Senaste nytt
Motalagrupp vann Bästa demensteam 2010
Anhörigas stora tacksamhet är ett kvitto på att Motala hemstödsgrupp gör ett viktigt arbete. Nu får personalen ytterligare ett: utmärkelsen 2010 års Bästa demensteam inom hemtjänsten.
Den 11 mars får hemstödsgruppen ta emot priset Bästa demensteam inom hemtjänsten som instiftats av Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet. Det delas ut för tredje gången och på värdechecken som Drottning Silvia kommer att överlämna till Motalagruppen står 50 000 kr.
– Känns jätteroligt. Nog har vi hoppats men vi vågade ju aldrig riktigt tro att vi skulle få priset, säger en glad Eva-Lena Sölvestam, hemstödsgruppens arbetsledare, i telefon.
Hemstödsgruppens vårdtagare har alla en demenssjukdom. Genom kontinuitet, få och samma vårdare runt personen och ett jag-stärkande förhållningssätt kan de få bästa möjliga omsorg i hemmet. Regelbunden handledning och tid för reflektion rustar personalen för detta ofta krävande arbete. En annan viktig del är ett nära samarbete med vårdcentralen och kontaktmannaskapet.
– Kontaktmannen har regelbundna samtal med de anhöriga och föreslår även förändringar i bemötande och förhållningssätt när sjukomen utvecklas och symptomen förändras, säger Eva-Lena Sölvestam.
Hemstödsgruppen bildades för två år sedan på initiativ av Pia Castella, enhetschef, och Olof Rask, demenssjuksköterska. Med hjälp av statliga stimulansmedel rekryterades först Eva-Lena Sölvestam och Susanne Lindgren. De båda undersköterskorna besökte bland annat Borlänge demensteam (2008 år pristagare) som blev en viktig inspirationskälla när hemstödsgruppen formades.
Så småningom rekryterades ytterligare sex undersköterskor. Samtliga med utbildning inom området och lång erfarenhet av demens, en del från arbete inom hemtjänst, andra från demensboenden. Hemstödsgruppen började med att ta över femton "svåra ärenden" från hemtjänsten.
– Det handlade om demenssjuka personer med konfusion, svår oro, hallucinationer eller personer som vägrade att äta och duscha. Efter några veckor med hemstödsgruppen hade dessa problem i stort sett försvunnit – och alla duschade och åt med god aptit, försäkrar demenssjuksköterska Olof Rask som är övertygad om att hemstödsgruppen på sikt fördröjer behovet av särskilt boende.
Motala hemstödsgrupp drivs fortfarande som projekt men Eva-Lena Sölvestam hoppas och tror att verksamheten ska permanentas. Sedan starten har personalstyrkan utökats från åtta till elva vilket innebär att ytterligare åtta personer kan få hjälp av gruppen.
– Men behovet är ännu större och jag skulle gärna se att det bildades fler hemstödsgrupper i kommunen, säger Eva-Lena Sölvestam.
Magnus Westlander
Den 11 mars får hemstödsgruppen ta emot priset Bästa demensteam inom hemtjänsten som instiftats av Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet. Det delas ut för tredje gången och på värdechecken som Drottning Silvia kommer att överlämna till Motalagruppen står 50 000 kr.
– Känns jätteroligt. Nog har vi hoppats men vi vågade ju aldrig riktigt tro att vi skulle få priset, säger en glad Eva-Lena Sölvestam, hemstödsgruppens arbetsledare, i telefon.
Hemstödsgruppens vårdtagare har alla en demenssjukdom. Genom kontinuitet, få och samma vårdare runt personen och ett jag-stärkande förhållningssätt kan de få bästa möjliga omsorg i hemmet. Regelbunden handledning och tid för reflektion rustar personalen för detta ofta krävande arbete. En annan viktig del är ett nära samarbete med vårdcentralen och kontaktmannaskapet.
– Kontaktmannen har regelbundna samtal med de anhöriga och föreslår även förändringar i bemötande och förhållningssätt när sjukomen utvecklas och symptomen förändras, säger Eva-Lena Sölvestam.
Hemstödsgruppen bildades för två år sedan på initiativ av Pia Castella, enhetschef, och Olof Rask, demenssjuksköterska. Med hjälp av statliga stimulansmedel rekryterades först Eva-Lena Sölvestam och Susanne Lindgren. De båda undersköterskorna besökte bland annat Borlänge demensteam (2008 år pristagare) som blev en viktig inspirationskälla när hemstödsgruppen formades.
Så småningom rekryterades ytterligare sex undersköterskor. Samtliga med utbildning inom området och lång erfarenhet av demens, en del från arbete inom hemtjänst, andra från demensboenden. Hemstödsgruppen började med att ta över femton "svåra ärenden" från hemtjänsten.
– Det handlade om demenssjuka personer med konfusion, svår oro, hallucinationer eller personer som vägrade att äta och duscha. Efter några veckor med hemstödsgruppen hade dessa problem i stort sett försvunnit – och alla duschade och åt med god aptit, försäkrar demenssjuksköterska Olof Rask som är övertygad om att hemstödsgruppen på sikt fördröjer behovet av särskilt boende.
Motala hemstödsgrupp drivs fortfarande som projekt men Eva-Lena Sölvestam hoppas och tror att verksamheten ska permanentas. Sedan starten har personalstyrkan utökats från åtta till elva vilket innebär att ytterligare åtta personer kan få hjälp av gruppen.
– Men behovet är ännu större och jag skulle gärna se att det bildades fler hemstödsgrupper i kommunen, säger Eva-Lena Sölvestam.
Magnus Westlander
Reportage i Motala&Vadstena tidning » (nytt fönster)
BILD. Överst fr v: Pia Castella och Olof Rask. Nederst fr v: Elin Asklund, Sari Johansson, Eva-Lena Sölvestam och Susanne Lindgren. På bilden saknas Catrine Johansson, Anna Karlsson, Stina Bengtsson, Jenny Nylin, Camilla Axbom, Birgit Lindholm och Leena Roos. FOTO: Emma Kjellquist/Motala&Vadstena tidning
Ny riskgen för frontallobsdemens upptäckt
Ett arvsanlag på kromosom sju kan vara inblandat i sjukdomen frontallobsdemens. De nya rönen publiceras i tidskriften Nature Genetics.
Genom ett internationellt samarbete mellan elva länder har forskare kunnat studera hjärnor från 515 personer med frontallobsdemens (FTLD). Dessa har jämförts med analyser av drygt 2500 friska hjärnor. Resultaten visar att en proteinproducerande genvariant, TMEM106B, ökade risken att utveckla en form av frontallobsdemens, förkortad FTLD-TDP. Typiskt för denna form, som står för hälften av samtliga fall, är kraftigt förhöjda nivåer av proteinet TDP i hjärnvävnaden. Förra året hittade forskarna ett skadat arvsanlag (GRN) som i vissa släkter är en direkt orsak till sjukdomen.
Magnus Westlander
Genom ett internationellt samarbete mellan elva länder har forskare kunnat studera hjärnor från 515 personer med frontallobsdemens (FTLD). Dessa har jämförts med analyser av drygt 2500 friska hjärnor. Resultaten visar att en proteinproducerande genvariant, TMEM106B, ökade risken att utveckla en form av frontallobsdemens, förkortad FTLD-TDP. Typiskt för denna form, som står för hälften av samtliga fall, är kraftigt förhöjda nivåer av proteinet TDP i hjärnvävnaden. Förra året hittade forskarna ett skadat arvsanlag (GRN) som i vissa släkter är en direkt orsak till sjukdomen.
Magnus Westlander
Socialstyrelsen tar fram vägledning för bemanning
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram vägledning för bemanning av särskilt boende för personer med demenssjukdom. Det kommer dock inte att utmynna i några förändringar av de nationella demensriktlinierna som en riksdagsmajoritet röstat för.
I en artikel i Svenska Dagbladet skriver äldreminister Maria Larsson att kommunerna, som har ansvaret för personalbemanningen i det särskilda boendet, har fått stora belopp av regeringen för att klara välfärdens kärnverksamhet. Men "situationen kräver ytterligare åtgärder", anser hon och hänvisar till Socialstyrelsens nattliga räd på närmare 100 demensboenden i höstas. Den visade att äldreboendet i Piteå, där SVT:s Uppdrag granskning tidigare avslöjat allvarliga brister, inte var något undantag. Sex av tio granskade boenden hade för låg nattbemanning, enligt Socialstyrelsen.
Redan före jul ställde sig en riksdagsmajoritet bakom motioner som gav Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera sina nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom med riktlinjer för bemanning. Regeringspartierna röstade då nej till förslagen.
Nu går regeringen oppositionen till mötes men bara delvis. Maria Larsson medger att hon "tänkt om" och att det behövs en tydligare statlig vägledning om bemanning. Men Socialstyrelsens nya uppdrag handlar inte om att ta fram nya, reviderade demensriktlinjer. Socialstyrelsen är expertmyndigheten som tar fram nationella riktlinjer genom en kontrollerad process. Rekommendationerna baseras på vad kunskapsläget medger – inte vad politiken önskar.
I de nyligen framtagna demensriktlinjerna sägs inget om bemanningsnivåer eftersom kunskapsunderlaget ansågs otillräckligt för att kunna utfärda sådana rekommendationer. (Det fanns dock experter med avvikande uppfattning red anm). Men riktlinjerna revideras regelbundet och, påpekar Maria Larsson, "ingenting hindrar att bemanningsfrågan tas upp igen när kunskapsläget så tillåter".
Socialstyrelsens uppdrag med att ta fram vägledning för bemanning ska vara klart senast den 15 augusti 2011.
Magnus Westlander
I en artikel i Svenska Dagbladet skriver äldreminister Maria Larsson att kommunerna, som har ansvaret för personalbemanningen i det särskilda boendet, har fått stora belopp av regeringen för att klara välfärdens kärnverksamhet. Men "situationen kräver ytterligare åtgärder", anser hon och hänvisar till Socialstyrelsens nattliga räd på närmare 100 demensboenden i höstas. Den visade att äldreboendet i Piteå, där SVT:s Uppdrag granskning tidigare avslöjat allvarliga brister, inte var något undantag. Sex av tio granskade boenden hade för låg nattbemanning, enligt Socialstyrelsen.
Redan före jul ställde sig en riksdagsmajoritet bakom motioner som gav Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera sina nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom med riktlinjer för bemanning. Regeringspartierna röstade då nej till förslagen.
Nu går regeringen oppositionen till mötes men bara delvis. Maria Larsson medger att hon "tänkt om" och att det behövs en tydligare statlig vägledning om bemanning. Men Socialstyrelsens nya uppdrag handlar inte om att ta fram nya, reviderade demensriktlinjer. Socialstyrelsen är expertmyndigheten som tar fram nationella riktlinjer genom en kontrollerad process. Rekommendationerna baseras på vad kunskapsläget medger – inte vad politiken önskar.
I de nyligen framtagna demensriktlinjerna sägs inget om bemanningsnivåer eftersom kunskapsunderlaget ansågs otillräckligt för att kunna utfärda sådana rekommendationer. (Det fanns dock experter med avvikande uppfattning red anm). Men riktlinjerna revideras regelbundet och, påpekar Maria Larsson, "ingenting hindrar att bemanningsfrågan tas upp igen när kunskapsläget så tillåter".
Socialstyrelsens uppdrag med att ta fram vägledning för bemanning ska vara klart senast den 15 augusti 2011.
Magnus Westlander
Otillåten produktplacering i SVT:s Drottningoffret
Exponeringen av ett alzheimerläkemedel i TV-serien Drottningoffret strider mot läkemedelsbranschens etiska regelverk. Nu får företaget Pfizer böta 90 000 kr för otillåten produktplacering.
Det är Dagens Medicin som uppmärksammar det unika beslutet av Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM. Det är nämligen första gången, enligt branschorganisationen LIF, som ett läkemedelsföretag fälls för produktplacering av ett receptbelagt läkemedel i ett TV-program.
I Drottningoffret spelar Susanne Reuter en partiledare som får diagnosen Alzheimers sjukdom mitt under en hektisk valrörelse. Hennes läkare förklarar att ”med bromsmediciner kan personer med din intellektuella kapacitet kompensera det som har gått förlorat, i alla fall ett tag...”. Sedan zoomar kameran en förpackning med Aricept, Pfizers receptbelagda läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Pfizer uppger att man blev kontaktad av prouktionsbolaget innan inspelningen av Drottningoffret. Bolaget ville låna en läkemedelsförpackning för att skapa en så realistisk miljö som möjligt för skådespelarna. Läkemedelsföretaget menar att förpackningen som lånades ut var av obetydligt värde och att utlåningen skedde under förutsättning att den inte skulle skulle visas i bild. Pfizer hävdar vidare att man aldrig gavs möjlighet att se slutprodukten för att avgöra om exponering av läkemedlet skett.
IGM köper inte Pfizers resonemang. Det måste ha varit uppenbart för läkemedelsföretaget att förpackningen inte bara skulle demonstreras runt bland skådespelarna, utan att den i något eller några andra sammanhang även skulle kunna komma att visas i filmen, skriver IGM i stt beslut. Dessutom kostar en förpackning Aricept närmare 1000 kr vilket, enlig IGM, inte är av ”obetydligt värde”.
IGM betonar att det inte har ingått i IGM:s mandat att bedöma om gällande radio- och TV-lagar följts. Pfizer kommer inte att överklaga beslutet.
Magnus Westlander
Det är Dagens Medicin som uppmärksammar det unika beslutet av Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM. Det är nämligen första gången, enligt branschorganisationen LIF, som ett läkemedelsföretag fälls för produktplacering av ett receptbelagt läkemedel i ett TV-program.
I Drottningoffret spelar Susanne Reuter en partiledare som får diagnosen Alzheimers sjukdom mitt under en hektisk valrörelse. Hennes läkare förklarar att ”med bromsmediciner kan personer med din intellektuella kapacitet kompensera det som har gått förlorat, i alla fall ett tag...”. Sedan zoomar kameran en förpackning med Aricept, Pfizers receptbelagda läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Pfizer uppger att man blev kontaktad av prouktionsbolaget innan inspelningen av Drottningoffret. Bolaget ville låna en läkemedelsförpackning för att skapa en så realistisk miljö som möjligt för skådespelarna. Läkemedelsföretaget menar att förpackningen som lånades ut var av obetydligt värde och att utlåningen skedde under förutsättning att den inte skulle skulle visas i bild. Pfizer hävdar vidare att man aldrig gavs möjlighet att se slutprodukten för att avgöra om exponering av läkemedlet skett.
IGM köper inte Pfizers resonemang. Det måste ha varit uppenbart för läkemedelsföretaget att förpackningen inte bara skulle demonstreras runt bland skådespelarna, utan att den i något eller några andra sammanhang även skulle kunna komma att visas i filmen, skriver IGM i stt beslut. Dessutom kostar en förpackning Aricept närmare 1000 kr vilket, enlig IGM, inte är av ”obetydligt värde”.
IGM betonar att det inte har ingått i IGM:s mandat att bedöma om gällande radio- och TV-lagar följts. Pfizer kommer inte att överklaga beslutet.
Magnus Westlander
Demens kopplas till hörselnedsättning
Personer med hörselnedsättning har en ökad benägenhet att få en demensdiagnos senare i livet. Det visar en färsk studie i Archives of Neurology.
Studien bygger på data från drygt 600 personer som i början av 1990-talet genomgick hörselundersökningar och kognitiva tester. Av de 184 deltagarna med hörselnedsättning fick mer än hälften, 95 stycken, en demensdiagnos senare i livet. Det var en betydligt högre andel än i jämförelsegruppen. Ju kraftigare hörselnedsättning desto större var risken att utveckla en demen
ssjukdom.
Forskarna bakom studien betonar att det konstaterade sambandet mellan demens och hörsel har flera möjliga förklaringar. Demenssjukdom kan vara överdiagnosticerat bland personer med hörselnedsättning. Eller tvärtom, hörselnedsättning kan vara överrepresenterat bland de med kognitiva svårigheter. Men det kan också vara så att hörselnedsättning faktiskt bidrar till demensutvecklingen, till exempel genom ökad social isolering.
Om det senare är fallet kan vissa insatser för att förebygga demens spela en viktig roll, menar forskarna, och pekar på bland annat digitala hörapparater och cochlea implantat.
Magnus Westlander
Studien bygger på data från drygt 600 personer som i början av 1990-talet genomgick hörselundersökningar och kognitiva tester. Av de 184 deltagarna med hörselnedsättning fick mer än hälften, 95 stycken, en demensdiagnos senare i livet. Det var en betydligt högre andel än i jämförelsegruppen. Ju kraftigare hörselnedsättning desto större var risken att utveckla en demenssjukdom.
Forskarna bakom studien betonar att det konstaterade sambandet mellan demens och hörsel har flera möjliga förklaringar. Demenssjukdom kan vara överdiagnosticerat bland personer med hörselnedsättning. Eller tvärtom, hörselnedsättning kan vara överrepresenterat bland de med kognitiva svårigheter. Men det kan också vara så att hörselnedsättning faktiskt bidrar till demensutvecklingen, till exempel genom ökad social isolering.
Om det senare är fallet kan vissa insatser för att förebygga demens spela en viktig roll, menar forskarna, och pekar på bland annat digitala hörapparater och cochlea implantat.
Magnus Westlander
Till Archives Of Neurology »
(nytt fönster)
Framtidens undersköterskor...
I fem av klasserna på Ross Tensta gymnasium går eleverna Demens ABC. Den nya webbutbildningen fungerar utmärkt och fyller ett tomrum på omvårdnadsprogrammet. Det anser Silviasjuksköterskan Kajsa Båkman.
Kajsa Båkman utbildar sig till vårdlärare och gör sin praktik på Ross Tensta gymnasium. Här har hon introducerat webbutbildningen Demens ABC för eleverna på omvårdnadsprogrammet. Gensvaret har varit mycket positivt.
– Först har jag visat utbildningen på stor skärm, med datorn kopplad till projektorn. Vi har gått i genom hur man registrerar sig och genomfört det första kapitlet tillsammans. Sedan har eleverna i huvudsak arbetat självständigt och för det mesta utanför lektionstid, med mig som handledare. Många av eleverna har redan slutfört utbildningen och fått sitt diplom.
Demens ABC är en kostnadsfri webbutbildning och öppen för alla. Den vänder sig först och främst till vårdpersonal men enligt Kajsa Båkman fungerar den utmärkt även på gymnasienivå. Framförallt fyller den ett stort tomrum menar hon.
– Tyvärr är ju demenssjukdomar fortfarande ett lågprioriterade på landets vårdutbildningar och omvårdnadsprogrammet är verkligen inget undantag, säger hon.
Att Demens ABC är en webbaserad kurs är ingen nackdel för eleverna på Ross Tensta gymnasium som är ett IT-gymnasium. Flera har uttryckt att det är bra att man både får använda synen och hörseln, till skillnad från en lärobok som man bara läser. Eleverna har utan problem navigerat genom kapitlen – att alla har sin egen dator har varit en fördel för att kunna arbeta fritt och i sin egen takt.
– Svårigheterna har varit kopplade till språket, få av eleverna har svenska som modersmål. Ibland har jag fått hjälpa dem att förstå innehållet, till exempel frågorna i kunskapstestet, säger Kajsa Båkman.
Eleverna som går det treåriga omvårdnadsprogrammet blir undersköterskor när de är klara med utbildningen. Att ha ett diplom från Demens ABC kan vara en bra merit när de söker arbete inom vård och omsorg.
– Och detta är de väl medvetna om. Du må tro att de är stolta när de får sitt diplom, säger Kajsa Båkman.
Kajsa Båkman utbildar sig till vårdlärare och gör sin praktik på Ross Tensta gymnasium. Här har hon introducerat webbutbildningen Demens ABC för eleverna på omvårdnadsprogrammet. Gensvaret har varit mycket positivt.
– Först har jag visat utbildningen på stor skärm, med datorn kopplad till projektorn. Vi har gått i genom hur man registrerar sig och genomfört det första kapitlet tillsammans. Sedan har eleverna i huvudsak arbetat självständigt och för det mesta utanför lektionstid, med mig som handledare. Många av eleverna har redan slutfört utbildningen och fått sitt diplom.
Demens ABC är en kostnadsfri webbutbildning och öppen för alla. Den vänder sig först och främst till vårdpersonal men enligt Kajsa Båkman fungerar den utmärkt även på gymnasienivå. Framförallt fyller den ett stort tomrum menar hon.
– Tyvärr är ju demenssjukdomar fortfarande ett lågprioriterade på landets vårdutbildningar och omvårdnadsprogrammet är verkligen inget undantag, säger hon.
Att Demens ABC är en webbaserad kurs är ingen nackdel för eleverna på Ross Tensta gymnasium som är ett IT-gymnasium. Flera har uttryckt att det är bra att man både får använda synen och hörseln, till skillnad från en lärobok som man bara läser. Eleverna har utan problem navigerat genom kapitlen – att alla har sin egen dator har varit en fördel för att kunna arbeta fritt och i sin egen takt.
– Svårigheterna har varit kopplade till språket, få av eleverna har svenska som modersmål. Ibland har jag fått hjälpa dem att förstå innehållet, till exempel frågorna i kunskapstestet, säger Kajsa Båkman.
Eleverna som går det treåriga omvårdnadsprogrammet blir undersköterskor när de är klara med utbildningen. Att ha ett diplom från Demens ABC kan vara en bra merit när de söker arbete inom vård och omsorg.
– Och detta är de väl medvetna om. Du må tro att de är stolta när de får sitt diplom, säger Kajsa Båkman.
Elever vid Ross Tensta gymnasium utbildar sig i Demens ABC.
Fler ansluter sig till kvalitetsregister
Ekonomiska morötter ökar användningen av kvalitetsregister i vården. I år får de flesta kommuner och landsting ta del av de 100 miljoner kronor som regeringen avsatt till de som ansluter sig till Senior Alert och Svenska Palliativregistret.
– Vården av de mest sjuka äldre ska vara av bästa kvalitet. Genom kvalitetsregister blir det möjligt att mäta och jämföra resultat av de insatser som görs. Därför är det glädjande att så många kommuner och landsting nu anslutit sig och börjat registrera, säger äldreminister Maria Larsson i ett pressmeddelande från Socialdepartementet.
Antalet kommuner anslutna till Senior Alert har ökat från 20 till 196 på ett år. Även intresset för Svenska Palliativregistret har ökat påtagligt: i december 2010 nådde 210 kommuner och 17 landsting det uppsatta målet att registrera 40 procent eller fler dödsfall i palliativregistret.
Totalt sett får 86 procent av landstingen och 77 procent av kommunerna del av prestationsersättningen på 100 miljoner kronor från staten. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nyligen beslutat om ett lika stort belopp i en ny överenskommelse för 2011.
Med Senior Alert ges stöd till ett förebyggande arbetssätt genom att risk för fall, trycksår och undernäring bedöms och dokumenteras på ett samlat sätt. Kvalitetsregistret ger också stöd för dokumentation av vilka åtgärder som sätts in och att uppföljning av resultatet görs. Syftet med Svenska Palliativregistret är att säkerställa att alla människor får en värdig död.
SveDem är ett annat nationellt kvalitetsregister. Syftet är att förbättra kvaliteten i demensvården. Anslutning till SveDem är kostnadsfritt men berättigar inte till regeringens prestationsersättning.
– Vården av de mest sjuka äldre ska vara av bästa kvalitet. Genom kvalitetsregister blir det möjligt att mäta och jämföra resultat av de insatser som görs. Därför är det glädjande att så många kommuner och landsting nu anslutit sig och börjat registrera, säger äldreminister Maria Larsson i ett pressmeddelande från Socialdepartementet.
Antalet kommuner anslutna till Senior Alert har ökat från 20 till 196 på ett år. Även intresset för Svenska Palliativregistret har ökat påtagligt: i december 2010 nådde 210 kommuner och 17 landsting det uppsatta målet att registrera 40 procent eller fler dödsfall i palliativregistret.
Totalt sett får 86 procent av landstingen och 77 procent av kommunerna del av prestationsersättningen på 100 miljoner kronor från staten. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nyligen beslutat om ett lika stort belopp i en ny överenskommelse för 2011.
Med Senior Alert ges stöd till ett förebyggande arbetssätt genom att risk för fall, trycksår och undernäring bedöms och dokumenteras på ett samlat sätt. Kvalitetsregistret ger också stöd för dokumentation av vilka åtgärder som sätts in och att uppföljning av resultatet görs. Syftet med Svenska Palliativregistret är att säkerställa att alla människor får en värdig död.
SveDem är ett annat nationellt kvalitetsregister. Syftet är att förbättra kvaliteten i demensvården. Anslutning till SveDem är kostnadsfritt men berättigar inte till regeringens prestationsersättning.
Kvalitetsregister på webben
www.palliativ.se » (nytt fönster)
www.senioralert.se » (nytt fönster)
www.SveDem.se » (nytt fönster)
Alzheimerfrågorna flyttar in i Vita huset
I januari skrev president Barack Obama under National Alzheimer’s Project (NAPA). Det innebär att landets alzheimerforskning, liksom vården och omsorgen, kommer att samordnas från högsta politiska nivå.
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Satsningar på yngre demenssjuka
På många håll saknas anpassade boenden och stöd till yngre demenssjuka och deras anhöriga. Ett par nya satsningar görs nu i Stockholm och Malmö.
I huvudstaden bygger stiftelsen Stockholms sjukhem ett nytt vård- och omsorgsboende med 100 lägenheter. Nio av dessa kommer att bilda ett gruppboende för yngre personer med demenssjukdom. Intill fastigheten anläggs en sinnenas trädgård och i bottenplanet kommer att finnas kafé, bibliotek och butikslokaler. Inflyttning beräknas till år 2012/2013.
I Malmö ligger Skånes enda dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom. Club Cefalon har nu permanentats efter att i tre år ha drivits som ett projekt av staden och neuropsykiatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus. Cefalon tar emot ett femtontal gäster och arrangerar en rad olika sociala aktiviteter.
– Vi har ett arbetssätt här som heter jagstödjande, vi tar tillvara de förmågor som finns kvar och stöttar upp för att stärka självförtroendet säger Annie Mervéus, sjuksköterska på Club Cefalon till Sydnytt (se TV-inslag nedan)
Till yngre demenssjuka räknas personer som inte är 65 år fyllda. Att erbjuda denna grupp särskilt anpassad dagverksamhet har hög prioritet i de nationella demensriktlinjerna.
Om Club Cefalon i SVT:s Sydnytt (Filmerna finns tyvärr inte längre kvar på SVTs hemsidan).
I huvudstaden bygger stiftelsen Stockholms sjukhem ett nytt vård- och omsorgsboende med 100 lägenheter. Nio av dessa kommer att bilda ett gruppboende för yngre personer med demenssjukdom. Intill fastigheten anläggs en sinnenas trädgård och i bottenplanet kommer att finnas kafé, bibliotek och butikslokaler. Inflyttning beräknas till år 2012/2013.
I Malmö ligger Skånes enda dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom. Club Cefalon har nu permanentats efter att i tre år ha drivits som ett projekt av staden och neuropsykiatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus. Cefalon tar emot ett femtontal gäster och arrangerar en rad olika sociala aktiviteter.
– Vi har ett arbetssätt här som heter jagstödjande, vi tar tillvara de förmågor som finns kvar och stöttar upp för att stärka självförtroendet säger Annie Mervéus, sjuksköterska på Club Cefalon till Sydnytt (se TV-inslag nedan)
Till yngre demenssjuka räknas personer som inte är 65 år fyllda. Att erbjuda denna grupp särskilt anpassad dagverksamhet har hög prioritet i de nationella demensriktlinjerna.
Om Club Cefalon i SVT:s Sydnytt (Filmerna finns tyvärr inte längre kvar på SVTs hemsidan).
Operation kan hjälpa vid småkärlsdemens
Forskare har för första gången visat att tillståndet för patienter med småkärlsdemens kan förbättras av operation. Studien är gjord vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.