Senaste nytt

3 apr 2009

FoU-rapport positiv till dagverksamhet i Uppsala 

 

Anhöriga till demenssjuka personer är mycket nöjda med en dagverksamhet som också erbjuder övernattning  som stöd för anhöriga i behov av avlösning. Det visar en ny FoU-rapport från Regionförbundet i Uppsala län som utvärderat dagverksamheten vid Klubb Orstenen.

Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.

Marianne Winqvist vid  Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.

De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.

Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist

Gunilla Nordberg 

Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.

Marianne Winqvist vid  Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.

De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.

Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist

Gunilla Nordberg 

2 apr 2009

Mörkertalen minskar i Östergötland 

 FORSKNING

Mörkertalet för personer med demenssjukdom inom Närsjukvården i Östra Östergötland (NSÖ) har minskat kraftigt de senaste åren. Det visar en nyligen publicerad rapport av Anne Ekdahl, överläkare vid Geriatriska Enheten, NSÖ och ordförande i Svensk Geriatrisk Förening.

Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år.  Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.

Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.

Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.

Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.

Gunilla Nordberg

Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år.  Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.

Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.

Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.

Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.

Gunilla Nordberg

 
  Anne Ekdahl
Överläkare Anne Ekdahl 

30 mar 2009

Sista dansen snart på Stockholmsteater 

 

Sista dansen har gått för utsålda hus i Göteborg. Den 5 maj har Carin Mannheimers pjäs om livet på ett äldreboende premiär på Stockholms stadsteater.

Sista dansen-skådespelareYvonne Lombard, Meta Welander och Meg Westergren är några av skådespelarna som ska gestalta pjäsens karaktärer, en brokig skara 80-plusare som haft turen att kvala in på ett äldreboende. Lennart Jähkel spelar Olle som äter 17 mediciner per dag. Ulla längtar efter en Dry Martini och Ingrid tar fel på Axel och sin sen länge döde make. Det har Axel inget emot.

”Sista Dansen” är både drastisk och rolig tycker Ann Lundgren, en av skådespelarna i Göteborgsuppsättningen.

– Manuset ger verkligen uttryck för Carin Mannheimers fina känsla för människor och hennes ömsinta förhållande till sina gestalter. Jag hoppas att teaterbesökarna lämnar föreställningen med en känsla om hur det är att vara människa…

Carin Mannheimer har tidigare skildrat livet i äldreomsorgen i den uppmärksammade TV-serien Solbacken från 2003.

Magnus Westlander

 

 

 

 

 

 

 

 

Sista dansen-skådespelareYvonne Lombard, Meta Welander och Meg Westergren är några av skådespelarna som ska gestalta pjäsens karaktärer, en brokig skara 80-plusare som haft turen att kvala in på ett äldreboende. Lennart Jähkel spelar Olle som äter 17 mediciner per dag. Ulla längtar efter en Dry Martini och Ingrid tar fel på Axel och sin sen länge döde make. Det har Axel inget emot.

”Sista Dansen” är både drastisk och rolig tycker Ann Lundgren, en av skådespelarna i Göteborgsuppsättningen.

– Manuset ger verkligen uttryck för Carin Mannheimers fina känsla för människor och hennes ömsinta förhållande till sina gestalter. Jag hoppas att teaterbesökarna lämnar föreställningen med en känsla om hur det är att vara människa…

Carin Mannheimer har tidigare skildrat livet i äldreomsorgen i den uppmärksammade TV-serien Solbacken från 2003.

Magnus Westlander

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Recension av Sista dansen (Göteborg): Solidaritet med vårdens hjältar » (SvD, nytt fönster)

19 mar 2009

Världens bästa alzheimerforskare finns i Sverige 

 FORSKNING

Professor Bengt Winblad är världens mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare. Det anser tidskriften Journal of Alzheimer´s Disease.

När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.

Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)

 

 

 

 

 

När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.

Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)

 

 

 

 

 

 

bild på Bengt Winblad
Professor Bengt Winblad rankas som
nr 1 bland världens alzheimerforskare.

19 mar 2009

Ryggmärgsprov kan avslöja alzheimer 

 FORSKNING

Ryggmärgsvätskan kan avslöja Alzheimers sjukdom, även innan demenssymptomen har visat sig. Analysmetoden som utvecklats i Sverige har validerats i en ny amerikansk studie.

ADNI-studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology. Den är gjord av ett forskarlag vid University of Pennsylvania School of Medicine som följt 411 personer med s k mild kognitiv nedsättning (MCI). Det innebär att de presterat något sämre än genomsnittet när minnet och andra kognitiva förmågor testats. MCI behöver inte leda till demens men är en riskfaktor.

Deltagarna har under åren genomgått undersökningar med bl a magnetröntgen och PET-kamera. Prover har även tagits på ryggmärgsvätska. I den har olika proteiner analyserats för att spåra alzheimer, både hos dem som riskerar att få sjukdomen och dem som utvecklat tydliga demenssymptom. I dag finns nämligen ingen helt säker metod för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom.

Analysmetoden som forskarna använt började utvecklas för drygt tio år sedan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i samverkan med läkemedelsbolaget Innogenetics. I ADNI-studien har den utvärderats genom att prover från deltagarna i MCI-gruppen jämförts med de från ”friska” personer och avlidna alzheimerpatienter. Resultatet är positivt.

Analysmetoden visade ha hög tillförlitlighet och gav rätt svar i 87 procent av fallen. 80 procent är gränsen för att ett test ska vara validerat och därmed betraktas som användbart i praktiken.

Vad i ryggmärgsvätskan kan då avslöja alzheimer? Metoden analyserar koncentrationerna av tre olika proteiner: tauprotein, fosfor-tau och betaamyloid.

– Tau finns inuti nervcellerna. När dessa börjar förtvina och gå under släpps proteinet ut i ryggmärgsvätskan vilket leder till ökade koncentrationer av tau, berättar professor Kaj Blennow som är medförfattare till studien och den som lett utvecklingsarbetet med analysmetoden vid Neurokemilabb på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Med betaamyloid förhåller det sig tvärtom. När det börjar produceras i onormalt stora mängder klumpar det ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. I ryggmärgsprovet kan man istället avläsa en minskad koncentration av betamyloid.

– Förändringen i koncentrationerna av tau och betamyloid börjar långt innan man märker av sjukdomen. Sedan, när de första symptomen visar sig, stabiliseras nivåerna, säger Kaj Blennow.

Det är detta som gör att man med god säkerhet kan identifiera personer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom redan innan de första symptomen visat sig. Metoden skulle därför kunna användas hälsokontroller för äldre (screeningtester) för att ”hitta” högriskpersoner. Men det är inget som Kaj Blennow förespråkar i dagsläget.

– Vi kan ju ändå inte erbjuda någon behandlig som stoppar processen. Den dagen vi kan det hamnar saken i ett helt annat läge.

Som diagnosinstrument tror Kaj Blennow att analys av ryggmärgsvätska däremot snart får en ökad betydelse. Ett ryggmärgsprov (lumbalpunktion) går fort och är relativt sett billigt, ca 1000 kr, jämfört med magnetröntgen och många andra undersökningsmetoder.

Magnus Westlander

ADNI-studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology. Den är gjord av ett forskarlag vid University of Pennsylvania School of Medicine som följt 411 personer med s k mild kognitiv nedsättning (MCI). Det innebär att de presterat något sämre än genomsnittet när minnet och andra kognitiva förmågor testats. MCI behöver inte leda till demens men är en riskfaktor.

Deltagarna har under åren genomgått undersökningar med bl a magnetröntgen och PET-kamera. Prover har även tagits på ryggmärgsvätska. I den har olika proteiner analyserats för att spåra alzheimer, både hos dem som riskerar att få sjukdomen och dem som utvecklat tydliga demenssymptom. I dag finns nämligen ingen helt säker metod för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom.

Analysmetoden som forskarna använt började utvecklas för drygt tio år sedan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i samverkan med läkemedelsbolaget Innogenetics. I ADNI-studien har den utvärderats genom att prover från deltagarna i MCI-gruppen jämförts med de från ”friska” personer och avlidna alzheimerpatienter. Resultatet är positivt.

Analysmetoden visade ha hög tillförlitlighet och gav rätt svar i 87 procent av fallen. 80 procent är gränsen för att ett test ska vara validerat och därmed betraktas som användbart i praktiken.

Vad i ryggmärgsvätskan kan då avslöja alzheimer? Metoden analyserar koncentrationerna av tre olika proteiner: tauprotein, fosfor-tau och betaamyloid.

– Tau finns inuti nervcellerna. När dessa börjar förtvina och gå under släpps proteinet ut i ryggmärgsvätskan vilket leder till ökade koncentrationer av tau, berättar professor Kaj Blennow som är medförfattare till studien och den som lett utvecklingsarbetet med analysmetoden vid Neurokemilabb på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Med betaamyloid förhåller det sig tvärtom. När det börjar produceras i onormalt stora mängder klumpar det ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. I ryggmärgsprovet kan man istället avläsa en minskad koncentration av betamyloid.

– Förändringen i koncentrationerna av tau och betamyloid börjar långt innan man märker av sjukdomen. Sedan, när de första symptomen visar sig, stabiliseras nivåerna, säger Kaj Blennow.

Det är detta som gör att man med god säkerhet kan identifiera personer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom redan innan de första symptomen visat sig. Metoden skulle därför kunna användas hälsokontroller för äldre (screeningtester) för att ”hitta” högriskpersoner. Men det är inget som Kaj Blennow förespråkar i dagsläget.

– Vi kan ju ändå inte erbjuda någon behandlig som stoppar processen. Den dagen vi kan det hamnar saken i ett helt annat läge.

Som diagnosinstrument tror Kaj Blennow att analys av ryggmärgsvätska däremot snart får en ökad betydelse. Ett ryggmärgsprov (lumbalpunktion) går fort och är relativt sett billigt, ca 1000 kr, jämfört med magnetröntgen och många andra undersökningsmetoder.

Magnus Westlander

 

bild på Kaj Blennow
Professor Kaj Blennow

 

 

Relaterad artikel

Biomarkörer avslöjar hjärnsjukdomar »
(nytt fönster, Swedish Brain Power)

13 mar 2009

Resultat från läkemedelsstudie förvånar utredare 

 FORSKNING

Vårdcentralerna i Jönköpings län satsar mer på läkemedelsgenomgångar än tidigare. Ändå tycks problemen med äldres läkemedel snarast ha ökat. Nationella data pekar delvis i en annan riktning.

Det är Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping som granskat läkemedelsbehandling av äldre personer med hemsjukvård. Studien är en uppföljning från 2005 då 15 vårdcentraler deltog. I 2008 års undersökning har ytterligare 14 vårdcentraler tillkommit.

Vårdcentralerna genomför regelbundna läkemedelsgenomgångar i en betydligt större omfattning än tidigare. Det gäller även utbildningar om läkemedel och äldres sjukdomar. Rapportförfattarna förvånas därför över resultaten som i många fall går stick i stäv med vad som kunde ha förväntats.

Den nya studien visar att läkemedlen i hemsjukvården blivit fler. En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! Många läkemedel innebär ökade risker av olika slag, något som också studien visade. Förekomsten av interaktioner (läkemedel som har en negativ påverkan på varandra) hade ökat sedan 2005, liksom dubbelanvändningen (när två läkemedel används mot samma symptom) av bland annat psykofarmaka.

Patienterna i studien var i genomsnitt 91 år. Andelen med en demenssjukdom var därför sannolikt hög. Många symptom som är vanliga vid demenssjukdom kan ofta behandlas ”icke-farmakologiskt”, bland annat förstoppning, sömnbesvär och beteendesymptom. Den omfattande användningen av laxermedel, sömnmedel samt neuroleptika och andra psykofarmaka tyder dock på att läkare sällan tillämpar detta, skriver rapportförfattarna.

Av Jönköpingsstudien framgår att läkemedel som bör undvikas blivit något vanligare i hemsjukvården. Det handlar bland annat om långverkande bensodiazepiner och s k antikolinerga läkemedel. Även användningen av sömnmedel och lugnande medel har ökat sedan förra mätningen. Här skiljer sig dock resultaten i Jönköping från nationella data säger Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.

– När vi utgår från Läkemedelsregistret kan vi inte skönja någon tendens till ökning i psykofarmakanvändningen hos äldre personer. Man kan dock inte utesluta att skillnaderna kan bero på olika mätmetoder, att den aktuella studien är avgränsad till hemsjukvårdspatienter och att åldergrupperna delvis skiljer sig åt.

Magnus Westlander

Läkemedelsbehandling av äldre i hemsjukvården Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 29 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen 2008 (Socialstyrelsen). Ladda ned » (pdf, 23 sid)

Det är Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping som granskat läkemedelsbehandling av äldre personer med hemsjukvård. Studien är en uppföljning från 2005 då 15 vårdcentraler deltog. I 2008 års undersökning har ytterligare 14 vårdcentraler tillkommit.

Vårdcentralerna genomför regelbundna läkemedelsgenomgångar i en betydligt större omfattning än tidigare. Det gäller även utbildningar om läkemedel och äldres sjukdomar. Rapportförfattarna förvånas därför över resultaten som i många fall går stick i stäv med vad som kunde ha förväntats.

Den nya studien visar att läkemedlen i hemsjukvården blivit fler. En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! Många läkemedel innebär ökade risker av olika slag, något som också studien visade. Förekomsten av interaktioner (läkemedel som har en negativ påverkan på varandra) hade ökat sedan 2005, liksom dubbelanvändningen (när två läkemedel används mot samma symptom) av bland annat psykofarmaka.

Patienterna i studien var i genomsnitt 91 år. Andelen med en demenssjukdom var därför sannolikt hög. Många symptom som är vanliga vid demenssjukdom kan ofta behandlas ”icke-farmakologiskt”, bland annat förstoppning, sömnbesvär och beteendesymptom. Den omfattande användningen av laxermedel, sömnmedel samt neuroleptika och andra psykofarmaka tyder dock på att läkare sällan tillämpar detta, skriver rapportförfattarna.

Av Jönköpingsstudien framgår att läkemedel som bör undvikas blivit något vanligare i hemsjukvården. Det handlar bland annat om långverkande bensodiazepiner och s k antikolinerga läkemedel. Även användningen av sömnmedel och lugnande medel har ökat sedan förra mätningen. Här skiljer sig dock resultaten i Jönköping från nationella data säger Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.

– När vi utgår från Läkemedelsregistret kan vi inte skönja någon tendens till ökning i psykofarmakanvändningen hos äldre personer. Man kan dock inte utesluta att skillnaderna kan bero på olika mätmetoder, att den aktuella studien är avgränsad till hemsjukvårdspatienter och att åldergrupperna delvis skiljer sig åt.

Magnus Westlander

Läkemedelsbehandling av äldre i hemsjukvården Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 29 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen 2008 (Socialstyrelsen). Ladda ned » (pdf, 23 sid)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

» En person som var närmare 100 år i undersökningen, använde 29 olika mediciner! »

12 mar 2009

Positivt läkemedelstest vid Lewykroppsdemens 

 FORSKNING

Läkemedlet memantin har prövats med positivt resultat på personer med Lewykroppsdemens. Studien är gjord vid Universitetssjukhuset MAS i samverkan med forskningskliniker i London och Stavanger.

I studien delades 75 patienter med Lewy Body demens slumpmässigt in i två grupper. Den ena gruppen fick läkemedlet memantin, den andra placebo (sockerpiller). 59 patienter fullföljde försöket som visade att läkemedelsbehandlingen hade positiva effekter berättar Elisabet Londos, docent och forskare vid neuropsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset MAS.

– Memantin gav klart signifikanta förbättringar globalt, det vill säga total sett. Studien visade heller inga biverkningar av läkemedlet.

Studien är den första som undersöker effekterna av memantin på personer med Lewy Body demens. I sommar väntas läkemedelsbolaget Lundbeck presentera en liknande studie.

Tidigare har s k kolinesterashämmare, som används vid Alzheimers sjukdom, visat sig vara effektiv vid Lewy Body demens. Även memantin – Ebixa ® – används för att lindra symptomen vid alzheimer med måttlig till svår demens.

Magnus Westlander

I studien delades 75 patienter med Lewy Body demens slumpmässigt in i två grupper. Den ena gruppen fick läkemedlet memantin, den andra placebo (sockerpiller). 59 patienter fullföljde försöket som visade att läkemedelsbehandlingen hade positiva effekter berättar Elisabet Londos, docent och forskare vid neuropsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset MAS.

– Memantin gav klart signifikanta förbättringar globalt, det vill säga total sett. Studien visade heller inga biverkningar av läkemedlet.

Studien är den första som undersöker effekterna av memantin på personer med Lewy Body demens. I sommar väntas läkemedelsbolaget Lundbeck presentera en liknande studie.

Tidigare har s k kolinesterashämmare, som används vid Alzheimers sjukdom, visat sig vara effektiv vid Lewy Body demens. Även memantin – Ebixa ® – används för att lindra symptomen vid alzheimer med måttlig till svår demens.

Magnus Westlander

 

 

bild på Elisabet Londos 
Docent Elisabet Londos

 

 

 

Fakta om Lewy Body demens »

10 mar 2009

Väntan på utredning ofta alltför lång 

 

Demenssjuksköterskorna måste ofta invänta demensutredningen innan vissa hjälpinsatser kan komma ifråga. Det är ett av problemen som medlemmarna i Stockholmsnätverket pekar på.

Demenssjuksköterskorna önskar att det fanns möjlighet att påbörja insatser i ett tidigare skede. Bestämmelser och tillämpning varierar mellan olika delar av Storstockholm men det är vanligt att en färdig demensutredning är ett krav för att kunna få vissa hjbild på stockholmsnätverkälp- och stödinsatser. I till exempel Värmdö krävs läkarintyg (demensdiagnos) för att få plats på dagvård och för boende på demensavdelning. I Vaxholm gäller detta alla riktade insatser, dagverksamhet och boende.

En demensutredning tar ofta lång tid och i många fall blir det för lång tid att vänta för den demenssjuke, menar demenssjuksköterskorna. En tydlig symptombild borde räcka för att kunna sätta in insatser som passar i det enskilda fallet.

Det här framkom vid ett möte med demenssjuksköterskornas nätverk i Stockholm och Svenskt Demenscentrum. I mötet tog deltagarna i nätverket upp vad de såg som problem och utvecklingsmöjligheter för huvudstadens demensvård.

En återkommande fråga var hur demenssjuksköterskorna ska få personal att ta till sig kunskaper och omsätta dem i praktiken. Erfarenheterna varierar men samtliga gav uttryck för att chefen måste finnas med som en stöttande part. Samtidigt diskuteras olika lärande former. En kommun arbetar med metodhandledning och tycker att detta ger god effekt i verksamheten.

Demenssjuksköterskorna anser vidare att deras kompetens inte används fullt ut. En gemensam uppfattning vara att demenssjuksköterskan borde sitta centralt i organisationen, underställd socialchefen eller äldreomsorgschefen.

Deltagarna poängterade att de måste skapa förutsättningar för personal att ge en god omsorg. Ofta tillsätter man inte vikarier vid sjukdom och man anser att det är för låg bemanning på demensboenden. Det behövs tid, positiva attityder och gott ledarskap. Här hänvisar man till Läkemedelsverket som i en skrivelse tar upp att det behövs tillräcklig personaltäthet vid bemötande av demenssjuka personer med beteendeförändringar och psykiatriska symptom (se högerspalt). Dessutom är äldre personer på sjukhem i dag multisjuka och kräver större, tidskrävande insatser.

Men demenssjuksköterskorna lyfte även fram positiva inslag. I dag finns ett större intresse för demensvården. Att vara demenssjuksköterska är i dag en uppskattad roll. Frivilligorganisationer och biståndshandläggare samarbetar med demenssjuksköterskan på olika sätt. Utredning av demenssjuka personer sker tidigare och anhöriga får ett bättre stöd än tidigare. De brukar ofta ge uttryck för att det är skönt att träffa någon som förstår sjukdomen.

Personalen är mer utbildad även om det finns men fortfarande förkommer att outbildade arbetar inom verksamheterna. Vissa kommuner har tagit bort titeln undersköterska och personal anställs som vårdbiträde trots utbildning och kompetens.

Nätverket ansåg även att demenssjuksköterskan borde få förskrivningsrätt för enkla kognitiva hjälpmedel, t ex orienteringshjälpmedel som ”kom ihåg klocka” och larm.

Ann-Christin Kärrman

 

 

 

Demenssjuksköterskorna önskar att det fanns möjlighet att påbörja insatser i ett tidigare skede. Bestämmelser och tillämpning varierar mellan olika delar av Storstockholm men det är vanligt att en färdig demensutredning är ett krav för att kunna få vissa hjbild på stockholmsnätverkälp- och stödinsatser. I till exempel Värmdö krävs läkarintyg (demensdiagnos) för att få plats på dagvård och för boende på demensavdelning. I Vaxholm gäller detta alla riktade insatser, dagverksamhet och boende.

En demensutredning tar ofta lång tid och i många fall blir det för lång tid att vänta för den demenssjuke, menar demenssjuksköterskorna. En tydlig symptombild borde räcka för att kunna sätta in insatser som passar i det enskilda fallet.

Det här framkom vid ett möte med demenssjuksköterskornas nätverk i Stockholm och Svenskt Demenscentrum. I mötet tog deltagarna i nätverket upp vad de såg som problem och utvecklingsmöjligheter för huvudstadens demensvård.

En återkommande fråga var hur demenssjuksköterskorna ska få personal att ta till sig kunskaper och omsätta dem i praktiken. Erfarenheterna varierar men samtliga gav uttryck för att chefen måste finnas med som en stöttande part. Samtidigt diskuteras olika lärande former. En kommun arbetar med metodhandledning och tycker att detta ger god effekt i verksamheten.

Demenssjuksköterskorna anser vidare att deras kompetens inte används fullt ut. En gemensam uppfattning vara att demenssjuksköterskan borde sitta centralt i organisationen, underställd socialchefen eller äldreomsorgschefen.

Deltagarna poängterade att de måste skapa förutsättningar för personal att ge en god omsorg. Ofta tillsätter man inte vikarier vid sjukdom och man anser att det är för låg bemanning på demensboenden. Det behövs tid, positiva attityder och gott ledarskap. Här hänvisar man till Läkemedelsverket som i en skrivelse tar upp att det behövs tillräcklig personaltäthet vid bemötande av demenssjuka personer med beteendeförändringar och psykiatriska symptom (se högerspalt). Dessutom är äldre personer på sjukhem i dag multisjuka och kräver större, tidskrävande insatser.

Men demenssjuksköterskorna lyfte även fram positiva inslag. I dag finns ett större intresse för demensvården. Att vara demenssjuksköterska är i dag en uppskattad roll. Frivilligorganisationer och biståndshandläggare samarbetar med demenssjuksköterskan på olika sätt. Utredning av demenssjuka personer sker tidigare och anhöriga får ett bättre stöd än tidigare. De brukar ofta ge uttryck för att det är skönt att träffa någon som förstår sjukdomen.

Personalen är mer utbildad även om det finns men fortfarande förkommer att outbildade arbetar inom verksamheterna. Vissa kommuner har tagit bort titeln undersköterska och personal anställs som vårdbiträde trots utbildning och kompetens.

Nätverket ansåg även att demenssjuksköterskan borde få förskrivningsrätt för enkla kognitiva hjälpmedel, t ex orienteringshjälpmedel som ”kom ihåg klocka” och larm.

Ann-Christin Kärrman

 

 

 

 
 

Vad gör en demenssjuksköterska?

  • Utbildning av personal
    och anhöriga
  • Handleder personal
  • Leder studiecirklar
  • Konsultativ roll till biståndshandläggare, primärvårdsläkare, distriktssköterskor
  • Informerar om stödinsatser
    vid BPSD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läkemedelsverkets rekommendationer:

Se Fakta om demens/Läkemedel »

10 mar 2009

Alzheimerforskare välkomnar Obamas beslut 

 FORSKNING

I går beslöt president Barack Obama att statliga medel får användas till forskning på s k embryonala stamceller. Därmed river han ett hinder som företrädaren George Bush rest för denna forskning som kan ha betydelse för t ex Alzheimers sjukdom.

Stamceller är omogna celler som kan bilda olika slags mogna celler, t ex blod- och hjärnceller. Forskningen på stamceller är relativt ny och har debatterats särskilt häftigt i USA. Den begränsades av Bushadminstrationen år 2001 efter påtryckningar från kristna högergrupper som anser det vara oetiskt att använda celler från mänskliga embryon. Sedan dess har statlig finserad forskning i USA endast haft tillgång till embryonala stamceller skapade före augusti 2001.

Vetenskapsmän ser en stor potential i stamcellsforskningen. Därför applåderar de måndagens beslut från Vita huset som möjliggör en ökad satsning på området. Rebecca Wood, chef för Alzheimer’s Research Trust i USA, menar att stamcellsforskningen i Storbritannien och Europa har öppnat spännande vägar för forskning om behandling av Alzheimers sjukdom. Dessa ansträngningar kan nu få draghjälp av större input från amerikanska forskare.

– Då Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar gradvis dödar hjärnceller kan stamcellsforskningen leda till helt nya ansatser vad gäller demenssjukdomar och ersättandet av förlorade hjärnceller. Demens är en global utmaning – den påverkar 26 millioner människor – som kräver globala lösningar, säger Rebecca Wood.

Magnus Westlander

Stamceller är omogna celler som kan bilda olika slags mogna celler, t ex blod- och hjärnceller. Forskningen på stamceller är relativt ny och har debatterats särskilt häftigt i USA. Den begränsades av Bushadminstrationen år 2001 efter påtryckningar från kristna högergrupper som anser det vara oetiskt att använda celler från mänskliga embryon. Sedan dess har statlig finserad forskning i USA endast haft tillgång till embryonala stamceller skapade före augusti 2001.

Vetenskapsmän ser en stor potential i stamcellsforskningen. Därför applåderar de måndagens beslut från Vita huset som möjliggör en ökad satsning på området. Rebecca Wood, chef för Alzheimer’s Research Trust i USA, menar att stamcellsforskningen i Storbritannien och Europa har öppnat spännande vägar för forskning om behandling av Alzheimers sjukdom. Dessa ansträngningar kan nu få draghjälp av större input från amerikanska forskare.

– Då Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar gradvis dödar hjärnceller kan stamcellsforskningen leda till helt nya ansatser vad gäller demenssjukdomar och ersättandet av förlorade hjärnceller. Demens är en global utmaning – den påverkar 26 millioner människor – som kräver globala lösningar, säger Rebecca Wood.

Magnus Westlander

 

bild på Barack Obama
President Barack Obama river hinder för en ökad satsning på stamcellsforskning.

4 mar 2009

Umeåprofessor får Silviahemmets stipendium 

 FORSKNING

Per-Olof Sandman får Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium 2009. Stipendiet delades ut idag av Drottning Silvia i Folkets hus, Stockholm.

Per-Olof Sandman blev leg sjuksköterska 1975 och tog drygt tio år senare en doktorsexamen i medicinsk vetenskap. 2001 tillträdde han sin nuvarande tjänst som professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. De senaste åren har han bl a varit drivande i arbetet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för demensvården som läggs fram senare i år.

prisutdelningPer-Olof Sandman är den fjärde vinnaren av Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium. Stipendiet är på 50 000 kronor och delades ut under Silviahemmets stora inspirationsdag i Folkets hus, inför närmare 250 åhörare. Motiveringen lyder:

"Professor Per Olof Sandman tilldelas detta stipendium för att under många år ha bedrivit forskning och förmedlat kunskap om personen med demenssjukdom till medarbetare inom vård och omsorg över hela landet. Personen bakom demenssjukdomen har tydliggjorts liksom vikten av att i vård och omsorgsarbetet både se till den enskilde och de anhöriga i demensutvecklingens alla faser. Genom personligt tilltal har den vetenskapliga teorin förmedlats på ett praktiskt begripligt sätt. Professor Per Olof Sandman har genom åren visat ett stort engagemang för demensfrågorna och har genom sina värdefulla insatser bidragit till den nationella kunskapsutvecklingen inom demensområdet.”

Magnus Westlander (foto: Tomas Södergren)

Per-Olof Sandman blev leg sjuksköterska 1975 och tog drygt tio år senare en doktorsexamen i medicinsk vetenskap. 2001 tillträdde han sin nuvarande tjänst som professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. De senaste åren har han bl a varit drivande i arbetet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för demensvården som läggs fram senare i år.

prisutdelningPer-Olof Sandman är den fjärde vinnaren av Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium. Stipendiet är på 50 000 kronor och delades ut under Silviahemmets stora inspirationsdag i Folkets hus, inför närmare 250 åhörare. Motiveringen lyder:

"Professor Per Olof Sandman tilldelas detta stipendium för att under många år ha bedrivit forskning och förmedlat kunskap om personen med demenssjukdom till medarbetare inom vård och omsorg över hela landet. Personen bakom demenssjukdomen har tydliggjorts liksom vikten av att i vård och omsorgsarbetet både se till den enskilde och de anhöriga i demensutvecklingens alla faser. Genom personligt tilltal har den vetenskapliga teorin förmedlats på ett praktiskt begripligt sätt. Professor Per Olof Sandman har genom åren visat ett stort engagemang för demensfrågorna och har genom sina värdefulla insatser bidragit till den nationella kunskapsutvecklingen inom demensområdet.”

Magnus Westlander (foto: Tomas Södergren)

 

bild på P O Sandman
Professor P O Sandman

 

 

Tidigare stipendiater:

Professor Barbro Beck Friis (2006)

Docent Ulla Passant (2007)

Docent Ingvar Karlsson (2008)