Senaste nytt

22 sep 2010

Antipsykotiska läkemedel ökar risken för blodpropp 

 FORSKNING

Ny forskning ger ytterligare stöd för en restriktiv förskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demens. En stor brittisk studie visar på ökad risk för allvarliga biverkningar.

Studien bygger på data från ett primärvårdsregister med över sju miljoner individer. Under ett och ett halvt år fick drygt 25 000 av dem för första gången en blodpropp (djup ventrombos eller lungemboli). Forskarna fann en tydlig koppling till antipsykotiska läkemedel. Patienter som nyligen (senaste tre månaderna) börjat använda sådana hade en fördubblad risk att få blodpropp.

Den brittiska studien publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal och är en i raden som avslöjar allvarliga bieffekter av antipsykotiska läkemedel. En studie i Lancet (2009) på alzheimersjuka personer visade att sådana läkemedel ökade risken att dö i förtid (se högerspalt).

I Sverige använder många demenssjuka personer antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning – läkemedlen används inte bara vid hallucinationer och vanföreställningar utan många gånger mot icke-psykotiska tillstånd.

Läkemedelsverket kom för ett par år sedan med nya rekommendationer för behandling av psykiska symptom vid demens. I våras uppdaterade Socialsyrelsen sina kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.

Magnus Westlander

Studien bygger på data från ett primärvårdsregister med över sju miljoner individer. Under ett och ett halvt år fick drygt 25 000 av dem för första gången en blodpropp (djup ventrombos eller lungemboli). Forskarna fann en tydlig koppling till antipsykotiska läkemedel. Patienter som nyligen (senaste tre månaderna) börjat använda sådana hade en fördubblad risk att få blodpropp.

Den brittiska studien publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal och är en i raden som avslöjar allvarliga bieffekter av antipsykotiska läkemedel. En studie i Lancet (2009) på alzheimersjuka personer visade att sådana läkemedel ökade risken att dö i förtid (se högerspalt).

I Sverige använder många demenssjuka personer antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning – läkemedlen används inte bara vid hallucinationer och vanföreställningar utan många gånger mot icke-psykotiska tillstånd.

Läkemedelsverket kom för ett par år sedan med nya rekommendationer för behandling av psykiska symptom vid demens. I våras uppdaterade Socialsyrelsen sina kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.

Magnus Westlander

22 sep 2010

Antipsykotiska läkemedel leder till ökad dödlighet 

 FORSKNING

Användning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom är förknippat med flera allvarliga risker. En färsk norsk studie visar att läkemedlen fördubblar risken att dö jämfört med annan psykofarmaka. Forskarna har följt närmare 27 000 demenssjuka personer i åldern 65 år eller äldre.

Resultaten som publiceras i tidskriften The American Journal of Geriatric psychiatry bekräftas av tidigare forskning. Den norska studien är dock den första som har följt deltagarna i mer än sex år.

Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom. Läs mer om behandling av psykiska symptom vid demens i Läkemedelsverkets rekommendationer » (nytt fönster)

Resultaten som publiceras i tidskriften The American Journal of Geriatric psychiatry bekräftas av tidigare forskning. Den norska studien är dock den första som har följt deltagarna i mer än sex år.

Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning av antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom. Läs mer om behandling av psykiska symptom vid demens i Läkemedelsverkets rekommendationer » (nytt fönster)

21 sep 2010

Demens är världens artonde största ekonomi 

 

En ny rapport, utgiven på den Internationella Alzheimerdagen, visar att demenssjukdomarnas kostnader fortsätter att öka i världen. På en lista med de största ekonomierna skulle demens hamna på artonde plats, strax bakom Turkiet men långt före Sverige.

Demens är alltså ett globalt problem som, förutom mänskligt lidande, slukar stora resurser. Det framgår av World Alzheimer Report 2010 som publiceras av organisationen Alzheimer´s Disease International. Sätter man ett pris på den obetalda familjeomsorgen och adderar kostnaderna för samhällets vård och omsorg om personer med demenssjukdomar hamnar man på 604 miljarder dollar (för hela världen), en siffra som väntas öka år från år.

Mer än 35 miljoner människor i världen beräknas vara drabbade av demens. Antalet växer stadigt med ökad medellivslängd och åldrande befolkningar. Före år 2050 uppskattas 100 miljoner ha en demenssjukdom. Den största ökningen kommer att ske utanför den rika världen.

I Sverige har i dag närmare 150 000 personer en demenssjukdom. Ökningstakten tar fart på allvar omkring år 2020, när den stora kullen 40-talister passerar 80-årsstrecket.

– I dag ser vi hur platserna på särskilda boenden för dementa blir färre. Det är oroande. Nu har politikerna tio år på sig att planera, säger profesor Anders Wimo till Dagens Nyheter.

Magnus Westlander

 

 

Demens är alltså ett globalt problem som, förutom mänskligt lidande, slukar stora resurser. Det framgår av World Alzheimer Report 2010 som publiceras av organisationen Alzheimer´s Disease International. Sätter man ett pris på den obetalda familjeomsorgen och adderar kostnaderna för samhällets vård och omsorg om personer med demenssjukdomar hamnar man på 604 miljarder dollar (för hela världen), en siffra som väntas öka år från år.

Mer än 35 miljoner människor i världen beräknas vara drabbade av demens. Antalet växer stadigt med ökad medellivslängd och åldrande befolkningar. Före år 2050 uppskattas 100 miljoner ha en demenssjukdom. Den största ökningen kommer att ske utanför den rika världen.

I Sverige har i dag närmare 150 000 personer en demenssjukdom. Ökningstakten tar fart på allvar omkring år 2020, när den stora kullen 40-talister passerar 80-årsstrecket.

– I dag ser vi hur platserna på särskilda boenden för dementa blir färre. Det är oroande. Nu har politikerna tio år på sig att planera, säger profesor Anders Wimo till Dagens Nyheter.

Magnus Westlander

 

 

 
 

Läs World Alzheimer Report 2010 »
(nytt fönster)

 

 

Relaterad artikel

Demenskostnaderna i världen ökar kraftigt »

 

 

7 sep 2010

Förtydligande om lås och larm 

 

Viss förvirring har rått sedan Socialstyrelsen upphävde ett antal föreskrifter om begränsningsåtgärder i vården. Nu har myndigheten publicerat ett kort förtydligande om vad som gäller i dagsläget.

Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får endast användas som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom saknar ofta förmåga att uttrycka sitt samtycke men deras reaktioner kan många gånger visa hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om samtycke föreligger eller inte menar Socialstyrelsen.

– Vi vill förtydliga att det måsta fattas beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Generella beslut om att ta bort t ex larm och sänggrindar utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård.

Personal kan i undantagsfall hänvisa till nödrätten för att handgripligen ingripa, t ex om en person är på väg ut i nattlinnet i 20 graders kyla. Nödrätten kan enbart användas i akuta situationer när det finns allvarlig fara för den enskildes liv och hälsa.

Ytterligare förtydligande från Socialstyrelsen om gällande regler för skydds och tvångsåtgärder kommer inom kort.

Läs mer på Socialstyrelsens webb »

 

Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får endast användas som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom saknar ofta förmåga att uttrycka sitt samtycke men deras reaktioner kan många gånger visa hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om samtycke föreligger eller inte menar Socialstyrelsen.

– Vi vill förtydliga att det måsta fattas beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Generella beslut om att ta bort t ex larm och sänggrindar utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård.

Personal kan i undantagsfall hänvisa till nödrätten för att handgripligen ingripa, t ex om en person är på väg ut i nattlinnet i 20 graders kyla. Nödrätten kan enbart användas i akuta situationer när det finns allvarlig fara för den enskildes liv och hälsa.

Ytterligare förtydligande från Socialstyrelsen om gällande regler för skydds och tvångsåtgärder kommer inom kort.

Läs mer på Socialstyrelsens webb »

 

6 sep 2010

Behov på undantag när bemanningen är låg 

 

Låg personalbemanning gör att många viktiga behov sällan tillgodoses. Det visar en studie vid sex demensboenden i Stockholm.

Resultatet publiceras i en rapport som Stiftelsen Äldrecentrum gjort på uppdrag av Stockholms stads äldrenämnd. Utredarna har bl a gjort deltagande observationer vid sex olika demensboenden, både privat och offentligt drivna enheter, med nio vårdtagare i var och ett. Personaltätheten varierar däremot vilket visar sig i den omsorg som ges.

Två anställda under dagtid klarar av att låta vårdtagarna vakna i sin egen takt och hjälpa till med personlig hygien och påklädning. Däremot saknas tid för att ge tillräckligt med stöd vid måltiderna och att låta vårdtagarna bestämma när de ska gå på toa. Den låga bemanningen kvällstid gör att arbetsschemat styr tidpunkt för sänggående, snarare än vårdtagarens egen dygnsrytm.

Tiden för gemensamma aktiviteter är mycket begränsad, oftast finns ingen tid alls, konstaterar utredarna. Vid endast en av de undersökta enheterna (som har tre, ibland fem anställda under dagen) hann personalen genomföra sociala aktiviteter i större utsträckning. Här får också alla vårdtagare stöd vid måltiderna och toalettbesöken styrs av behovet.

Professor Mats Thorslund, vetenskapligt ansvarig för studien, menar att rapporten avspeglar förhållandena både i och utanför Stockholm. De som i dag bor på demensboenden har större vård och omsorgsbehov än tidigare och bemanningen har inte hängt med.

– Min bedömning är att Stockholm i det här avseendet inte skiljer sig från hur det ser ut i övrigt. Det finns naturligtvis undantag. Det finns demensboenden som har tillräcklig bemanning, och där det inget är att säga om kvalitén. Men överlag är den genomsnittliga bemanningen för låg för att uppfylla de kriterier som Stockholm och andra kommuner satt upp, säger Mats Thorslund i radions Dagens eko.

Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson håller med om att bemanningen skiftar men konstaterar också att boenden med likvärdig bemanning kan fungera högst olika.

– Ansvaret för bemanningen ligger på professionen och stadens inspektörsrapporter visar hur viktigt ledarskapet är. Det är viktigt att hela tiden följa upp vårdbehovet hos de äldre för bemanningsbehovet kan se olika ut över tid, säger hon i ett pressmeddelande.

I Stockholms stads nya upphandlingssystem ges samma ersättning till privata och kommunala utförare av heldygnsomsorg. Ersättningen ges i tre nivåer beroende på det bedömda vårdbehovet hos den äldre. Rapporten antyder att om fler demenssjuka äldre bedömdes i en högre ersättningsnivå finns inga ekonomiska hinder för att anställa mer personal säger Ewa Samuelsson.

– Ersättningssystemet med nivåer har endast funnits i två år så det är självklart att justeringar kan vara nödvändiga. Visar det sig ändå inte räcka så är det självklart en fråga för kommande budgetarbete.

Stockholms stad har ingen nedre gräns för personalbemanningen på äldreboenden. Det finns heller inte i de nationella demensriktlinjerna som kom i våras, något som Mats Thorslund beklagar.

– Det är inte svårt att studera och fastställa vad som absolut borde kunna vara miniminivåer, givet de kvalitetskriterier som man i allt större utsträckning har formulerat i de olika kommunerna. Vi har alltså konkreta kvalitetskriterier till exempel om hur ofta man ska få gå ut. Finns inte personal är det omöjligt. Det går att räkna på det, säger han.

Magnus Westlander

 

Resultatet publiceras i en rapport som Stiftelsen Äldrecentrum gjort på uppdrag av Stockholms stads äldrenämnd. Utredarna har bl a gjort deltagande observationer vid sex olika demensboenden, både privat och offentligt drivna enheter, med nio vårdtagare i var och ett. Personaltätheten varierar däremot vilket visar sig i den omsorg som ges.

Två anställda under dagtid klarar av att låta vårdtagarna vakna i sin egen takt och hjälpa till med personlig hygien och påklädning. Däremot saknas tid för att ge tillräckligt med stöd vid måltiderna och att låta vårdtagarna bestämma när de ska gå på toa. Den låga bemanningen kvällstid gör att arbetsschemat styr tidpunkt för sänggående, snarare än vårdtagarens egen dygnsrytm.

Tiden för gemensamma aktiviteter är mycket begränsad, oftast finns ingen tid alls, konstaterar utredarna. Vid endast en av de undersökta enheterna (som har tre, ibland fem anställda under dagen) hann personalen genomföra sociala aktiviteter i större utsträckning. Här får också alla vårdtagare stöd vid måltiderna och toalettbesöken styrs av behovet.

Professor Mats Thorslund, vetenskapligt ansvarig för studien, menar att rapporten avspeglar förhållandena både i och utanför Stockholm. De som i dag bor på demensboenden har större vård och omsorgsbehov än tidigare och bemanningen har inte hängt med.

– Min bedömning är att Stockholm i det här avseendet inte skiljer sig från hur det ser ut i övrigt. Det finns naturligtvis undantag. Det finns demensboenden som har tillräcklig bemanning, och där det inget är att säga om kvalitén. Men överlag är den genomsnittliga bemanningen för låg för att uppfylla de kriterier som Stockholm och andra kommuner satt upp, säger Mats Thorslund i radions Dagens eko.

Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson håller med om att bemanningen skiftar men konstaterar också att boenden med likvärdig bemanning kan fungera högst olika.

– Ansvaret för bemanningen ligger på professionen och stadens inspektörsrapporter visar hur viktigt ledarskapet är. Det är viktigt att hela tiden följa upp vårdbehovet hos de äldre för bemanningsbehovet kan se olika ut över tid, säger hon i ett pressmeddelande.

I Stockholms stads nya upphandlingssystem ges samma ersättning till privata och kommunala utförare av heldygnsomsorg. Ersättningen ges i tre nivåer beroende på det bedömda vårdbehovet hos den äldre. Rapporten antyder att om fler demenssjuka äldre bedömdes i en högre ersättningsnivå finns inga ekonomiska hinder för att anställa mer personal säger Ewa Samuelsson.

– Ersättningssystemet med nivåer har endast funnits i två år så det är självklart att justeringar kan vara nödvändiga. Visar det sig ändå inte räcka så är det självklart en fråga för kommande budgetarbete.

Stockholms stad har ingen nedre gräns för personalbemanningen på äldreboenden. Det finns heller inte i de nationella demensriktlinjerna som kom i våras, något som Mats Thorslund beklagar.

– Det är inte svårt att studera och fastställa vad som absolut borde kunna vara miniminivåer, givet de kvalitetskriterier som man i allt större utsträckning har formulerat i de olika kommunerna. Vi har alltså konkreta kvalitetskriterier till exempel om hur ofta man ska få gå ut. Finns inte personal är det omöjligt. Det går att räkna på det, säger han.

Magnus Westlander

 

 

 

Lämplig bemanning i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom (Stift Äldrecentrum)
Till rapporten »

 

23 aug 2010

Örebro får sin första minnesmottagning 

 

Nästa vår invigs Örebro läns första minnesmottagning. Den kommer att ligga vägg i vägg med bland annat vårdcentral, senior- och äldreboende.

Fastigheten Ängen som för närvarande håller på att byggas är resultatet av ett samarbete mellan landstinget och Örebro kommun. Anställda från båda huvudmännen kommer att arbeta i husets olika delar.

På minnesmottagningen ska sjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och läkare finnas tillgängliga. De ska ge råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. Det kan handla om samtalsstöd och olika former av anhörigstöd och hemvård till att få en diagnos. På så sätt hoppas man kunna upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede och därmed ge tidigare stöd till de drabbade och deras anhöriga.

Fastigheten Ängen som för närvarande håller på att byggas är resultatet av ett samarbete mellan landstinget och Örebro kommun. Anställda från båda huvudmännen kommer att arbeta i husets olika delar.

På minnesmottagningen ska sjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och läkare finnas tillgängliga. De ska ge råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. Det kan handla om samtalsstöd och olika former av anhörigstöd och hemvård till att få en diagnos. På så sätt hoppas man kunna upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede och därmed ge tidigare stöd till de drabbade och deras anhöriga.

23 aug 2010

Ännu ett läkemedelsförsök avbryts 

 FORSKNING

Förhoppningarna att kunna bromsa sjukdomsförloppet vid alzheimer har fått sig en ny törn. Två fas III-studier av ämnet semagacestat har avbrutits.

Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.

Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.

I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.

Magnus Westlander

Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.

Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.

I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.

Magnus Westlander

17 aug 2010

Regler för körkort skärps 

 

Demens kan vara ett medicinskt skäl till att dra in körkortet. Nu ökar kraven på läkarna att anmäla olämpliga bilförare.

Transportstyrelsens nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort börjar gälla från och med den 1 september. Läkarna är då skyldiga att anmäla patienter som av medicinska skäl bedöms vara "olämpliga" att inneha körkort. Det är en skärpning jämfört med Vägverkets nuvarande föreskrifter som talar om "uppenbart olämpliga". Som tidigare ska anmälan göras till Transportstyrelsen som fattar beslut om fortsatt körkortsinnehav.

Demens är en av flera diagnoser som kan utgöra ett medicinskt hinder för körkort. Forskning visar att mer än hälften av de bilförare som omkommer i trafiken och är äldre än 65 år har förändringar i hjärnan som tyder på demenssjukdom.

Transportstyrelsen – och tidigare Vägverket – anser att betydligt fler än i dag borde få körkortet indraget av medicinska skäl. Frågan är känslig – att bli ifrågasatt som bilförare kan upplevas som kränkande. Men läkare måste ta sitt ansvar och bli bättre på att anmäla olämpliga förare. Det anser Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.

– Vi på Transportstyrelsen satsar en del på att utbilda läkare och har konsultläkare runt om i landet som vi erbjuder att komma till klinikmöten och berätta vilka regler som gäller.

– Sen ser jag att yngre läkare som har fått utbildning i det här under sin läkarutbildning är ofta mer alerta och gör mer av det som vi i Sverige har bestämt att de ska göra, säger Lars Englund till P4 Kalmar.

Magnus Westlander

 

Transportstyrelsens nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort börjar gälla från och med den 1 september. Läkarna är då skyldiga att anmäla patienter som av medicinska skäl bedöms vara "olämpliga" att inneha körkort. Det är en skärpning jämfört med Vägverkets nuvarande föreskrifter som talar om "uppenbart olämpliga". Som tidigare ska anmälan göras till Transportstyrelsen som fattar beslut om fortsatt körkortsinnehav.

Demens är en av flera diagnoser som kan utgöra ett medicinskt hinder för körkort. Forskning visar att mer än hälften av de bilförare som omkommer i trafiken och är äldre än 65 år har förändringar i hjärnan som tyder på demenssjukdom.

Transportstyrelsen – och tidigare Vägverket – anser att betydligt fler än i dag borde få körkortet indraget av medicinska skäl. Frågan är känslig – att bli ifrågasatt som bilförare kan upplevas som kränkande. Men läkare måste ta sitt ansvar och bli bättre på att anmäla olämpliga förare. Det anser Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.

– Vi på Transportstyrelsen satsar en del på att utbilda läkare och har konsultläkare runt om i landet som vi erbjuder att komma till klinikmöten och berätta vilka regler som gäller.

– Sen ser jag att yngre läkare som har fått utbildning i det här under sin läkarutbildning är ofta mer alerta och gör mer av det som vi i Sverige har bestämt att de ska göra, säger Lars Englund till P4 Kalmar.

Magnus Westlander

 

 

 

bild på bilåkning

9 aug 2010

Alzheimer tema för fototävling 

 

Patient- och anhörigföreningen Alzheimer´s Society har arrangerat en fototävling under vinjetten Remember the person. Juryn, som bestod av bl a en professionell porträttfotograf och en person med alzheimerdiagnos, hade att ta ställning till 160 bidrag från hela Storbritannien. Fyra av dem tilldelades särskilda priser och de vinnande bidraget blev Stacy Cronly-Dillons fotografi av sin farfar som åskådare på flyguppvisningarna i Duxford.

Läs mer på Alzheimer´s Societys webb » (nytt fönster)

 

 

 

 

 

 

 

 

bild från fototävling

Fler bilder från utställningen
Remember the person » (nytt fönster)

9 aug 2010

Stress kan leda till demens 

 FORSKNING

Stressade medelålders kvinnor löper större risk att utveckla demenssjukdom. Det framgår av forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.

Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.

Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.

Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)

Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.

Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.

Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.

Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)