Senaste nytt
Många alzheimersjuka får motverkande läkemedel
Effekten av symptomlindrande alzheimerläkemedel motverkas av vissa läkemedel mot inkontinens och högt blodtryck. Ändå är det vanligt att patienter får dem samtidigt. Det visar en studie i Journal of the American Geriatrics Society.
Det är känt sedan tidigare att antikollinerga läkemedel är olämpliga för äldre personer. Läkemedlen används mot inkontinens, allergier och högt blodtryck men har också en rad oönskade biverkningar. Bland annat hämmar de produktionen av acetylkolin, en signalsubstans i hjärnan som är viktig för minnet, koncentrationsförmågan och andra kognitiva funktioner.
En motsatt effekt har acetylkolinesterashämmare, de vanligaste symptomlindrande läkemedlen vid Alzheimers sjukdom. De hämmar istället nedbrytningen av acetylkolin, något som delvis kan kompensera bristen på denna signalsubstans som Alzheminers sjukdom ger upphov till.
Läkemedel med motsatt effekt bör inte tas samtidigt men i verkligheten sker det rätt ofta. Det visar en amerikansk studie gjord vid Group Health Research Institute. Den omfattar drygt 5600 personer, 50 år eller äldre, som fick ett nytt recept på acetylkolinesterashämmare mellan år 2000 och 2007.
Drygt en av tre som deltog i studien tog samtidigt minst ett läkemedel med antikollinerg effekt. Drygt en av tio tog två eller fler antikollinergika vid sidan av alzheimerläkemedlet. Syftet till att antikolinergika skrivs ut, trots motverkande effekt, kan vara att motverka biverkningar av kolinesterashämmare.
Denise Boudreau som lett studien hoppas att den den ökar medvetenheten om olämpliga förskrivningar och stimulera diskussioner om bästa sättet att göra terapeutiska beslut för personer med Alzheimers sjukdom.
Magnus Westlander
Denna effekt gör att antikollinerga läkemedel även är olämpliga att blanda
Det är känt sedan tidigare att antikollinerga läkemedel är olämpliga för äldre personer. Läkemedlen används mot inkontinens, allergier och högt blodtryck men har också en rad oönskade biverkningar. Bland annat hämmar de produktionen av acetylkolin, en signalsubstans i hjärnan som är viktig för minnet, koncentrationsförmågan och andra kognitiva funktioner.
En motsatt effekt har acetylkolinesterashämmare, de vanligaste symptomlindrande läkemedlen vid Alzheimers sjukdom. De hämmar istället nedbrytningen av acetylkolin, något som delvis kan kompensera bristen på denna signalsubstans som Alzheminers sjukdom ger upphov till.
Läkemedel med motsatt effekt bör inte tas samtidigt men i verkligheten sker det rätt ofta. Det visar en amerikansk studie gjord vid Group Health Research Institute. Den omfattar drygt 5600 personer, 50 år eller äldre, som fick ett nytt recept på acetylkolinesterashämmare mellan år 2000 och 2007.
Drygt en av tre som deltog i studien tog samtidigt minst ett läkemedel med antikollinerg effekt. Drygt en av tio tog två eller fler antikollinergika vid sidan av alzheimerläkemedlet. Syftet till att antikolinergika skrivs ut, trots motverkande effekt, kan vara att motverka biverkningar av kolinesterashämmare.
Denise Boudreau som lett studien hoppas att den den ökar medvetenheten om olämpliga förskrivningar och stimulera diskussioner om bästa sättet att göra terapeutiska beslut för personer med Alzheimers sjukdom.
Magnus Westlander
Denna effekt gör att antikollinerga läkemedel även är olämpliga att blanda
Till Journal of the American Geriatrics Society » (nytt fönster)
Professor Fratiglioni får alzheimerpris
Professor Laura Fratiglioni har fått Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2011. Priset delades ut vid Umeå universitets årshögtid.
Laura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.
Waijlit och Eric Forsgrens pris instiftades 2009 och delas ut till forskare vid svenska lärosäten som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom. Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg. Prissumman är på 100 000 kr.
Laura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.
Waijlit och Eric Forsgrens pris instiftades 2009 och delas ut till forskare vid svenska lärosäten som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom. Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg. Prissumman är på 100 000 kr.
Demenscentrum tar fram nya webbutbildningar
Socialdepartementet har beviljat Svenskt Demenscentrum fem miljoner kronor för att utveckla utbildningspaket för olika målgrupper inom demensområdet. Syftet med satsningen är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.
Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.
– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Webbutbildningar kommer att tas fram för:
- primärvård
- slutenvård
- äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
- biståndshandläggare
- anhöriga
I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.
Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.
Magnus Westlander
Utbildningspaketen kommer att innehålla bland annat avgiftsfria webbutbildningar där Demens ABC står som modell. Demens ABC bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer och lanserades i juni 2010. Sedan dess har den genomförts av närmare 19 000 personer i landet.
– Demens ABC har gett oss ovärderliga erfarenheter om hur man bygger upp en läroplattform. De tar vi med oss när vi nu börjar utveckla fördjupande webbutbildningar för olika målgrupper och verksamheter, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Webbutbildningar kommer att tas fram för:
- primärvård
- slutenvård
- äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende
- biståndshandläggare
- anhöriga
I webbutbildningarna kommer att finnas riktat innehåll till sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier.
Utvecklingsarbetet har påbörjats och den första webbutbildningen beräknas vara klar sommaren 2012.
Magnus Westlander
Antidepressiva läkemedel fungerar inte vid demens
Antidepressiva läkemedel används vid depression men för demenssjuka personer saknar de önskad effekt. Det framgår av en vetenskaplig studie i tidskriften Lancet.
Det är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).
Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper. Två av grupperna behandlades med sertralin respektive mirtazapin, båda antidepressiva läkemedel, medan den tredje fick verkningslösa sockerpiller (placebo).
Efter tre månaders behandling skattades deltagarnas depressiva symptom på nytt. När forskarna jämförde grupperna fann man inga statistiskt säkerställda skillnader i behandlingsresultat. Däremot gav de antidepressiva läkemedlen i högre grad negativa biverkningar i form av illamående och trötthet.
Det är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).
Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper. Två av grupperna behandlades med sertralin respektive mirtazapin, båda antidepressiva läkemedel, medan den tredje fick verkningslösa sockerpiller (placebo).
Efter tre månaders behandling skattades deltagarnas depressiva symptom på nytt. När forskarna jämförde grupperna fann man inga statistiskt säkerställda skillnader i behandlingsresultat. Däremot gav de antidepressiva läkemedlen i högre grad negativa biverkningar i form av illamående och trötthet.
Sök priset Bästa demensteam i hemtjänsten
För femte året i rad utlyser Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum priset Bästa demensteam i hemtjänsten. Vinnarna får ta emot 50 000 kr och diplom ur Drottningens hand.
Priset ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga och förbättringar av kommunikationen mellan huvudmännen.
Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 10 februari 2013 med e-post till ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 9 april 2013.
Priset ges till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga och förbättringar av kommunikationen mellan huvudmännen.
Alla hemtjänstteam är välkomna att söka priset. Det gäller även de team som deltagit i tävlingen tidigare, med undantag för prisvinnarna.
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat och hur utvecklingsprocessen sett ut. Ansökan skickas senast den 10 februari 2013 med e-post till ann-christin.karrman@demenscentrum.se
Prisceremonin äger rum under Silviahemmets stora inspirationsdag den 9 april 2013.
Tidigare prisvinnare
2011: Tibro hemvårdsgrupp
2010: Motala hemstödsgrupp
2009: Bromma demensteam
2008: Borlänge demensteam
Åtta debattörer vill lagreglera tvång och skydd
Sverige behöver en lagreglering som ökar rättsskyddet och minskar tvångsåtgärder när det gäller personer med demenssjukdom och allvarlig kognitiv störning. Det skriver politiker från båda blocken och representanter för en rad olika organisationer i en gemensam debattartikel i Aftonbadet.
Artikelförfattarna illustrerar problemet med ett aktuellt fall i medierna. Demenssjuka Lillian vill bo hemma utan hjälp av hemtjänsten, trots att det är uppenbart att hon på grund av sin sjukdom inte klarar av detta. Hennes fall är inte unikt.
Idag finns inget stöd i lagen för att demenssjuka med allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna att fatta egna beslut. Det innebär att de många gånger riskerar både sin egen och andras hälsa. Personalen saknar lagstöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för den demenssjuke och anhöriga står utan möjlighet att överklaga vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga.
Artikelförfattarna betonar att en lagreglering ska grunda sig på en god vård och omsorg om personer med demenssjukdom och att grunden är en kompetent och närvarande personal. Alla Sveriges kommuner och landsting måste därför göra sin del och se till att det finns en utbildad och tillräckligt stor personalstyrka för att möta behoven i den växande gruppen personer med demenssjukdom.
Debattartikeln är författad av äldreborgarråd Joakim Larsson (M) och gruppledaren i äldrenämnden Mirja Räihä Järvinen (S), båda i Stockholms stad, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, Martin Annetorp, ordförande i Svensk Geriatrisk Förening, Laura Fratiglioni, professor Aging Research Center, Sven Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, Åke Fagerberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund och Krister Westerlund, ordförande Alzheimerföreningen i Sverige.
Artikelförfattarna illustrerar problemet med ett aktuellt fall i medierna. Demenssjuka Lillian vill bo hemma utan hjälp av hemtjänsten, trots att det är uppenbart att hon på grund av sin sjukdom inte klarar av detta. Hennes fall är inte unikt.
Idag finns inget stöd i lagen för att demenssjuka med allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna att fatta egna beslut. Det innebär att de många gånger riskerar både sin egen och andras hälsa. Personalen saknar lagstöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för den demenssjuke och anhöriga står utan möjlighet att överklaga vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga.
Artikelförfattarna betonar att en lagreglering ska grunda sig på en god vård och omsorg om personer med demenssjukdom och att grunden är en kompetent och närvarande personal. Alla Sveriges kommuner och landsting måste därför göra sin del och se till att det finns en utbildad och tillräckligt stor personalstyrka för att möta behoven i den växande gruppen personer med demenssjukdom.
Debattartikeln är författad av äldreborgarråd Joakim Larsson (M) och gruppledaren i äldrenämnden Mirja Räihä Järvinen (S), båda i Stockholms stad, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, Martin Annetorp, ordförande i Svensk Geriatrisk Förening, Laura Fratiglioni, professor Aging Research Center, Sven Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, Åke Fagerberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund och Krister Westerlund, ordförande Alzheimerföreningen i Sverige.
Vad tycker du om bemanningen?
Socialstyrelsen arbetar med att ta fram bindande regler för bemanningen i särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Nu vill myndigheten veta hur anhöriga, personal och demenssjuka uppfattar bemanningen i olika situationer.
Lämna dina synpunkter genom att besvara webbenkäten på Socialstyrelsens webbplats. Dina svar, som förblir anonyma, blir en del av underlaget i det fortsatta arbetet med att ta fram regler för bemanningen.
Relaterad artikel
Regler om bemanning
kommer nästa sommar »
Demenscentrum samarbetar med Netdoktor
Svenskt Demenscentrum har inlett ett samarbete med Netdoktor.se, en av landets stora nätbaserade hälsoportaler. Antalet besök per månad uppgår tilll ca 600 000. Genom samarbetet får Svenskt Demenscentrum ytterligare en kanal att nå ut med kunskap om demenssjukdomar till allmänheten.
En del faktaartiklar som publiceras på demenscentrum.se kommer att framöver även finnas på Netdoktor.se som i förra veckan lanserade vinjetten Fokus Demens. Om du registrerar dig som medlem på Netdoktor.se kan du även delta i olika forum samt starta en egen blogg.
Till Fokus demens på Netdoktor.se » (nytt fönster)
En del faktaartiklar som publiceras på demenscentrum.se kommer att framöver även finnas på Netdoktor.se som i förra veckan lanserade vinjetten Fokus Demens. Om du registrerar dig som medlem på Netdoktor.se kan du även delta i olika forum samt starta en egen blogg.
Till Fokus demens på Netdoktor.se » (nytt fönster)
Chatta om demens med psykologen
Den 8 september, kl 13 30, anordnas en chatt med Netdoktors psykolog Anne Grefberg. Hon ger bl a tips och råd på hur man kan hantera den förändrade livssituationen som följer av demenssjukdom. Till chatten » (nytt fönster)
Lite alkohol kan minska demensrisken
Sambanden mellan alkohol och demens är omdiskuterade. Forskare har nu gått igenom 143 vetenskapliga studier på området. Slutsatsen är att en måttlig alkoholkonsumtion kan ge ett visst skydd mot demenssjukdom.
De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.
De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.
En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.
Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.
Magnus Westlander
De undersökta studierna bygger på data från och med 1977 och omfattar tillsammans 365 000 deltagare. Forskarna från Loyola University Chicago Stritch School of Medicine har tagit hänsym till olika faktorer som kan påverka utfallet, som ålder, kön, utbildnig och rökning.
De kommer fram till att män och kvinnor med en måttlig alkoholkonsumtion – med betoning på måttlig – har 23 procent lägre risk att drabbas av kognitiv nedsättning och demenssjukdom än personer som inte dricker alls. Vin tycks ge ett bättre skydd än annan alkohol men det sambandet var inte statistiskt säkerställt.
En del pekar på att många före detta alkoholister som slutat dricka redan har ådragit sig skador i hjärnan. Det skulle förklara varför gruppen absolutister tycks ha en förhöjd demensrisk. Den hypotesen får dock inget stöd av Chicagoforskarna. De framhåller istället att en måttlig alkoholkonsumtion dels kan bidra till ett förbättrat blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan, dels kan göra hjärncellerna "more fit", det vill säga mer skärpta att ta sig an större problem som t ex en demensutveckling innebär.
Med tanke på alkoholens alla negativa skadeverkningar rekommenderar forskarna inte absolutister att börja dricka. Alkohol övergår snart att bli en riskfaktor och redan tre till fem drinkar per dag visade sig vara förenat med en ökad demensrisk (ej statistiskt säkerställd). Dessutom finns andra sätt att minska risken för demens, till exempel fysisk aktivitet.
Magnus Westlander
C-vitamin kan lösa upp alzheimerplack
C-vitamin kan lösa upp de plack, proteinklumpar, som bildas vid Alzheimers sjukdom. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet.
 |
| C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp de plack som bildas vid alzheimer. |
I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.
– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.
– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)
Magnus Westlander
| |
| C-vitamin i t ex apelsin kan lösa upp de plack som bildas vid alzheimer. |
I en alzheimersjuk hjärna bildas små proteinklumpar, senila plack, som främst innehåller ämnet betaamyloid. En dominerande hypotes är att placken är den huvudsakliga orsaken till att hjärnceller skadas och efterhand dör. Forskningen från Lund visar att C-vitamin möjligen kan ha en hämmande effekt på dessa sjukdomsalstrande proteinklumpar.
– När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare forskning pekar på att antioxidanter, som exempelvis C-vitamin, kan ha skyddande inverkan på demenssjukdomar. Eftersom Lundastudien slutsatser bygger på försök med möss är de inte direkt överförbara på människor.
– Men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry » (nytt fönster)
Magnus Westlander