Senaste nytt

1 aug 2018

Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet 

 FORSKNING

Ett hopp eller åter en flopp? Frågan väcks av en uppmärksammad studie på den stora alzheimerkonferensen i Chicago. Professor Lars Lannfelt är engagerad i den forskning som får många att åter börja hoppas på ett nytt läkemedel mot alzheimer.

bild på plackVid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sj""ukdomsförloppet.

Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.

BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?

Lars LannfeltTveklöst ja enligt Lars Lanfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.

Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.

– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.

Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.

– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.

Magnus Westlander

Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)

Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)

bild på plackVid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sj""ukdomsförloppet.

Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.

BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?

Lars LannfeltTveklöst ja enligt Lars Lanfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.

Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.

– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.

Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.

– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.

Magnus Westlander

Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)

Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)

1 aug 2018

Bill Gates satsar på alzheimerdiagnostik 

 

...

Bill GatesBill Gates, Microsofts grundare och en av världens rikaste personer, fortsätter satsa på alzheimerforskningen. Han och en rad andra privata aktörer bidrar med sammanlagt drygt en kvarts miljard kronor till en ny fond: Diagnostics Accelerator. Syftet är att påskynda utvecklingen av tidig och mer tillförlitlig alzheimerdiagnostik.

Bill Gates har uppgett att engagemanget i alzheimer delvis bottnar i erfararenheter i familjen. Hans pappa har Alzheimers sjukdom. I fjol donerade Bill Gates nämare en halv miljard kronor till Dementia Discovery Fund.

Källa: www.gatesnotes.com (nytt fönster)

Bill GatesBill Gates, Microsofts grundare och en av världens rikaste personer, fortsätter satsa på alzheimerforskningen. Han och en rad andra privata aktörer bidrar med sammanlagt drygt en kvarts miljard kronor till en ny fond: Diagnostics Accelerator. Syftet är att påskynda utvecklingen av tidig och mer tillförlitlig alzheimerdiagnostik.

Bill Gates har uppgett att engagemanget i alzheimer delvis bottnar i erfararenheter i familjen. Hans pappa har Alzheimers sjukdom. I fjol donerade Bill Gates nämare en halv miljard kronor till Dementia Discovery Fund.

Källa: www.gatesnotes.com (nytt fönster)

5 jul 2018

Ny rapport från ADI och Karolinska Institutet 

 

...

Global estimates of informal careIgår presenterades en ny rapport från Alzheimer’s Disease International (ADI) och Karolinska Institutet – ”Global estimates of informal care”. Syftet med rapporten är att på en global nivå, presentera en skattning av hur mycket informell vård som ges av anhöriga.

I samband med att rapporten släpptes intervjuades professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, och Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum, av Sveriges Radio, hör inslaget här » (nytt fönster)
 
Läs rapporten i sin helhet (engelska) » (PDF i nytt fönster)

Global estimates of informal careIgår presenterades en ny rapport från Alzheimer’s Disease International (ADI) och Karolinska Institutet – ”Global estimates of informal care”. Syftet med rapporten är att på en global nivå, presentera en skattning av hur mycket informell vård som ges av anhöriga.

I samband med att rapporten släpptes intervjuades professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, och Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum, av Sveriges Radio, hör inslaget här » (nytt fönster)
 
Läs rapporten i sin helhet (engelska) » (PDF i nytt fönster)

4 jul 2018

Dalabutik utsedd till årets demensvänliga 

 

...

bild från prisutdelning
Prisutdelning: Årets demensvänliga butik. Fr v Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön och Alexandra Charles von Hofsten, ordf. 1,6-&2,6-miljonerklubben.

Under Almedalsveckan i Visby delades priset Årets demensvänliga butik ut för andra gången. I år gick priset till Coopbutiken på Sollerön i Dalarna.

Priset är instiftat av Svenskt Demenscentrum och motiveringen till årets pristagare lyder: För att i samarbete med Morsa-Orsa demensförening gett personalen grundläggande kunskap om demenssjukdom för att bättre kunna bemöta kunder med kognitiva funktionsnedsättningar.

Butiken har använt ett avgiftsfritt utbildningsmaterial från Demensförbundet, framtaget i samarbete med Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön, fick representera Coopbutiken under prisceremonin som ägde rum den 3 juli på Gotlands museum.

I fjol gick priset till Ica Håsta i Hudiksvall.

Läs mer om utbildningsmaterialet för butiker (Arbeta med demens) 

bild från prisutdelning
Prisutdelning: Årets demensvänliga butik. Fr v Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön och Alexandra Charles von Hofsten, ordf. 1,6-&2,6-miljonerklubben.

Under Almedalsveckan i Visby delades priset Årets demensvänliga butik ut för andra gången. I år gick priset till Coopbutiken på Sollerön i Dalarna.

Priset är instiftat av Svenskt Demenscentrum och motiveringen till årets pristagare lyder: För att i samarbete med Morsa-Orsa demensförening gett personalen grundläggande kunskap om demenssjukdom för att bättre kunna bemöta kunder med kognitiva funktionsnedsättningar.

Butiken har använt ett avgiftsfritt utbildningsmaterial från Demensförbundet, framtaget i samarbete med Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön, fick representera Coopbutiken under prisceremonin som ägde rum den 3 juli på Gotlands museum.

I fjol gick priset till Ica Håsta i Hudiksvall.

Läs mer om utbildningsmaterialet för butiker (Arbeta med demens) 

21 jun 2018

Drottningen diplomerar 20 biståndshandläggare 

 

...

Bild på Drottningen som diplomerar biståndshandläggare

Nu har den första kullen biståndshandläggare examinerats från Sophiahemmets högskolekurs med fokus på demenssjukdom. De handlar om totalt 20 elever som nu kan titulera sig Biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Drottningen delade ut diplomet och en exklusiv pin vid en ceremoni på Silviahemmet.

– För Sophiahemmet Högskola är det oerhört viktigt att möta samhällsbehoven och att lyfta biståndshandläggarnas kompetens kring demenssjukvård. Vi är väldigt stolta över att genomföra denna utbildning tillsammans med Silviahemmet eftersom det ger studenterna unika möjligheter att ta del av den samlade kunskap och kompetens som vi kan bidra med, säger Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets Högskola. i ett pressmeddelande.

Läs Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

Mer info och bilder på Silviahemmets webb (nytt fönster)

Bild på Drottningen som diplomerar biståndshandläggare

Nu har den första kullen biståndshandläggare examinerats från Sophiahemmets högskolekurs med fokus på demenssjukdom. De handlar om totalt 20 elever som nu kan titulera sig Biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Drottningen delade ut diplomet och en exklusiv pin vid en ceremoni på Silviahemmet.

– För Sophiahemmet Högskola är det oerhört viktigt att möta samhällsbehoven och att lyfta biståndshandläggarnas kompetens kring demenssjukvård. Vi är väldigt stolta över att genomföra denna utbildning tillsammans med Silviahemmet eftersom det ger studenterna unika möjligheter att ta del av den samlade kunskap och kompetens som vi kan bidra med, säger Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets Högskola. i ett pressmeddelande.

Läs Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

Mer info och bilder på Silviahemmets webb (nytt fönster)

21 jun 2018

Silviahemscertifieringens effekter studeras 

 UTBILDNING

I flera år har Silviahemmet certifierat äldreboenden, sjukhusavdelningar och hela kommuner. Det innebär att vårdpersonal, och även chefer, lokalvårdare och vaktmästare, utbildas i demensvård. Certifikatet gäller sedan i tre år.

Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.

– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.

Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.

Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)

 

Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.

– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.

Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.

Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)

 

 

 

bild på omslag till Äldre i Centrum, nr 2/2018

Läs tidskriften Äldre i Centrum (nytt fönster)

21 jun 2018

Prestigelös Linköpingschef prisas 

 

Föreningen Gott ledarskap i demensvården har utsett Pia Fransson till årets stipendiat. Hon är verksam vid Järdalavägens Vårdboende i Linköping och får stipendiet bland annat för "sitt tydliga, orädda och prestigelösa ledarskap".

Pbild på Pia Franssonia Fransson och hennes medarbetare arbetar för en nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. Utvecklingsarbete pågår också inom en rad andra områden. Bland annat ska alla medarbetare få en gemensam grundutbildning om musikens och kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Pia Fransson är också initiativtagare och grundare till Lärcenter för en god demensvård. Det är en numera etablerad verksamhet för utveckling och kvalitet inom demensvården på lokal, regional och nationell nivå.

Stipendiet delades ut av Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet.

Läs mer på www.gottledarskap.nu (nytt fönster)

 

 

Pbild på Pia Franssonia Fransson och hennes medarbetare arbetar för en nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. Utvecklingsarbete pågår också inom en rad andra områden. Bland annat ska alla medarbetare få en gemensam grundutbildning om musikens och kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Pia Fransson är också initiativtagare och grundare till Lärcenter för en god demensvård. Det är en numera etablerad verksamhet för utveckling och kvalitet inom demensvården på lokal, regional och nationell nivå.

Stipendiet delades ut av Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet.

Läs mer på www.gottledarskap.nu (nytt fönster)

 

 

20 jun 2018

Två stjärnor till Stortorp 

 

...

Gruppbild från Stortorp 

Två avdelningar på Stortorps äldreboende i Huddinge har nu blivit stjärnmärkta. Svenskt Demenscentrum var på plats när personal från Ekgården och Nygården firade utmärkelsen med bubblande cider och svenska jordgubbar.

– Skål och grattis, säger en märkbart stolt AnnKristin Bergström, enhetschef på Ekgården, och vänder sig till ett 30-tal medarbetare som haft möjlighet att lämna arbetet på avdelningarna för en stund.

– Det har verkligen varit ett jätteengagemang under hela utbildningen. Ni har fått sätta ord på det ni gör, och jag har lärt mig mycket av er, säger hon.

Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt ger personal kunskap och verktyg för att kunna utveckla det personcentrerade arbetet på sin arbetsplats. Den omfattar fyra undervisningstillfällen med reflektionsträffar. Inför varje tillfälle ska deltagarna förbereda sig genom webbutbildningar, bl a Demens ABC och Nollvision, och hemuppgifter. Ekgården och Nygården, som ligger i samma byggnad, hade det första utbildningstillfället i slutet på mars. Nu har de gått i mål.

– Vi har talat om det här i flera år, kurser om livsmedelshygien har det inte varit någon brist på men bra utbildningar om demens har verkligen saknats, säger AnnKristin Bergström som, i sin roll som chef, även genomgått de fyra utbildningsstegen, ett krav för att arbetsplatsen ska kunna bli stjärnmärkt.

Ekgården och Nygården är de första enheterna i landet att bli stjärnmärkta efter att utbildningsmodellen testats i en pilotstudie under 2016/2017 (då blev ett demensboende och fyra hemtjänstenheter stjärnmärkta). Undersköterskan Jessica Eriksson tycker att utbildningsmodellen är bra och håller rätt nivå. Oavsett hur länge man arbetat och vilka förkunskaper man har finns något att lära.

– Att upprepa saker är aldrig fel och att diskutera fallbeskrivningar lär man sig alltid mycket av, säger Jessica Eriksson som är diplomerad Silviasyster.

En del i utbildningsmodellen var väl känt för deltagarna. Jessica Eriksson säger att det allra flesta redan hade gått Svenskt Demenscentrums webbutbildningar, det gäller i alla fall Demens ABC. Även Checklista Demens, som ingår i ett av utbildningsstegen, används på både Ekgården och Nygården sedan flera år.

För instruktörerna, de som har hållit i samtliga utbildningstillfällena, var utbildningsmodellen på sätt och vis en större utmaning. Maria Lindgren och Britt Wallentin-Klang, undersköterskor på Ekgården, gick i början av året Svenskt Demenscentrums särskilda utbildning för stjärninstruktörer. Båda har lång erfarenhet av demensvård och arbetat som reflektionsledare i äldreomsorgen.

– Fast då är man en liten grupp, nu handlade det om powerpointpresentationer och 20 deltagare eller fler per gång. Det var faktiskt rätt nervöst i början men gud vad roligt det blev. Att vi två arbetar ihop till vardags tror jag bara har varit en fördel, säger Maria Lindgren.

Båda tycker att innehållet i studiematerialet (inklusive powerpointbilder) som instruktörerna fått från Svenskt Demenscentrum har varit bra.

– Vi har kunnat luta oss mot det och sedan fylla på med exempel utifrån våra egna erfarenheter, säger Maria Lindgren.

I instruktörsrollen har även ingått en del administration, till exempel att se till att samtliga deltagare genomfört webbutbildningarna. På Stortorp har det underlättats av ett nära samarbete med enhetscheferna som även pusslat med arbetsscheman för att frigöra tid för undervisningstillfällen.

Ekgårdens och Nygårdens stjärnmärkning gäller 2018 och 2019. För att få behålla den därefter måste en rad villkor vara uppfyllda, bland annat ska minst 80 procent av ordinarie personal ha genomfört utbildningsmodellen. Det kan innebära att nyanställd personal behöver utbildas. Men utgångsläget är bra. 

– På Ekgården fullföljde all ordinarie personal utbildningsmodellen – 100 procent! Det tycker jag avspeglar det stora intresset. Fler enheter i Huddinge kommer säkert att följa efter oss och bli stjärnmärkta, säger AnnKristin Bergström.

Text: Magnus Westlander
Foto: Yanan Li

Gruppbild från Stortorp 
Fr.v. Britt Wallentin-Klang (stjärnsinstruktör), Ann-Christin Kärrman (Svenskt Demenscentrum), Maria Lindgren (stjärnsinstruktör), AnnKristin Bergström (enhetschef) och Laila Becker (Svenskt Demenscentrum).

 

 

Gruppbild från Stortorp 

Två avdelningar på Stortorps äldreboende i Huddinge har nu blivit stjärnmärkta. Svenskt Demenscentrum var på plats när personal från Ekgården och Nygården firade utmärkelsen med bubblande cider och svenska jordgubbar.

– Skål och grattis, säger en märkbart stolt AnnKristin Bergström, enhetschef på Ekgården, och vänder sig till ett 30-tal medarbetare som haft möjlighet att lämna arbetet på avdelningarna för en stund.

– Det har verkligen varit ett jätteengagemang under hela utbildningen. Ni har fått sätta ord på det ni gör, och jag har lärt mig mycket av er, säger hon.

Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt ger personal kunskap och verktyg för att kunna utveckla det personcentrerade arbetet på sin arbetsplats. Den omfattar fyra undervisningstillfällen med reflektionsträffar. Inför varje tillfälle ska deltagarna förbereda sig genom webbutbildningar, bl a Demens ABC och Nollvision, och hemuppgifter. Ekgården och Nygården, som ligger i samma byggnad, hade det första utbildningstillfället i slutet på mars. Nu har de gått i mål.

– Vi har talat om det här i flera år, kurser om livsmedelshygien har det inte varit någon brist på men bra utbildningar om demens har verkligen saknats, säger AnnKristin Bergström som, i sin roll som chef, även genomgått de fyra utbildningsstegen, ett krav för att arbetsplatsen ska kunna bli stjärnmärkt.

Ekgården och Nygården är de första enheterna i landet att bli stjärnmärkta efter att utbildningsmodellen testats i en pilotstudie under 2016/2017 (då blev ett demensboende och fyra hemtjänstenheter stjärnmärkta). Undersköterskan Jessica Eriksson tycker att utbildningsmodellen är bra och håller rätt nivå. Oavsett hur länge man arbetat och vilka förkunskaper man har finns något att lära.

– Att upprepa saker är aldrig fel och att diskutera fallbeskrivningar lär man sig alltid mycket av, säger Jessica Eriksson som är diplomerad Silviasyster.

En del i utbildningsmodellen var väl känt för deltagarna. Jessica Eriksson säger att det allra flesta redan hade gått Svenskt Demenscentrums webbutbildningar, det gäller i alla fall Demens ABC. Även Checklista Demens, som ingår i ett av utbildningsstegen, används på både Ekgården och Nygården sedan flera år.

För instruktörerna, de som har hållit i samtliga utbildningstillfällena, var utbildningsmodellen på sätt och vis en större utmaning. Maria Lindgren och Britt Wallentin-Klang, undersköterskor på Ekgården, gick i början av året Svenskt Demenscentrums särskilda utbildning för stjärninstruktörer. Båda har lång erfarenhet av demensvård och arbetat som reflektionsledare i äldreomsorgen.

– Fast då är man en liten grupp, nu handlade det om powerpointpresentationer och 20 deltagare eller fler per gång. Det var faktiskt rätt nervöst i början men gud vad roligt det blev. Att vi två arbetar ihop till vardags tror jag bara har varit en fördel, säger Maria Lindgren.

Båda tycker att innehållet i studiematerialet (inklusive powerpointbilder) som instruktörerna fått från Svenskt Demenscentrum har varit bra.

– Vi har kunnat luta oss mot det och sedan fylla på med exempel utifrån våra egna erfarenheter, säger Maria Lindgren.

I instruktörsrollen har även ingått en del administration, till exempel att se till att samtliga deltagare genomfört webbutbildningarna. På Stortorp har det underlättats av ett nära samarbete med enhetscheferna som även pusslat med arbetsscheman för att frigöra tid för undervisningstillfällen.

Ekgårdens och Nygårdens stjärnmärkning gäller 2018 och 2019. För att få behålla den därefter måste en rad villkor vara uppfyllda, bland annat ska minst 80 procent av ordinarie personal ha genomfört utbildningsmodellen. Det kan innebära att nyanställd personal behöver utbildas. Men utgångsläget är bra. 

– På Ekgården fullföljde all ordinarie personal utbildningsmodellen – 100 procent! Det tycker jag avspeglar det stora intresset. Fler enheter i Huddinge kommer säkert att följa efter oss och bli stjärnmärkta, säger AnnKristin Bergström.

Text: Magnus Westlander
Foto: Yanan Li

Gruppbild från Stortorp 
Fr.v. Britt Wallentin-Klang (stjärnsinstruktör), Ann-Christin Kärrman (Svenskt Demenscentrum), Maria Lindgren (stjärnsinstruktör), AnnKristin Bergström (enhetschef) och Laila Becker (Svenskt Demenscentrum).

 

 

 

Läs mer om Stjärnmärkt
www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)

bild på logga

18 jun 2018

Ny spridningsväg för alzheimer upptäckt 

 FORSKNING

Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan hjärnceller vid Alzheimers sjukdom. Men spridningen kan bromsas i experiment med odlade celler. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Forskarna har riktat strålkastarljuset på så kallade exosomer, små vätskeblåsor vars främsta roll är att hjälpa celler att göra sig av med restprodukter. De kan lite förenklat liknas vid soppåsar som cellen kastar ut. Men i blåsorna finns både färdiga proteiner och genetiskt material som andra celler kan plocka upp.

I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom. På så vis kan sjukdomen spridas till nya nervceller. Den drabbade blir gradvis sämre i takt med att nya delar av hjärnan påverkas.

Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen stoppades spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor men upptäckten är principiellt viktig. 

Bild på Martin Hallbeck– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, i ett pressmedelande.

Läs pressmeddelandet från Linköpings universitet (nytt fönster)

 

Forskarna har riktat strålkastarljuset på så kallade exosomer, små vätskeblåsor vars främsta roll är att hjälpa celler att göra sig av med restprodukter. De kan lite förenklat liknas vid soppåsar som cellen kastar ut. Men i blåsorna finns både färdiga proteiner och genetiskt material som andra celler kan plocka upp.

I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom. På så vis kan sjukdomen spridas till nya nervceller. Den drabbade blir gradvis sämre i takt med att nya delar av hjärnan påverkas.

Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen stoppades spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor men upptäckten är principiellt viktig. 

Bild på Martin Hallbeck– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, i ett pressmedelande.

Läs pressmeddelandet från Linköpings universitet (nytt fönster)

 

15 jun 2018

En bok som fyller ett tomrum 

 

En bok för dig med demenssjukdom sprids nu via sjukhus och vårdcentraler. En av minnesmottagningarna som utnyttjat möjligheten att beställa boken gratis finns på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Här delas den ut till alla patienter som får en demensdiagnos.

Sjuksköterskor på minnesmottagning i Huddinge

Kognitiv mottagning M51, som är minnesmottagningens officiella namn, har drygt 600 nybesök per år. Varje månad får ungefär 30 patienter en diagnos. Vanligast är Alzheimers sjukdom men även Lewykroppsdemens, frontallobsdemens och andra kognitiva sjukdomar förekommer.

Många som utreds på mottagningen är yngre än 65 år. Men oavsett ålder är behovet av information och kunskap om demenssjukdom stort hos både patienter och anhöriga. Här har Svenskt Demenscentrums En bok för dig med demenssjukdom fyllt ett tomrum. Det anser de fyra sjuksköterskorna på minnesmottagningen: Kajsa Båkman, Alexandra Hernander Nalén, Charlotta W Nilsson och Pia Stenström.

Kajsa Båkman säger att en del läser den tillsammans med sin make eller maka. Hon berättar om ett äldre par som, efter att ha läst boken, bestämde sig för att vara öppen med att den ena fått en demensdiagnos.

– På ett återbesök fick vi höra att de hade ringt runt och förklarat för släkt och vänner vad som hade hänt. ”Det kändes så skönt efteråt”, berättade de.

I En bok för dig med demenssjukdom delar personer som ha en demensdiagnos med sig av sina erfarenheter. Boken innehåller konkreta tips och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt trots svår sjukdom. Sjuksköterskorna ser den som ett viktigt komplement till andra informativa trycksaker som mottagningen erbjuder.

– Demenssjukdomen väcker efterhand nya frågor och det är viktigt även med mer kortfattade faktablad. Hur mycket information patienten är i behov av varierar från person till person och under olika delar av sjukdomsförloppet, säger Alexandra Hernander Nahlén.

På mottagningen har man tagit fram faktablad om bland annat hur en minnesutredning går till och vad man bör tänka på när det gäller läkemedel. Ett särskilt blad tar upp frågor om ärftlighet och demens – genetiska enheten delar korridor med minnesmottagningen och kopplas ibland in för att utreda eventuella ärftliga samband. Även Svenskt Demenscentrums faktablad, som finns på olika språk, delas ofta ut till patienterna.

Den skriftliga informationen är ett viktigt minnesstöd och komplement till samtalen med mottagningens läkare, kuratorer och sjuksköterskor. Även bra bilder är viktiga, inte minst för att underlätta kommunikationen mellan patient och öppenvård.

– I En bok för dig med demenssjukdom finns bilder på olika kognitiva hjälpmedel. Vi brukar peka ut och markera dem som vi tror kan vara lämpliga. Patienten kan då visa dem för sin förskrivande arbetsterapeut. Långtifrån alla arbetsterapeuter känner ju till vilka kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden, påpekar Charlotta W Nilsson.

Magnus Westlander

Här delas den ut till alla patienter som får en demensdiagnos.

Sjuksköterskor på minnesmottagning i Huddinge

Kognitiv mottagning M51, som är minnesmottagningens officiella namn, har drygt 600 nybesök per år. Varje månad får ungefär 30 patienter en diagnos. Vanligast är Alzheimers sjukdom men även Lewykroppsdemens, frontallobsdemens och andra kognitiva sjukdomar förekommer.

Många som utreds på mottagningen är yngre än 65 år. Men oavsett ålder är behovet av information och kunskap om demenssjukdom stort hos både patienter och anhöriga. Här har Svenskt Demenscentrums En bok för dig med demenssjukdom fyllt ett tomrum. Det anser de fyra sjuksköterskorna på minnesmottagningen: Kajsa Båkman, Alexandra Hernander Nalén, Charlotta W Nilsson och Pia Stenström.

Kajsa Båkman säger att en del läser den tillsammans med sin make eller maka. Hon berättar om ett äldre par som, efter att ha läst boken, bestämde sig för att vara öppen med att den ena fått en demensdiagnos.

– På ett återbesök fick vi höra att de hade ringt runt och förklarat för släkt och vänner vad som hade hänt. ”Det kändes så skönt efteråt”, berättade de.

I En bok för dig med demenssjukdom delar personer som ha en demensdiagnos med sig av sina erfarenheter. Boken innehåller konkreta tips och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt trots svår sjukdom. Sjuksköterskorna ser den som ett viktigt komplement till andra informativa trycksaker som mottagningen erbjuder.

– Demenssjukdomen väcker efterhand nya frågor och det är viktigt även med mer kortfattade faktablad. Hur mycket information patienten är i behov av varierar från person till person och under olika delar av sjukdomsförloppet, säger Alexandra Hernander Nahlén.

På mottagningen har man tagit fram faktablad om bland annat hur en minnesutredning går till och vad man bör tänka på när det gäller läkemedel. Ett särskilt blad tar upp frågor om ärftlighet och demens – genetiska enheten delar korridor med minnesmottagningen och kopplas ibland in för att utreda eventuella ärftliga samband. Även Svenskt Demenscentrums faktablad, som finns på olika språk, delas ofta ut till patienterna.

Den skriftliga informationen är ett viktigt minnesstöd och komplement till samtalen med mottagningens läkare, kuratorer och sjuksköterskor. Även bra bilder är viktiga, inte minst för att underlätta kommunikationen mellan patient och öppenvård.

– I En bok för dig med demenssjukdom finns bilder på olika kognitiva hjälpmedel. Vi brukar peka ut och markera dem som vi tror kan vara lämpliga. Patienten kan då visa dem för sin förskrivande arbetsterapeut. Långtifrån alla arbetsterapeuter känner ju till vilka kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden, påpekar Charlotta W Nilsson.

Magnus Westlander

 

 

Beställ boken gratis

Vårdcentraler och minnesmottagningar kan beställa En bok för dig med demenssjukdom gratis via denna länk (gäller så långt lagret räcker).
 

Övriga kan köpa boken för 50 kr, exkl adm avgift, i Svenskt Demenscentrums webbshop (nytt fönster).

bild på bokomslag