och att risken att utveckla demenssjukdom ökar kraftigt med åren.

Ökad medellivslängd, för båda könen, ligger också bakom att Alzheimer Europé beräknar att antalet demensfall i Europa kommer att nästan fördubblas fram till 2050, från ca 9,8 miljoner till ca 18,9 miljoner.
 

18 feb 2020

Kan medelhavskost förebygga demens hos diabetiker? 

 FORSKNING

En hel del talar för att kost och träning kan påverka insjuknandet i demens hos äldre med typ 2-diabetes. Det är också utgångspunkten för en ny studie vid universiteten i Umeå och Uppsala.

Typ 2-diabetes medför en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdom. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck. Även låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt tycks ha en betydelse. 

Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla.

– Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.

I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabets och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes.

– Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet.

En pilotstudie startar i mitten av februari.

Typ 2-diabetes medför en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdom. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck. Även låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt tycks ha en betydelse. 

Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla.

– Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.

I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabets och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes.

– Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet.

En pilotstudie startar i mitten av februari.

Vad innehåller medelhavskost?
Medelhavskost innehåller mycket grönsaker, nötter, olivolja, rotsaker, en hel del fisk och en del fullkornsprodukter. Sparsamt med kött och mejeriprodukter samt i princip inget socker alls.
11 feb 2020

Nya medel till demensområdet  

 ARBETA MED DEMENS

Regeringen satsar 11 miljoner kronor för att stärka kvaliteten i omsorgen om personer med demenssjukdom. Satsningen ska bidra till ökade kunskaper hos äldreomsorgens personal.

I Sverige har uppemot 150 000 personer en demenssjukdom. I den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom, som regeringen lade fram 2018, pekas kunskap och kompetens ut som angelägna områden.

– Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demenssjukdomar och stärka kvaliteten inom vården och omsorgen, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringskansliet.

Regeringens nya satsning fördelas på tre områden.

  • Svenskt Demenscentrum beviljas 6 miljoner kr för att utveckla Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som vänder sig till biståndshandläggare, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Svenskt Demenscentrum ska även ta fram en ny webbutbildning för biståndshandläggare.
  • BPSD-registret får 2,5 miljoner kr för att genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen om kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Syftet är att minska förekomst och allvarlighetsgrad av sådana symptom.
  • Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kr, bland annat för att implementera moduler för att följa upp hemsjukvård, omsorgsinsatser och särskilda boenden.

I Sverige har uppemot 150 000 personer en demenssjukdom. I den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom, som regeringen lade fram 2018, pekas kunskap och kompetens ut som angelägna områden.

– Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demenssjukdomar och stärka kvaliteten inom vården och omsorgen, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringskansliet.

Regeringens nya satsning fördelas på tre områden.

  • Svenskt Demenscentrum beviljas 6 miljoner kr för att utveckla Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som vänder sig till biståndshandläggare, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Svenskt Demenscentrum ska även ta fram en ny webbutbildning för biståndshandläggare.
  • BPSD-registret får 2,5 miljoner kr för att genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen om kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Syftet är att minska förekomst och allvarlighetsgrad av sådana symptom.
  • Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kr, bland annat för att implementera moduler för att följa upp hemsjukvård, omsorgsinsatser och särskilda boenden.