Senaste nytt

9 sep 2020

Lagändring hade behövts för att skydda demenssjuka  

 ARBETA MED DEMENS

I en DN-artikel riktar Sverige Kommuner och Regioner (SKR) kritik mot regeringens coronahantering. Förslaget om en tillfällig regeländring för att tillåta begränsningsåtgärder på demensboenden, som också Svenskt Demenscentrum föreslog, fick inte gehör.

Åsa Furén Thulin, chef för Sektionen för socialtjänst vid SKR, menar att äldreomsorgen fått oförtjänt hård kritik under pandemin. Hon menar att personalen förtjänar att höjas och har gjort allt den kunnat. Men med rätt stöd hade mer kunnat göras.

– Regeringen har svikit socialtjänsten. Inom alla andra områden har man på ett fint och snabbfotat sätt kunna ändra lagstiftningen. Inom socialtjänsten är det något som gör att de inte vill, säger Åsa Furén Thulin i Dagens Nyheter.

Åsa Furén Thulin syftar på de förslag som SKR lämnade till regeringen i slutet av april. Det handlade om att stoppa smittspridningen på demensboenden bland annat genom att personalen skulle få rätt att låsa rum och avdelningar där de vistades tillsammans med boende som misstänktes ha covid-19.

Rätt att vandra fritt

Regeringen sa nej med hänvisning till de boendes grundlagsskyddade rättigheter. Den som bor på ett äldreboende eller ett demensboende har samma rättigheter som den som bor i vilken annan bostad som helst. Något lagstöd som ger undantag för detta finns inte. I praktiken har alltså demenssjuka personer med covid-19 rätt att vandra fritt på sitt boende, även mitt under en pandemi.

Inför det slutliga beslutet förde regeringen diskussioner med flera aktörer. Svenskt Demenscentrum som inbjöds till samtal förde tidigt fram behovet av kohortvård och att personal vid behov skulle kunna använda temporära begränsningsåtgärder för att skydda personer med demenssjukdom i särskilda boenden. Uppfattningen delades av Demensförbundet och låg i linje med SKR:s förslag.

– De allra flesta som bor på våra demensboenden i dag har svåra hjärnskador som gör det omöjligt för dem att inse riskerna med covid-19. Det handlar om en oerhört utsatt grupp som självklart har rätt att få samhällets skydd mitt under en brinnande pandemi, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Rätt att vandra fritt

Wilhelmina Hoffman anser att vi i grund och botten har en bra lagstiftning men i exceptionella lägen, som coronapandemin, måste vi ha modet att tillåta undantag för att ge äldreomsorgens personal verktyg för att kunna skydda våra svårast sjuka äldre.

– Den enskildes rätt till självbestämmande och integritet ska vara självklar på våra demensboenden och vi arbetar för en nollvision avseende tvångs- och begränsningsåtgärder. Men under en dödlig pandemi och om det uppstår situationer när den ena personens agerande riskerar att allvarligt skada andra på boendet måste naturligtvis personalen få lagstöd för att kunna undvika detta. Det handlar ju då bokstavligen om liv och död, säger Wilhelmina Hoffman.

Nya föreskrifter på gång

I stället för ett tillfälligt undantag från gällande lagstiftning har regeringen gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka behovet av föreskrifter för att begränsa risken för smittspridning i verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning. Resultatet presenteras den 30 september.

Åsa Furén Thulin, chef för Sektionen för socialtjänst vid SKR, menar att äldreomsorgen fått oförtjänt hård kritik under pandemin. Hon menar att personalen förtjänar att höjas och har gjort allt den kunnat. Men med rätt stöd hade mer kunnat göras.

– Regeringen har svikit socialtjänsten. Inom alla andra områden har man på ett fint och snabbfotat sätt kunna ändra lagstiftningen. Inom socialtjänsten är det något som gör att de inte vill, säger Åsa Furén Thulin i Dagens Nyheter.

Åsa Furén Thulin syftar på de förslag som SKR lämnade till regeringen i slutet av april. Det handlade om att stoppa smittspridningen på demensboenden bland annat genom att personalen skulle få rätt att låsa rum och avdelningar där de vistades tillsammans med boende som misstänktes ha covid-19.

Rätt att vandra fritt

Regeringen sa nej med hänvisning till de boendes grundlagsskyddade rättigheter. Den som bor på ett äldreboende eller ett demensboende har samma rättigheter som den som bor i vilken annan bostad som helst. Något lagstöd som ger undantag för detta finns inte. I praktiken har alltså demenssjuka personer med covid-19 rätt att vandra fritt på sitt boende, även mitt under en pandemi.

Inför det slutliga beslutet förde regeringen diskussioner med flera aktörer. Svenskt Demenscentrum som inbjöds till samtal förde tidigt fram behovet av kohortvård och att personal vid behov skulle kunna använda temporära begränsningsåtgärder för att skydda personer med demenssjukdom i särskilda boenden. Uppfattningen delades av Demensförbundet och låg i linje med SKR:s förslag.

– De allra flesta som bor på våra demensboenden i dag har svåra hjärnskador som gör det omöjligt för dem att inse riskerna med covid-19. Det handlar om en oerhört utsatt grupp som självklart har rätt att få samhällets skydd mitt under en brinnande pandemi, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Rätt att vandra fritt

Wilhelmina Hoffman anser att vi i grund och botten har en bra lagstiftning men i exceptionella lägen, som coronapandemin, måste vi ha modet att tillåta undantag för att ge äldreomsorgens personal verktyg för att kunna skydda våra svårast sjuka äldre.

– Den enskildes rätt till självbestämmande och integritet ska vara självklar på våra demensboenden och vi arbetar för en nollvision avseende tvångs- och begränsningsåtgärder. Men under en dödlig pandemi och om det uppstår situationer när den ena personens agerande riskerar att allvarligt skada andra på boendet måste naturligtvis personalen få lagstöd för att kunna undvika detta. Det handlar ju då bokstavligen om liv och död, säger Wilhelmina Hoffman.

Nya föreskrifter på gång

I stället för ett tillfälligt undantag från gällande lagstiftning har regeringen gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka behovet av föreskrifter för att begränsa risken för smittspridning i verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning. Resultatet presenteras den 30 september.

21 aug 2020

Fem kommuner utvecklar insatsförlopp  

 ARBETA MED DEMENS

Mörbylånga är en av fem kommuner som ligger i startgroparna för att utveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Samtliga deltar i ett projekt som Svenskt Demenscentrum håller i tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner.
 

Projektet finansieras via stimulansmedel från regeringen och går under namnet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö, Falun, Göteborg (SDF centrum) och Umeå är de övriga deltagande kommunerna.

Som så många andra aktiviteter har projektet försenats av coronapandemin men nu i veckan arrangerar Mörbylånga sin kick-off. Fredrik Lilja, Mörbylånga demenssjuksköterska, ser fram emot att börja.

– Det ska verkligen bli spännande att sätta i gång, inte bara för att vidareutveckla vår egen vård och omsorg utan också för att följa de andra kommunerna. Förhoppningsvis kan vi låna och lära av varandras erfarenheter, säger Fredrik Lilja som kommer att vara koordinator för projektet i Mörbylånga.

Modell för bättre samverkan 

I juni 2019 publicerade Socialstyrelsen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Modellen syftar till att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demenssjukdom.

Modellen spänner över hela sjukdomsförloppet, från diagnos till mild, måttlig och svår demensfas och livets slutskede. I varje del tas upp vad som behöver göras, hur det kan göras och vilka verktyg som kan användas. Modellen är en bra grund att arbeta utifrån tycker Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

– Den kan hjälpa till att upptäcka brister och bidra till att man inte missar viktiga delar, så att personer med demenssjukdom verkligen får den vård och omsorg de behöver. Behoven förändras ju över tiden och det är viktigt att personen får ta del av rätt insatser vid rätt tidpunkt. Här är SIP (Samordnad individuell plan) ett viktigt redskap, säger hon.

Kommunerna har själva valt

Bild på Wilhelmina HoffmanKommunerna som ingår i samverkansprojektet skiljer sig åt, inte bara beträffande befolkningsstorlek. De ligger olika långt framme i olika delar av insatsförloppet och de lokala förutsättningarna varierar. Därför har kommunerna valt olika vägar för att komma vidare i utvecklingen.

– Vi hade ett lyckat uppstartsmöte i projektet före sommaren. Kommunerna har valt att satsa på olika delar av insatsförloppet, det ska verkligen bli spännande att följa dem, säger Wilhelmina Hoffman

Mångprofessionellt teamarbete är något som Socialstyrelsen lyfter fram i sin modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Det handlar om samverkansteam på ledningsnivå med representanter för huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Även demensteam med personal från både kommun och region är något som myndigheten betonar. Ett sådant finns i Mörbylånga och är också det som Ölandskommunen valt att satsa på i projektet.

– Demensteamet drivs av kommunen och Region Kalmar län sedan två år tillbaka. Det är ett mångprofessionellt team som vänder sig till både hemmaboende och särskilt boende. Jag tror att det är en bra grund att bygga vidare på, säger Fredrik Lilja.

Flera utvecklingsområden

Fredrik Lilja nämner flera utvecklingsområden: utveckla tidiga insatser och förbättra personalkontinuiteten.

– Vi vill också arbeta för att teamet sammankallas redan tidigt i sjukdomsförloppet, det är vi inte så bra på i dag. Visst fungerar det i en hel del fall men man skulle vilja att det blir en rutin, säger han.

Coronaviruset påverkar inte bara projektets tidsplan. Fysiska möten kommer i stor utsträckning att ersättas av digitala träffar där arbetet redovisas fortlöpande. Resultatet ska sedan presenteras i respektive kommun, om möjligt i öppna seminarier. 

Svenskt Demenscentrum kommer också att publicera de olika arbeten som genomförts och lyfta fram både framgångsfaktorer och de utmaningar som kommunerna ställts inför.

Stimulans för andra kommuner

Wilhelmina Hoffman hoppas att de processer och arbeten som genomförts ska stimulera till utveckling och vara till nytta även för andra kommuner som arbetar med att införa ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

– Ett fungerande insatsförlopp är inget som införs över en natt. Det är en arbetsprocess som tar tid och måste få ta tid. Viktigast är att det går åt rätt håll och jag är övertygad om att de här erfarenheterna kan inspirera andra kommuner att ta ytterligare steg framåt, säger Wilhelmina Hoffman.

Magnus Westlander
 

Projektet finansieras via stimulansmedel från regeringen och går under namnet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö, Falun, Göteborg (SDF centrum) och Umeå är de övriga deltagande kommunerna.

Som så många andra aktiviteter har projektet försenats av coronapandemin men nu i veckan arrangerar Mörbylånga sin kick-off. Fredrik Lilja, Mörbylånga demenssjuksköterska, ser fram emot att börja.

– Det ska verkligen bli spännande att sätta i gång, inte bara för att vidareutveckla vår egen vård och omsorg utan också för att följa de andra kommunerna. Förhoppningsvis kan vi låna och lära av varandras erfarenheter, säger Fredrik Lilja som kommer att vara koordinator för projektet i Mörbylånga.

Modell för bättre samverkan 

I juni 2019 publicerade Socialstyrelsen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Modellen syftar till att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demenssjukdom.

Modellen spänner över hela sjukdomsförloppet, från diagnos till mild, måttlig och svår demensfas och livets slutskede. I varje del tas upp vad som behöver göras, hur det kan göras och vilka verktyg som kan användas. Modellen är en bra grund att arbeta utifrån tycker Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

– Den kan hjälpa till att upptäcka brister och bidra till att man inte missar viktiga delar, så att personer med demenssjukdom verkligen får den vård och omsorg de behöver. Behoven förändras ju över tiden och det är viktigt att personen får ta del av rätt insatser vid rätt tidpunkt. Här är SIP (Samordnad individuell plan) ett viktigt redskap, säger hon.

Kommunerna har själva valt

Bild på Wilhelmina HoffmanKommunerna som ingår i samverkansprojektet skiljer sig åt, inte bara beträffande befolkningsstorlek. De ligger olika långt framme i olika delar av insatsförloppet och de lokala förutsättningarna varierar. Därför har kommunerna valt olika vägar för att komma vidare i utvecklingen.

– Vi hade ett lyckat uppstartsmöte i projektet före sommaren. Kommunerna har valt att satsa på olika delar av insatsförloppet, det ska verkligen bli spännande att följa dem, säger Wilhelmina Hoffman

Mångprofessionellt teamarbete är något som Socialstyrelsen lyfter fram i sin modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Det handlar om samverkansteam på ledningsnivå med representanter för huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Även demensteam med personal från både kommun och region är något som myndigheten betonar. Ett sådant finns i Mörbylånga och är också det som Ölandskommunen valt att satsa på i projektet.

– Demensteamet drivs av kommunen och Region Kalmar län sedan två år tillbaka. Det är ett mångprofessionellt team som vänder sig till både hemmaboende och särskilt boende. Jag tror att det är en bra grund att bygga vidare på, säger Fredrik Lilja.

Flera utvecklingsområden

Fredrik Lilja nämner flera utvecklingsområden: utveckla tidiga insatser och förbättra personalkontinuiteten.

– Vi vill också arbeta för att teamet sammankallas redan tidigt i sjukdomsförloppet, det är vi inte så bra på i dag. Visst fungerar det i en hel del fall men man skulle vilja att det blir en rutin, säger han.

Coronaviruset påverkar inte bara projektets tidsplan. Fysiska möten kommer i stor utsträckning att ersättas av digitala träffar där arbetet redovisas fortlöpande. Resultatet ska sedan presenteras i respektive kommun, om möjligt i öppna seminarier. 

Svenskt Demenscentrum kommer också att publicera de olika arbeten som genomförts och lyfta fram både framgångsfaktorer och de utmaningar som kommunerna ställts inför.

Stimulans för andra kommuner

Wilhelmina Hoffman hoppas att de processer och arbeten som genomförts ska stimulera till utveckling och vara till nytta även för andra kommuner som arbetar med att införa ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

– Ett fungerande insatsförlopp är inget som införs över en natt. Det är en arbetsprocess som tar tid och måste få ta tid. Viktigast är att det går åt rätt håll och jag är övertygad om att de här erfarenheterna kan inspirera andra kommuner att ta ytterligare steg framåt, säger Wilhelmina Hoffman.

Magnus Westlander
 

20 aug 2020

Besöksförbud förlängs och ses över 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

Regeringen förlängde i dag det tillfälliga besöksförbudet i särskilda boendeformer för äldre till den 30 september. Samtidigt fick Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka om besöksförbudet kan ersättas av annat myndighetsstöd.

– Att skydda de äldre är och kommer fortsätta vara en prioriterad fråga för regeringen. Samtidigt är det viktigt att begränsningarna i äldres tillvaro står i relation till hur coronapandemin utvecklas och hur smittspridningen ser ut på samhällsnivå, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Om Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen kommer fram till att det är möjligt och lämpligt att besöksförbudet upphör ska de redovisa vilket stöd på myndighetsnivå som kan ersätta det. Detta ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 september 2020.

Det tillfälliga besöksförbudet i särskilda boendeformer för äldre infördes 1 april 2020 för att minska smittspridningen av covid-19. Socialstyrelsen har publicerat allmänna råd för undantag från besöksförbudet, läs det senaste från 21 juni 2020 (pdf, nytt fönster)

– Att skydda de äldre är och kommer fortsätta vara en prioriterad fråga för regeringen. Samtidigt är det viktigt att begränsningarna i äldres tillvaro står i relation till hur coronapandemin utvecklas och hur smittspridningen ser ut på samhällsnivå, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Om Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen kommer fram till att det är möjligt och lämpligt att besöksförbudet upphör ska de redovisa vilket stöd på myndighetsnivå som kan ersätta det. Detta ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 september 2020.

Det tillfälliga besöksförbudet i särskilda boendeformer för äldre infördes 1 april 2020 för att minska smittspridningen av covid-19. Socialstyrelsen har publicerat allmänna råd för undantag från besöksförbudet, läs det senaste från 21 juni 2020 (pdf, nytt fönster)

14 aug 2020

Nytt faktablad om kognitivt stöd 

 PUBLICERAT

Färgmarkerade spisknappar och elektroniska kalendrar är ett par exempel på kognitivt stöd. Läs mer om det i ett nytt faktablad från Svenskt Demenscentrum.

 

Kognitivt stöd till den som har en demenssjukdom glöms lätt bort eller underskattas. Ändå kan det ha stor betydelse för möjligheten att klara av saker på egen hand. Ett bra utformat kognitivt stöd bidrar till att man kan vara både mer aktiv och delaktig en längre tid. I Svenskt demenscentrums nya faktablad ges flera exempel på kognitivt stöd, hur de bör anpassas från person till person och vart man kan vända sig för att få hjälp.

bild på färgmärkt dörrDen svenska versionen av faktabladet Kognitivt stöd vid demens kan nu laddas ned från webben. Översättningar till flera andra språk pågår och kommer att publiceras under hösten. Sammanlagt finns 10 olika faktablad på flera olika språk. Gå till nedladdningssidan

Kognitivt stöd till den som har en demenssjukdom glöms lätt bort eller underskattas. Ändå kan det ha stor betydelse för möjligheten att klara av saker på egen hand. Ett bra utformat kognitivt stöd bidrar till att man kan vara både mer aktiv och delaktig en längre tid. I Svenskt demenscentrums nya faktablad ges flera exempel på kognitivt stöd, hur de bör anpassas från person till person och vart man kan vända sig för att få hjälp.

bild på färgmärkt dörrDen svenska versionen av faktabladet Kognitivt stöd vid demens kan nu laddas ned från webben. Översättningar till flera andra språk pågår och kommer att publiceras under hösten. Sammanlagt finns 10 olika faktablad på flera olika språk. Gå till nedladdningssidan

31 jul 2020

Blodprovsdiagnostik kan snart bli verklighet 

 FORSKNING

En ny studie visar att alzheimer kan spåras i ett blodprov. Forskarna tror att metoden kan bli ett viktigt diagnosinstrument inom några år, särskilt i primärvården.

 

Amazing, Isn´t It?  Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.

– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.

Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.

Tau typiskt för alzheimer

Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.

Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.

Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.

– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.

Blodprovanalys relativt billig

Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.

Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.

– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Kan dröja några år

När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.

– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.

Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.

– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.

Magnus Westlander

Amazing, Isn´t It?  Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.

– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.

Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.

Tau typiskt för alzheimer

Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.

Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.

Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.

– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.

Blodprovanalys relativt billig

Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.

Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.

– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Kan dröja några år

När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.

– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.

Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.

– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.

Magnus Westlander

Läs mer

► Studien heter Discriminative Accuracy of Plasma Phospho-tau217 for Alzheimer Disease vs Other Neurodegenerative Disorders och är publicerad i tidskriften JAMA (nytt fönster)

20 jul 2020

Globalt nätverk med sikte på att förebygga demens 

 FORSKNING

FINGER-studien visar hur minnet och andra kognitiva förmågor kan förbättras hos äldre personer. Nu sprids studiens upplägg i ett globalt nätverk som arbetar för att utveckla metoder som kan försena kognitiv svikt och demenssjukdom.

År 2015 fick den finska FINGER-studien stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Att det fanns ett samband mellan livsstilsfaktorer och demenssjukdom var redan känt. Nu visade nya rön att äldre personer med förhöjd demensrisk faktiskt kunde påverka minnet och andra kognitiva förmågor. En kombination av bland annat näringsriktig kost, fysisk träning och social stimulans gav tydliga förbättringar.

Nätverk i 30 länder

Bild på Miia KivipeltoFINGER-studien publicerades i den ansedda tidskriften Lancet. Studiens upplägg, att låta deltagare genomföra en kombination av olika livsstilsfaktorer och sedan utvärdera resultatet (multimodal interventionsstudie), har sedan spridit sig till forskargrupper i 30 länder, däribland Argentina, Australien, Japan, Tyskland och USA. Forskargrupperna ingår i det globala nätverket World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) som Miia Kivipelto, professor vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska institutet, är initiativtagare till:

– Demens har beskrivits som en folkhälsoprioritet av Världshälsoorganisationen (WHO) och med tanke på att inget botemedel ännu existerar, är förebyggande åtgärder avgörande för att stoppa den snabba ökningen av fall i världen, säger hon i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Försena kognitiv svikt

World-Wide FINGERS forskargrupper arbetar tillsammans för att harmonisera metodiken för FINGER-liknande interventionsförsök i flera länder. Det möjliggör en sammanslagning av data och uppbyggnad av kunskap för att genomföra effektiva och hållbara åtgärder som kan minska risken eller försena uppkomsten av kognitiv svikt och demens hos äldre.

– Samordnade och harmoniserade insatser är avgörande för att identifiera effektiva förebyggande strategier som är hållbara i global skala. WW-FINGERS är ett unikt nätverk som underlättar harmonisering och delning av data från flera länder, vilket skapar en unik möjlighet för snabb kunskapsgenerering, spridning och implementering”, säger Miia Kivipelto.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Alzheimer's & Dementia beskrivs WW-FINGERS fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter.

 

År 2015 fick den finska FINGER-studien stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Att det fanns ett samband mellan livsstilsfaktorer och demenssjukdom var redan känt. Nu visade nya rön att äldre personer med förhöjd demensrisk faktiskt kunde påverka minnet och andra kognitiva förmågor. En kombination av bland annat näringsriktig kost, fysisk träning och social stimulans gav tydliga förbättringar.

Nätverk i 30 länder

Bild på Miia KivipeltoFINGER-studien publicerades i den ansedda tidskriften Lancet. Studiens upplägg, att låta deltagare genomföra en kombination av olika livsstilsfaktorer och sedan utvärdera resultatet (multimodal interventionsstudie), har sedan spridit sig till forskargrupper i 30 länder, däribland Argentina, Australien, Japan, Tyskland och USA. Forskargrupperna ingår i det globala nätverket World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) som Miia Kivipelto, professor vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska institutet, är initiativtagare till:

– Demens har beskrivits som en folkhälsoprioritet av Världshälsoorganisationen (WHO) och med tanke på att inget botemedel ännu existerar, är förebyggande åtgärder avgörande för att stoppa den snabba ökningen av fall i världen, säger hon i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Försena kognitiv svikt

World-Wide FINGERS forskargrupper arbetar tillsammans för att harmonisera metodiken för FINGER-liknande interventionsförsök i flera länder. Det möjliggör en sammanslagning av data och uppbyggnad av kunskap för att genomföra effektiva och hållbara åtgärder som kan minska risken eller försena uppkomsten av kognitiv svikt och demens hos äldre.

– Samordnade och harmoniserade insatser är avgörande för att identifiera effektiva förebyggande strategier som är hållbara i global skala. WW-FINGERS är ett unikt nätverk som underlättar harmonisering och delning av data från flera länder, vilket skapar en unik möjlighet för snabb kunskapsgenerering, spridning och implementering”, säger Miia Kivipelto.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Alzheimer's & Dementia beskrivs WW-FINGERS fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter.

 

23 jun 2020

Goda exempel som kan minska smittan 

 ARBETA MED DEMENS

Hur arbetar man lokalt för att minska spridningen av covid-19 på äldreboenden? Folkhälsomyndigheten har sammanställt goda exempel på åtgärder.

Redan i mitten av april efterfrågade Folkhälsomyndigheten goda exempel från regioner, kommuner och verksamheter. Deras svar har nu sammanställts i en rapport som vänder sig till främst chefer och verksamhetsutvecklare. Rapporten innehåller inga rekommendationer utan har som syfte att väcka tankar och inspirera till nya arbetssätt som kan minska smittspridningen av covid-19 på särskilda boenden.

Exemplen som tas upp handlar bland annat om samverkan, psykosocial miljö, information och utbildning. Ett exempel ur rapporten från en verksamhetschef:

Redan i början av mars upprättade vi en rutin för besöksrestriktioner i verksamheten. Personal fick samtidigt information om hur de skulle arbeta med hygienrutiner och ingen fick komma till arbetet med förkylningssymptom. Telefonuppföljningar med anställda som varit hemma sjuka innan de återgår i arbete.

12 mars införde vi besöksstopp i verksamheten. Anhöriga kan fortfarande komma och prata med sina närstående på behörigt avstånd utomhus och via balkonger. Alla möten sker digitalt. Gemensamma aktiviteter/träning hålls utomhus.

En avdelning med 9 platser har iordningsställts som ”isoleringsavdelning” dit vi omgående flyttar boende som uppvisar symptom i avvaktan på provsvar. Dag- och kvällspass var det samma personal som jobbade med den sjuke, och på nätterna var det ett avsett nattvak.

 

Redan i mitten av april efterfrågade Folkhälsomyndigheten goda exempel från regioner, kommuner och verksamheter. Deras svar har nu sammanställts i en rapport som vänder sig till främst chefer och verksamhetsutvecklare. Rapporten innehåller inga rekommendationer utan har som syfte att väcka tankar och inspirera till nya arbetssätt som kan minska smittspridningen av covid-19 på särskilda boenden.

Exemplen som tas upp handlar bland annat om samverkan, psykosocial miljö, information och utbildning. Ett exempel ur rapporten från en verksamhetschef:

Redan i början av mars upprättade vi en rutin för besöksrestriktioner i verksamheten. Personal fick samtidigt information om hur de skulle arbeta med hygienrutiner och ingen fick komma till arbetet med förkylningssymptom. Telefonuppföljningar med anställda som varit hemma sjuka innan de återgår i arbete.

12 mars införde vi besöksstopp i verksamheten. Anhöriga kan fortfarande komma och prata med sina närstående på behörigt avstånd utomhus och via balkonger. Alla möten sker digitalt. Gemensamma aktiviteter/träning hålls utomhus.

En avdelning med 9 platser har iordningsställts som ”isoleringsavdelning” dit vi omgående flyttar boende som uppvisar symptom i avvaktan på provsvar. Dag- och kvällspass var det samma personal som jobbade med den sjuke, och på nätterna var det ett avsett nattvak.

 

9 jun 2020

Nya omsorgsrörelsen tar upp morgondagens äldreomsorg 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

Den 10 juni, kl 10, hålls en paneldiskussion på webben under Alzheimerfondens upprop #omsorgsrörelsen. Göran Hägglund, Barbro Westerholm och Wilhelmina Hoffman är några av deltagarna.

– Just nu är alla blickar riktade på äldreomsorgen. Vi måste förvalta denna uppmärksamhet på bästa sätt. Nu är ett gyllene läge att lyfta frågor om vad vi egentligen vill ha för omsorg och skrida till handling, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden, i ett pressmeddelande.

Vill lyfta diskussionen

Med uppropet #omsorgsrörelsen vill Alzheimerfonden vill uppmärksamma de sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar – de som tagit den allra tuffaste smällen i coronakrisens spår. Paneldiskussionen den 10 juni tar upp dagens äldreomsorg och hur vi vill att morgondagens omsorg ska se ut. Även Jesper Parnevik, Johan Garpenlöv och Annika Jankell ingår i panelen och delar med sig av sina egna erfarenheter och önskningar.

Äldreomsorgen kan söka medel

Alzheimerfonden har också startat en insamling i syfte att underlätta tillvaron för sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar, deras anhöriga och omvårdnadspersonalen. Under hösten 2020 ska äldre- och demensboenden och verksamheter inom hemtjänst kunna söka medel från insamlingen. Det kan handla om stöd för stimulerande aktiviteter, utbildning inom basal hygien och bemötande.

För att ta del av paneldiskussionen på webben, registrera dig här (nytt fönster)

 

 

 

 

– Just nu är alla blickar riktade på äldreomsorgen. Vi måste förvalta denna uppmärksamhet på bästa sätt. Nu är ett gyllene läge att lyfta frågor om vad vi egentligen vill ha för omsorg och skrida till handling, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden, i ett pressmeddelande.

Vill lyfta diskussionen

Med uppropet #omsorgsrörelsen vill Alzheimerfonden vill uppmärksamma de sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar – de som tagit den allra tuffaste smällen i coronakrisens spår. Paneldiskussionen den 10 juni tar upp dagens äldreomsorg och hur vi vill att morgondagens omsorg ska se ut. Även Jesper Parnevik, Johan Garpenlöv och Annika Jankell ingår i panelen och delar med sig av sina egna erfarenheter och önskningar.

Äldreomsorgen kan söka medel

Alzheimerfonden har också startat en insamling i syfte att underlätta tillvaron för sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar, deras anhöriga och omvårdnadspersonalen. Under hösten 2020 ska äldre- och demensboenden och verksamheter inom hemtjänst kunna söka medel från insamlingen. Det kan handla om stöd för stimulerande aktiviteter, utbildning inom basal hygien och bemötande.

För att ta del av paneldiskussionen på webben, registrera dig här (nytt fönster)

 

 

 

 

5 jun 2020

Lugnet före stormen för Malmös covidteam? 

 ARBETA MED DEMENS

Malmö stad möter coronapandemin med covidteam och kohortvård. Smittspridningen går relativt långsamt här men både chefer och vårdpersonal vet att det är för tidigt att andas ut. 

Stephanie Nilsson utbildar sig till undersköterska vid sidan av sitt arbete inom hemtjänsten i Malmö. Nya erfarenheter lockade henne att söka sig till Malmö stads nystartade covidteam. Mellan halv tre på eftermiddagen och elva på kvällen besöker hon numera endast personer som är diagnosticerade med covid-19. Upptagningsområdet sträcker sig över hela Malmö.

Inför varje besök upprepar hon och kollegan samma rutin. I tur och ordning tar de på sig skoskydd, förkläde med långa ärmar, munskydd, handskar och slutligen visiret. Sedan ringer de på dörrklockan.

– Första kvällen var det faktiskt nervöst, man är inte alls van vid att arbeta i sån här täckande skyddsutrustning. Men nu känner man sig mer trygg här på jobbet, när man möter människor på stan är man ju oskyddad, säger Stephanie Nilsson.

Går alltid två och två

Bild på Stephanie NilssonPersonerna hon och kollegorna besöker – de går alltid två och två – har i de flesta fall vårdats för covid-19 på sjukhus. Många är utmattade efter en ansträngande sjukdomstid och har dålig aptit.

– Därför är det särskilt viktigt att se till att de får i sig näring och ordentligt med vätska. Puls, kroppstemp och andningsfrekvens kontrolleras alltid. I övrigt hjälper vi till med allt de som personen beviljats, säger Stephanie Nilsson.

Det har hänt att brukare försämrats och behöver sjukhusvård igen. Men de flesta testas negativt för covid-19 efter 5–7 dagar. Då är det dags för den ordinarie hemtjänsten att ta över igen och covidteamet får tacka för sig. Det kan kännas lite tråkigt berättar Stephanie Nilsson, att lämna just när man börjat lära känna dem.

–  Tror många brukare känner samma sak. Eftersom vi i teamet har ganska lugnt för närvarande kan vi vara hos dem längre tid än den ordinarie hemtjänsten kan, det är brukarna väldigt tacksamma för, säger hon.

Förhållandevis lugnt

Michael Zander, sektionschef i Malmö stad, kan bekräfta att det är förhållandevis lugnt på coronafronten inte bara i Malmö. Jämfört med de flesta andra delar av landet går smittspridningen betydligt långsammare i Skåne. I början av juni 2020 är antalet dödsfall i covid-19 nästan sju gånger fler i Storstockholm, om man tar hänsyn till skillnaderna i regionernas invånarantal.

– Samtidigt med covidteamet startade vi kohortvård på ett korttidsboende i Malmö. Där är i dag en plats belagd, 43 står lediga. Visst, det ser ganska bra ut nu men man går på tårna hela tiden och frågan gnager, när kommer det till oss, säger Michael Zander.

Kohortvården vid korttidsboendet (endast för covid-19-sjuka) och covidteamet har samma huvudsyfte. Genom att avsätta personal som arbetar enbart med coronasjuka personer ska smittspridningen hållas i schack.

– Dessutom är det ett sätt samla erfarenheter och bygga upp kompetens kring covid-19. De som sökt sig till covidteamet har gjort det av intresse, för att det vill göra något viktig för samhället. De flesta har lång erfarenhet och är mycket kompetenta inom sitt område, säger Michael Zander.

Rutin för misstänkt smitta

Covidteamet består av 2 sjuksköterskor, 24 undersköterskor (ett par är under utbildning) och en läkare från Region Skåne. Teamet fokuserar endast på personer med diagnostiserad covid-19 men Malmö stad har även en utarbetad rutin för hur misstänkt smitta ska fångas upp. Hemtjänstpersonalen kontaktar då sin sjuksköterska för en första bedömning. Om testning anses befogad kopplas ett mobilt vårdteam in med läkare och sjuksköterska som utför testningen.

– Först när ett positivt testresultat kan påvisas övergår brukaren till covidteamet. Ordinarie hemtjänstpersonal som innan dess gått hem till brukaren informeras då om resultatet och ombeds vara särskilt observant på egna symptom, säger Michael Zander.

Det finns ingen statistik på i vilken grad personer med demenssjukdom drabbats av covid-19 i Malmö. Covidteamet har hittills haft få fall, kohortvården några fler. Många demenssjuka finns på särskilda boenden men även här verkar man ha lyckats bättre med att hålla smittan stången. En betydligt lägre andel av de som avlidit i covid-19 i Skåne har bott på äldreboenden jämfört med i övriga storstadsregioner.

Går inte att slappna av 

Folkhälsomyndigheten brukar peka på att sportlovet låg tidigare i Skåne som en viktig orsak till den lägre smitspridningstakten av coronavirus. Kanske även stängningen av Öresundsbron har hjälp till eller också har vi bara haft tur spekulerar Michael Zander. Men studentsamlingar och turistströmmar under sommaren kan snabbt ändra på förutsättningarna.

– Det går absolut inte att slappna av. Covidteamet ha jag beräknat för året ut. Efter sommaren, får vi ta ett nytt beslut. Vi kommer alla gånger att behålla teamet tills vi känner oss säkra, säger Michael Zander.

Magnus Westlander

Stephanie Nilsson utbildar sig till undersköterska vid sidan av sitt arbete inom hemtjänsten i Malmö. Nya erfarenheter lockade henne att söka sig till Malmö stads nystartade covidteam. Mellan halv tre på eftermiddagen och elva på kvällen besöker hon numera endast personer som är diagnosticerade med covid-19. Upptagningsområdet sträcker sig över hela Malmö.

Inför varje besök upprepar hon och kollegan samma rutin. I tur och ordning tar de på sig skoskydd, förkläde med långa ärmar, munskydd, handskar och slutligen visiret. Sedan ringer de på dörrklockan.

– Första kvällen var det faktiskt nervöst, man är inte alls van vid att arbeta i sån här täckande skyddsutrustning. Men nu känner man sig mer trygg här på jobbet, när man möter människor på stan är man ju oskyddad, säger Stephanie Nilsson.

Går alltid två och två

Bild på Stephanie NilssonPersonerna hon och kollegorna besöker – de går alltid två och två – har i de flesta fall vårdats för covid-19 på sjukhus. Många är utmattade efter en ansträngande sjukdomstid och har dålig aptit.

– Därför är det särskilt viktigt att se till att de får i sig näring och ordentligt med vätska. Puls, kroppstemp och andningsfrekvens kontrolleras alltid. I övrigt hjälper vi till med allt de som personen beviljats, säger Stephanie Nilsson.

Det har hänt att brukare försämrats och behöver sjukhusvård igen. Men de flesta testas negativt för covid-19 efter 5–7 dagar. Då är det dags för den ordinarie hemtjänsten att ta över igen och covidteamet får tacka för sig. Det kan kännas lite tråkigt berättar Stephanie Nilsson, att lämna just när man börjat lära känna dem.

–  Tror många brukare känner samma sak. Eftersom vi i teamet har ganska lugnt för närvarande kan vi vara hos dem längre tid än den ordinarie hemtjänsten kan, det är brukarna väldigt tacksamma för, säger hon.

Förhållandevis lugnt

Michael Zander, sektionschef i Malmö stad, kan bekräfta att det är förhållandevis lugnt på coronafronten inte bara i Malmö. Jämfört med de flesta andra delar av landet går smittspridningen betydligt långsammare i Skåne. I början av juni 2020 är antalet dödsfall i covid-19 nästan sju gånger fler i Storstockholm, om man tar hänsyn till skillnaderna i regionernas invånarantal.

– Samtidigt med covidteamet startade vi kohortvård på ett korttidsboende i Malmö. Där är i dag en plats belagd, 43 står lediga. Visst, det ser ganska bra ut nu men man går på tårna hela tiden och frågan gnager, när kommer det till oss, säger Michael Zander.

Kohortvården vid korttidsboendet (endast för covid-19-sjuka) och covidteamet har samma huvudsyfte. Genom att avsätta personal som arbetar enbart med coronasjuka personer ska smittspridningen hållas i schack.

– Dessutom är det ett sätt samla erfarenheter och bygga upp kompetens kring covid-19. De som sökt sig till covidteamet har gjort det av intresse, för att det vill göra något viktig för samhället. De flesta har lång erfarenhet och är mycket kompetenta inom sitt område, säger Michael Zander.

Rutin för misstänkt smitta

Covidteamet består av 2 sjuksköterskor, 24 undersköterskor (ett par är under utbildning) och en läkare från Region Skåne. Teamet fokuserar endast på personer med diagnostiserad covid-19 men Malmö stad har även en utarbetad rutin för hur misstänkt smitta ska fångas upp. Hemtjänstpersonalen kontaktar då sin sjuksköterska för en första bedömning. Om testning anses befogad kopplas ett mobilt vårdteam in med läkare och sjuksköterska som utför testningen.

– Först när ett positivt testresultat kan påvisas övergår brukaren till covidteamet. Ordinarie hemtjänstpersonal som innan dess gått hem till brukaren informeras då om resultatet och ombeds vara särskilt observant på egna symptom, säger Michael Zander.

Det finns ingen statistik på i vilken grad personer med demenssjukdom drabbats av covid-19 i Malmö. Covidteamet har hittills haft få fall, kohortvården några fler. Många demenssjuka finns på särskilda boenden men även här verkar man ha lyckats bättre med att hålla smittan stången. En betydligt lägre andel av de som avlidit i covid-19 i Skåne har bott på äldreboenden jämfört med i övriga storstadsregioner.

Går inte att slappna av 

Folkhälsomyndigheten brukar peka på att sportlovet låg tidigare i Skåne som en viktig orsak till den lägre smitspridningstakten av coronavirus. Kanske även stängningen av Öresundsbron har hjälp till eller också har vi bara haft tur spekulerar Michael Zander. Men studentsamlingar och turistströmmar under sommaren kan snabbt ändra på förutsättningarna.

– Det går absolut inte att slappna av. Covidteamet ha jag beräknat för året ut. Efter sommaren, får vi ta ett nytt beslut. Vi kommer alla gånger att behålla teamet tills vi känner oss säkra, säger Michael Zander.

Magnus Westlander

22 maj 2020

64 Stjärnmärkta enheter i landet  

 UTBILDNING

Stjärnmärkt sprider sig över landet. Trots coronapandemin har flera verksamheter inom demensomsorgen kunnat genomföra de sista stegen i utbildningsmodellen och erhållit diplomet Stjärnmärkt.

Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.

Försvårats av covid-19

Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.

– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.

200 nya Stjärninstruktörer i höst

Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.

Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.
 

Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.

Försvårats av covid-19

Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.

– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.

200 nya Stjärninstruktörer i höst

Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.

Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.