Senaste nytt
Ärftliga faktorer ofta bakom frontallobsdemens
Arvet har inte sällan en viktig betydelse för uppkomsten av frontallobsdemens. En brittisk studie visar att drygt 40 procent av de drabbade hade sjukdomen i släkten.
Frontallobssdemens, även kallad pannlobsdemens eller frontotemporal demens, har fått sitt namn av att de främre delarna av hjärnan skadas. Bristande omdöme, känslomässig avtrubbning och utarmat spåk är vanliga symptom. Till skillnad mot andra demenssjukdomar brukar den debutera redan i övre medelåldern. Nu visar en studie i Journal of Neurology att den oftare påverkas av ärtlighet än vad som är fallet vid t ex Alzheimers sjukdom.
Brittiska forskare har bland annat analyserat blodprov och studerat släkthistorien hos 225 personer med frontallobsdemens. Resultatet visar att 42 procent av dem hade haft en släkting med samma sjukdom. Det finns olika varianter av frontallobsdemens och de brittiska forskarna konstaterar att arvets betydelse varierar mellan dessa. Störst inverkan hade det vid former som karaktäriseras av svåra beteendestörningar. Vid uttalade språksvårigheter (semantisk demens) spelad ärflighet en mindre roll.
En av tio patienter i den brittiska studien följde mönstret för s k dominant nedärvning, det innebär att minst tre nära släktingar från tre generationer har haft frontallobsdemens. Hos drygt 17 % hittade forskarna genmutationer – sjukliga förändringar i arvsanlagen – som tros orsaka sjukdomen.
Magnus Westlander
Frontallobssdemens, även kallad pannlobsdemens eller frontotemporal demens, har fått sitt namn av att de främre delarna av hjärnan skadas. Bristande omdöme, känslomässig avtrubbning och utarmat spåk är vanliga symptom. Till skillnad mot andra demenssjukdomar brukar den debutera redan i övre medelåldern. Nu visar en studie i Journal of Neurology att den oftare påverkas av ärtlighet än vad som är fallet vid t ex Alzheimers sjukdom.
Brittiska forskare har bland annat analyserat blodprov och studerat släkthistorien hos 225 personer med frontallobsdemens. Resultatet visar att 42 procent av dem hade haft en släkting med samma sjukdom. Det finns olika varianter av frontallobsdemens och de brittiska forskarna konstaterar att arvets betydelse varierar mellan dessa. Störst inverkan hade det vid former som karaktäriseras av svåra beteendestörningar. Vid uttalade språksvårigheter (semantisk demens) spelad ärflighet en mindre roll.
En av tio patienter i den brittiska studien följde mönstret för s k dominant nedärvning, det innebär att minst tre nära släktingar från tre generationer har haft frontallobsdemens. Hos drygt 17 % hittade forskarna genmutationer – sjukliga förändringar i arvsanlagen – som tros orsaka sjukdomen.
Magnus Westlander
Till studien i Journal of Neurology » (nytt fönster)
Vid frontallobsdemens skadas hjärnans främre delar.
Mer om frontallobsdemens » (Fakta om demens)
Gotland och Pajala prisas av minister
Hattstugan på Gotland och Rönngården i Pajala får dela på Värdegrundspriset 2009. Priset delades ut av äldreminister Maria Larsson vid Äldreomsorgsdagarna i Stockholm.
Det är sjätte året i rad som Fortbildning AB och Tidingen Äldreomsorg delar ut Värdegrundspriset. De två uppmärksammade demensboendena från Gotland och Pajala får vardera 15 000 kronor. Pengarna är avsedda att användas till personalomsorg.
Ur juryns motivering (Rönngården):
"Rönngårdens demensboende präglas av en miljö väl anpassad till de boendes funktionshinder. Stor vikt har lagts vid att skapa ett hem och en trädgård med harmoni, gemenskap och möjlighet till ett rikt vardagsliv. Boendet ingår i bygemenskapen och i det föreningsliv som pågår där"
Ur juryns motivering (Hattstugan):
”Förhållningssättet genomsyras av att alla ska få åldras med värdighet, vara sedda och självständigt få forma sitt vardagsliv. Det innebär att personalen utgår ifrån den enskildes egna resurser i ett medvetet och väl genomtänkt sätt att arbeta. En gemensam värdegrund som omfattas av alla bildar plattform för arbetet.”
Det är sjätte året i rad som Fortbildning AB och Tidingen Äldreomsorg delar ut Värdegrundspriset. De två uppmärksammade demensboendena från Gotland och Pajala får vardera 15 000 kronor. Pengarna är avsedda att användas till personalomsorg.
Ur juryns motivering (Rönngården):
"Rönngårdens demensboende präglas av en miljö väl anpassad till de boendes funktionshinder. Stor vikt har lagts vid att skapa ett hem och en trädgård med harmoni, gemenskap och möjlighet till ett rikt vardagsliv. Boendet ingår i bygemenskapen och i det föreningsliv som pågår där"
Ur juryns motivering (Hattstugan):
”Förhållningssättet genomsyras av att alla ska få åldras med värdighet, vara sedda och självständigt få forma sitt vardagsliv. Det innebär att personalen utgår ifrån den enskildes egna resurser i ett medvetet och väl genomtänkt sätt att arbeta. En gemensam värdegrund som omfattas av alla bildar plattform för arbetet.”
Läs mer om:
- Rönngården, Pajala » (Arbeta med demens)
- Hattstugan, Gotland » (SR P4 Gotland, nytt fönster)
Dubbla uppgifter kan avslöja demens
Demens förväxlas ibland med depression. Nu har brittiska forskare hittat skillnader i testresultat som på sikt kan underlätta att skilja sjukdomarna åt. Studien är publicerade i senaste numret av Journal of Neurology.
Det är forskare vid universitetet i Edinburgh som jämfört förmågan att utföra två uppgifter samtidigt ("dual tasks"). 89 deltagare delades in i tre grupper: personer utan minnesproblem, personer med depression respektive alzheimers sjukdom. Studien visar att den senare gruppen hade svårast att lösa dubbla uppgifter, t ex att tala samtidigt som man korsar ett rum. Resultatet var statistiskt säkerställt och kvarstod även när man tog hänsyn till skillnader i minneskapacitet.
Många personer med demens blir aldrig utredda, en del av dem får felaktigt diagnosen depression. Det är framför allt symptomen vid svår depression som påminner om yttringarna av tidig demensfas.
Den brittiska studien är den första att jämföra demenssjuka med äldre personer med depression och deras förmåga att utföra dubbla uppgifter. Forskarteamet arbetar för att utveckla ett enkelt test som kan hjälpa läkare att skilja alzheimers sjukdom från depression och normalt åldrande.
Magnus Westlander
Referens
Sergio Della Sala et al, University of Edinburgh 'Alzheimer's disease, but not ageing or depression, affects dual-tasking'. Journal of Neurology Volume 256, Number 11, November 2009.
Det är forskare vid universitetet i Edinburgh som jämfört förmågan att utföra två uppgifter samtidigt ("dual tasks"). 89 deltagare delades in i tre grupper: personer utan minnesproblem, personer med depression respektive alzheimers sjukdom. Studien visar att den senare gruppen hade svårast att lösa dubbla uppgifter, t ex att tala samtidigt som man korsar ett rum. Resultatet var statistiskt säkerställt och kvarstod även när man tog hänsyn till skillnader i minneskapacitet.
Många personer med demens blir aldrig utredda, en del av dem får felaktigt diagnosen depression. Det är framför allt symptomen vid svår depression som påminner om yttringarna av tidig demensfas.
Den brittiska studien är den första att jämföra demenssjuka med äldre personer med depression och deras förmåga att utföra dubbla uppgifter. Forskarteamet arbetar för att utveckla ett enkelt test som kan hjälpa läkare att skilja alzheimers sjukdom från depression och normalt åldrande.
Magnus Westlander
Referens
Sergio Della Sala et al, University of Edinburgh 'Alzheimer's disease, but not ageing or depression, affects dual-tasking'. Journal of Neurology Volume 256, Number 11, November 2009.
Till studien i Journal of Neurology » (nytt fönster)
Finsk-svensk alzheimerforskare prisas
Miia Kivipelto, docent från Kuopio universitet och verksam vid ARC-Karolinska Institutet, har belönats av Finlands Akademi. Den 22 oktober tog hon emot Akademipriset vid Vetenskapsgalan i Helsingfors.
I sin forskning undersöker Miia Kivipelto bland annat behandlingsbara riskfaktorer för demenssjukdom som ju är en snabbt växande utmaning för både folkhälsan och samhällsekonomin. Hon leder en forskningsgrupp som undersöker hur miljö och gener samverkar vid minnesstörningar. Forskningsmaterialet utgörs huvudsakligen av demografiskt breda epidemiologiska undersökningar, men gruppen har även inlett den första interventionsundersökningen om levnadsvanor. Syftet med den är att minska risken för minnesstörningar och demens.
Åldern är den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom men Miia Kivipelto har visat att motion och rätt diet minskar risken att insjukna, speciellt hos personer som är ärftligt disponerade för Alzheimers sjukdom.
– Vår forskning har gett rikligt med kunskap om riskfaktorer i anslutning till demens och Alzheimers sjukdom. Vi har konstaterat att bland annat förhöjt blodtryck, kolesterol, övervikt, brist på motion och för mycket mättade fetter och alkohol är illa för hjärnan och ökar demensrisken. Det här är ett viktigt budskap till alla och kan motivera envar att se över sina levnadsvanor. Genom att tänka på hjärtat kan vi också förebygga demens, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.
Juryns motivering:
"Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas".
I sin forskning undersöker Miia Kivipelto bland annat behandlingsbara riskfaktorer för demenssjukdom som ju är en snabbt växande utmaning för både folkhälsan och samhällsekonomin. Hon leder en forskningsgrupp som undersöker hur miljö och gener samverkar vid minnesstörningar. Forskningsmaterialet utgörs huvudsakligen av demografiskt breda epidemiologiska undersökningar, men gruppen har även inlett den första interventionsundersökningen om levnadsvanor. Syftet med den är att minska risken för minnesstörningar och demens.
Åldern är den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom men Miia Kivipelto har visat att motion och rätt diet minskar risken att insjukna, speciellt hos personer som är ärftligt disponerade för Alzheimers sjukdom.
– Vår forskning har gett rikligt med kunskap om riskfaktorer i anslutning till demens och Alzheimers sjukdom. Vi har konstaterat att bland annat förhöjt blodtryck, kolesterol, övervikt, brist på motion och för mycket mättade fetter och alkohol är illa för hjärnan och ökar demensrisken. Det här är ett viktigt budskap till alla och kan motivera envar att se över sina levnadsvanor. Genom att tänka på hjärtat kan vi också förebygga demens, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.
Juryns motivering:
"Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas".
Docent Miia Kivipelto tar emot Akademipriset 2009 vid Finlands Akademi (foto: Petri Asikainen/STT Info Kuva)
Långtidsstudie i Umeå förlängs till 2015
Forskningsprojektet Betula får pengar till en ny testomgång. Närmare 5 000 Umeåbor, i åldrarna 25–100 år, har deltagit i befolkningsstudien som startade 1988.
Det är projektledaren och professorn Lars-Göran Nilsson som för P4 Västerbotten uppger att projektet förlängs med en sjätte testomgång. Den ska göras mellan åren 2013 och 2015. Större delen av finasieringen sker via Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Betulaprojektet om drivs av Umeå universitet studerar bl a hur olika minnesfunktioner påverkas över tiden och hur demenssjukdom kan upptäckas tidigare. En uppmärksammad doktorsavhandling från hösten 2008 visade bl a att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder (se Luktsinnet kan avslöja begynnande demens »)
Magnus Westlander
Det är projektledaren och professorn Lars-Göran Nilsson som för P4 Västerbotten uppger att projektet förlängs med en sjätte testomgång. Den ska göras mellan åren 2013 och 2015. Större delen av finasieringen sker via Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Betulaprojektet om drivs av Umeå universitet studerar bl a hur olika minnesfunktioner påverkas över tiden och hur demenssjukdom kan upptäckas tidigare. En uppmärksammad doktorsavhandling från hösten 2008 visade bl a att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder (se Luktsinnet kan avslöja begynnande demens »)
Magnus Westlander
Mer om Betula i Äldre i Centrum, nr 2/2008:
Betula kastar nytt ljus över minnet » (nytt fönster)
Andra svenska befolkningsstudier:
Minnesmottagning i Skåne invigd igen
Lång väntan på utredning har präglat demensvården inom Region Skåne, framför allt i nordvästra delen. Nu ska det bli en ändring på det. I fredags återinvigdes minnesmottagningen på Ängelholms sjukhus.
– Demenssjukvården i Skåne har inte varit bra. Men nu känns det jättebra att minnesmottagningen här kommer igång, säger Berit Wirödal, förste vice ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd till Helsingborgs Dagblad.
Bemanningen på mottagningen har under några år varit närmast obefintlig, något som lett till långa väntetider. Läkaren Per Johansson, tidigare inom psykiatrin, har nu anställts och deltagit i rekryteringen av nya medarbetare. F n arbetar tre läkare, tre sjuksköterskor och en psykolog på deltid. Det är tillräckligt för att klara av att diagnosticera demens, enligt Per Johansson, men han skulle gärna vilja att uppdraget utökades så att mottagningen även kan ta hand om patienterna när de blir sämre.
Magnus Westlander
– Demenssjukvården i Skåne har inte varit bra. Men nu känns det jättebra att minnesmottagningen här kommer igång, säger Berit Wirödal, förste vice ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd till Helsingborgs Dagblad.
Bemanningen på mottagningen har under några år varit närmast obefintlig, något som lett till långa väntetider. Läkaren Per Johansson, tidigare inom psykiatrin, har nu anställts och deltagit i rekryteringen av nya medarbetare. F n arbetar tre läkare, tre sjuksköterskor och en psykolog på deltid. Det är tillräckligt för att klara av att diagnosticera demens, enligt Per Johansson, men han skulle gärna vilja att uppdraget utökades så att mottagningen även kan ta hand om patienterna när de blir sämre.
Magnus Westlander
Relaterade artiklar
- Region Skåne skär ner på demenssatsning » (nytt fönster)
- Region Skåne vill utjämna skillnader inom demensvården » (nytt fönster)
Problem att lägga pussel kommer före glömska
Alzheimers sjukdom förknippas ofta med glömska. Men det finns andra kognitiva funktioner som försämras tidigare, flera år före diagnosen kan ställas. Det visar en studie i Archives of Neurology.
Det är forskare från universitet i Kansas, USA, som följt 444 personer. Efter 25 år hade 134 av dem utvecklat demens varav 44 hade Alzheimers sjukdom (bekräftad genom obduktion). Under åren hade deltagarna genomfört regelbundna tester av minnet, rumsuppfattningen och andra kognitiva (mentala) förmågor.
Analyser av testresultaten visade en märkbar försämring av olika minnesfunktioner redan ett år för demensdiagnosen hade ställts. Men ännu tidigare, tre år före diagnosen, försämrades den visuospatiala förmågan som används när man t ex läser kartor och lägger pussel.
I ett visuospatialt test fick deltagarna i 30 sekunder titta på ett papper med bl a cirklar och rektanglar. De ombads sedan att rita de geometriska formerna utifrån sin minnesbild. Deltagare som senare utvecklade demens hade problem även när man lade originalpappret bredvid och bad dem kopiera det.
Forskarna drar slutsatsen att enbart tester som mäter minnesfunktioner är otillräckligt när man forskar på tidiga tecken på kognitiv svikt vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Det är forskare från universitet i Kansas, USA, som följt 444 personer. Efter 25 år hade 134 av dem utvecklat demens varav 44 hade Alzheimers sjukdom (bekräftad genom obduktion). Under åren hade deltagarna genomfört regelbundna tester av minnet, rumsuppfattningen och andra kognitiva (mentala) förmågor.
Analyser av testresultaten visade en märkbar försämring av olika minnesfunktioner redan ett år för demensdiagnosen hade ställts. Men ännu tidigare, tre år före diagnosen, försämrades den visuospatiala förmågan som används när man t ex läser kartor och lägger pussel.
I ett visuospatialt test fick deltagarna i 30 sekunder titta på ett papper med bl a cirklar och rektanglar. De ombads sedan att rita de geometriska formerna utifrån sin minnesbild. Deltagare som senare utvecklade demens hade problem även när man lade originalpappret bredvid och bad dem kopiera det.
Forskarna drar slutsatsen att enbart tester som mäter minnesfunktioner är otillräckligt när man forskar på tidiga tecken på kognitiv svikt vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Visuospatial förmåga
= förmågan att med synen bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader
Till studien i Archives of Neuorolgy » (nytt fönster)
Läkarkritik mot demensriktlinjer
Två läkare, specialister i allmänmedicin, kritiserar på en rad punkter Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. I en artikel i Läkartidningen pekar de bl a på det faktum att många demenssjuka saknar diagnos, något som enligt riktlinjerna bör åtgärdas. Men många av dessa patienter finns redan på ett äldreboende. Följen blir då, enligt artikelförfattarna, att man på dessa boenden måste "jaga diagnoser" för att hyfsa statistiken istället för att ge hjälp. Läs artikel i Läkartidningen » (nytt fönster)
Den preliminära versionen av riktlinjerna, som kom i augusti, behandlas under hösten i 13 regionala seminarier runt om i landet. Den slutgiltiga versionen väntas våren 2010.
Diagnostik av demenssjukdom hos äldre är inte onödig
"Vi har svårt att förstå varför äldre personer har mindre rätt att få sina sjukdomar diagnostiserade än yngre". Det skriver tio experter inom demensområdet i en replik till artikeln ovan. Läs artikeln i Läkartidningen, nr 49 » (nytt fönster)
Den preliminära versionen av riktlinjerna, som kom i augusti, behandlas under hösten i 13 regionala seminarier runt om i landet. Den slutgiltiga versionen väntas våren 2010.
Diagnostik av demenssjukdom hos äldre är inte onödig
"Vi har svårt att förstå varför äldre personer har mindre rätt att få sina sjukdomar diagnostiserade än yngre". Det skriver tio experter inom demensområdet i en replik till artikeln ovan. Läs artikeln i Läkartidningen, nr 49 » (nytt fönster)
Jag blev säkrare i min yrkesroll
Anne Wintheim utbildade sig till undersköterska 1975 och har nu 33 års erfarenhet från vård och omsorg med äldre.
- Jag trivs med att arbeta med människor. Det är ingen slump att jag arbetar här.
Anne började läsa Specialistutbildad undersköterska inom vård av äldre på KY-Akademin i Göteborg år 2004 och examinerades 2006. Hon har startat upp en dagverksamhet, klubb Otium, för personer med demenssjukdom på Tre Stiftelser. Anne har det operativa ansvaret. Syftet är att göra vardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för gästerna och verksamheten utgår från det salutogena synsättet.
Utbildningen hade stor betydelse för Annes yrkesutveckling.
- Jag fick bekräftat de kunskaper som jag anade att jag hade. Genom utbildningen kunde jag integrera min yrkeserfarenhet med teori, jag fick fördjupade kunskaper och blev säkrare i min yrkesroll. Jag har också utvecklats som människa genom att studera.
Annes arbetsgivare stöttade under utbildningen och efter examen har hon fått möjlighet att använda sina nya kunskaper på arbetsplatsen. Anne arbetar som omsorgsutvecklare, är handledare i BOSA-projektet (ett utvecklingsprojekt som syftar till bättre boende och aktivitter på äldre da´r) och är dessutom dokumentationsansvarig.
Anne började läsa Specialistutbildad undersköterska inom vård av äldre på KY-Akademin i Göteborg år 2004 och examinerades 2006. Hon har startat upp en dagverksamhet, klubb Otium, för personer med demenssjukdom på Tre Stiftelser. Anne har det operativa ansvaret. Syftet är att göra vardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för gästerna och verksamheten utgår från det salutogena synsättet.
Utbildningen hade stor betydelse för Annes yrkesutveckling.
- Jag fick bekräftat de kunskaper som jag anade att jag hade. Genom utbildningen kunde jag integrera min yrkeserfarenhet med teori, jag fick fördjupade kunskaper och blev säkrare i min yrkesroll. Jag har också utvecklats som människa genom att studera.
Annes arbetsgivare stöttade under utbildningen och efter examen har hon fått möjlighet att använda sina nya kunskaper på arbetsplatsen. Anne arbetar som omsorgsutvecklare, är handledare i BOSA-projektet (ett utvecklingsprojekt som syftar till bättre boende och aktivitter på äldre da´r) och är dessutom dokumentationsansvarig.
Anne Wintheim,
Specialistutbildad undersköterska
Vilka är erfarenheterna av studiecirklarna?
"Våra erfarenheter så här långt visar att innehållet främst passar anhöriga vars sjuke partner eller förälder fortfarande bor hemma. Grupperna bör om möjligt vara sammansatta med personer som är i en liknande situation. Det kan således vara bra att ge möjlighet till speciella grupper för personer som är barn, make eller maka". Anna-Karin Edberg, professor i geriatrisk omvårdnad vid Lunds Universitet.
