
I filmen Gipsmössan delar Irene Ekström och Britt Nässén med sig av sina erfarenheter av hur det är att leva med en demenssjukdom.

I filmen Gipsmössan delar Irene Ekström och Britt Nässén med sig av sina erfarenheter av hur det är att leva med en demenssjukdom.

I filmen Gipsmössan delar Irene Ekström och Britt Nässén med sig av sina erfarenheter av hur det är att leva med en demenssjukdom.
”Man skulle ha en gipsmössa så att det syns. Jag har inte fel i benen utan i huvudet”, säger Britt i filmen.
Med humor och öppenhet berättar de båda om hur de får vardagen att fungera. Måste man till exempel sluta baka för att man inte vet om man har hällt tre eller fyra deciliter mjöl i smeten? Irene har löst just det problemet på ett smart sätt.
Filmen är 17 minuter lång och utgiven av landstinget i Sörmland. Du kan se den här på vår hemsida. Se Gipsmössan här » (nytt fönster)
Måltiden är för många äldre dagens höjdpunkt. När vi blir gamla tar vi steget tillbaka i utvecklingen. För personer med demenssjukdom blir matsituationen svår. Först försvinner förmågan att lägga upp mat, sedan att äta med bestick.
Måltiden är för många äldre dagens höjdpunkt. När vi blir gamla tar vi steget tillbaka i utvecklingen. För personer med demenssjukdom blir matsituationen svår. Först försvinner förmågan att lägga upp mat, sedan att äta med bestick. Allra sist tappas förmågan att äta med händerna samt sugreflexen som är det första vi lär oss som nyfödda. Denna rapport förklarar vad som händer med ätandet vid demenssjukdom samt vilka matsvårigheter som kan förekomma såsom agnosi, apraxi och dysfagi.
Ladda ned rapport (pdf, 9 sid)
Dysfagi är vanligt förekommande bland vårdtagare på vårdboende. Konsistensanpassad kost är en viktig del av behandlingen vid dessa problem. Gällande nationella rekommendationer anvisar timbalkost istället för purékost.
Dysfagi är vanligt förekommande bland vårdtagare på vårdboende. Konsistensanpassad kost är en viktig del av behandlingen vid dessa problem. Gällande nationella rekommendationer anvisar timbalkost istället för purékost. I denna studie har dietisterna Kristina Stefanovic Andersson & Margareta Bülow därför valt att utvärdera skillnaden mellan puré- och grov timbalkost.
Ladda ned » (pdf, 19 sid)
Rapporten tar upp hur ett PC-baserat pedagogiskt hjälpmedel kan utveckla och öka förståelsen för vad det innebär att leva med en demenssjukdom.
Rapporten tar upp hur ett PC-baserat pedagogiskt hjälpmedel kan utveckla och öka förståelsen för vad det innebär att leva med en demenssjukdom.
Ladda ner» (pdf, 20 sid.)
I denna skrift får man bland annat följa familjer som testat demenshjälpmedel. Teknik och demens var ett projekt som Hjälpmedelsinstitutet drev i samverkan med Demensförbundet och Alzheimerföreningen i Sverige under tre år.
I denna skrift får man bland annat följa familjer som testat demenshjälpmedel. Teknik och demens var ett projekt som Hjälpmedelsinstitutet drev i samverkan med Demensförbundet och Alzheimerföreningen i Sverige under tre år. Utgångspunkten var att teknik kan ge personer med demens ett stöd som ökar självständigheten, tryggheten och säkerheten.
Magasinet sammanfattar i artikelform projektets arbete och resultat. Magasinet innehåller också en intervju med äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson.
Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet
Ladda ner» (pdf, 36 sid.)
I denna rapport redovisas erfarenheter från ett projekt med syfte att ta fram ett underlag för utredning och bedömning av behov av kompensation vid tidsproblem omfattande minnesstöd, planeringsstöd och tidsorientering för personer med demens och deras närstående.
I denna rapport redovisas erfarenheter från ett projekt med syfte att ta fram ett underlag för utredning och bedömning av behov av kompensation vid tidsproblem omfattande minnesstöd, planeringsstöd och tidsorientering för personer med demens och deras närstående. Genom att använda åtgärdsprogrammet innehållande checklista för probleminventering, identifiering av tekniska lösningaroch uppföljning av hjälpmedlets nytta ska kunskapen hos förskrivare förstärkas. Åtgärdsprogrammet har prövats av arbetsterapeuter och utvärderats genom fallstudier i form av intervjuer med brukare och deras närstående.
Ladda ner» (pdf, 91 sid.)
Under år 2005-2006 genomfördes ett så kallat Genombrottsprojekt i nära samarbete mellan Nestor FoU-center och äldreomsorgen i Haninge, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö och Värmdö med representanter för hemtjänst, korttidsboende och äldreboende.
Under år 2005-2006 genomfördes ett så kallat Genombrottsprojekt i nära samarbete mellan Nestor FoU-center och äldreomsorgen i Haninge, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö och Värmdö med representanter för hemtjänst, korttidsboende och äldreboende. Med utgångspunkt från de äldre har tio parallella förändringsarbeten utvecklats som på olika sätt konkretiserat hur "det sociala innehållet" kan ta sig uttryck och stärkas i berörda verksamheter.
Ladda ner » (pdf, 156 sid)
Skillnaden mellan äldre och yngre personer med demens är att de yngre ofta har ett yrkesansvar och kanske även ansvar för familj. Rapportens syfte är att sprida kunskap om yngre personer och deras närstående och vilka svårigheter som uppkommer.
Skillnaden mellan äldre och yngre personer med demens är att de yngre ofta har ett yrkesansvar och kanske även ansvar för familj. Rapportens syfte är att sprida kunskap om yngre personer och deras närstående och vilka svårigheter som uppkommer. Slutsatsen av rapporten är att kunskap om metoder, arbetssätt och organisationsformer för en förbättrad livssituation för yngre personer med demens och deras närstående saknas.
Ladda ned rapport (pdf, 91 sid)
Syftet var att utveckla en modell för ett gott omhändertagandet och skapa en boende miljö som kan förbättra möjligheterna till en individanpassad omvårdnad utifrån vårdtagares särskilda behov av specifik omvårdnad i Strängnäs kommun.
Syftet var att utveckla en modell för ett gott omhändertagandet och skapa en boende miljö som kan förbättra möjligheterna till en individanpassad omvårdnad utifrån vårdtagares särskilda behov av specifik omvårdnad i Strängnäs kommun.
Ladda ned » (pdf, 44 sid)
Demenssjukdomar kostar samhället mycket pengar och antalet dementa ökar. Syftet med denna rapport är att beräkna antalet personer med demenssjukdom samt vad det kostar samhället. Syftet är även att kartlägga hur kostnaderna fördelas inom hälso- och sjukvård samt socialtjänsten.
Demenssjukdomar kostar samhället mycket pengar och antalet dementa ökar. Syftet med denna rapport är att beräkna antalet personer med demenssjukdom samt vad det kostar samhället. Syftet är även att kartlägga hur kostnaderna fördelas inom hälso- och sjukvård samt socialtjänsten. Antalet dementa har ökat med drygt 9 000 sedan år 2000 och kostnaderna ligger idag på ungefär 50 miljarder kronor. Cirka 85 procent av dessa kostnader finns inom den primärkommunala sektorn.
Ladda ned » (pdf, 50 sid)