Att få träffa andra som är i en liknande situation som man själv. Att få kunskap om vad man kan göra för att må så bra som möjligt. Det är två vanliga behov hos många som nyligen har fått en demensdiagnos.
I en studiecirkel eller samtalsgrupp kan man få båda delarna, och nu lanserar Svenskt Demenscentrum tillsammans med Demensförbundet ett nytt material, Fokus på livet, för just sådana grupper.
Kvinnan bakom materialet är Lotta Olofsson, leg. arbetsterapeut, och sedan 2015 strateg på Stockholms stads äldreförvaltning. Innan hon kom till äldreförvaltningen arbetade hon ett antal år på Demensförbundet där hon hann med att hålla i ett stort antal samtalsgrupper för personer som nyligen fått en demensdiagnos.
– Jag var en av flera ledare som höll i grupper som startade inom ramen för ett Arvsfondsprojekt. Vi ledare insåg snabbt att samma frågor kom upp i grupperna gång på gång. Det ledde till att vi tog fram ett samtalsmaterial, Att slippa göra resan ensam, tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan år 2012.
– Vi märkte att det var bra att ha ett material. Deltagarna i en grupp ska så klart få prata om det de vill, men det är bra att ha ett material att falla tillbaka på, eller utgå ifrån. Det är också bra som stöd för minnet när deltagaren kommer hem och vill berätta för sina anhöriga vad de har pratat om i gruppen.
”Viktigt att kunna boosta sig själv”
Med tiden blev materialet från 2012 lite daterat. Det var dags för något nytt.
– Det här tidiga stödet är viktigt. Både i mitt jobb som strateg och som projektledare på Demensförbundet tänkte jag att det här behöver vi ta tag i. Det nya materialet vi har tagit fram är det som var mest angeläget i det gamla, plus en del nytt, säger Lotta Olofsson och tillägger:
– Utöver att få träffa andra i liknande situation är det väldigt viktigt när man får sin diagnos att kunna boosta sig själv så att man kan må så bra som möjligt. Och där vet vi att till exempel det här med fysisk aktivitet, social samvaro, meningsfulla aktiviteter och bra rutiner för mat och återhämtning gör skillnad.
Deltagarhäfte plus handledning
Det nya materialet Fokus på livet består av två delar. Dels ett häfte för deltagare i en samtalsgrupp/studiecirkel, dels en handledning för personer som ska leda sådana grupper. Deltagarhäftet har totalt tio kapitel som tar upp olika teman, från diagnos och läkemedel till stöd i vardagen och vad man själv kan göra för att må så bra som möjligt.
Handledningen följer deltagarhäftet kapitel för kapitel, men innehåller också en hel del användbar information inför att man startar en grupp. Det handlar bland annat om rekrytering av deltagare, lämplig storlek och sammansättning på en grupp, och råd om en rad praktiska saker som det är bra att tänka igenom i förväg.
Att det finns tio kapitel, betyder det att det ska vara just tio träffar?
– Man väljer själv hur många träffar man har och är inte bunden till de tio kapitlen. Gruppen bestämmer vad som känns angeläget att prata om, och med fördel kan olika personer bjudas in till en träff, exempelvis en arbetsterapeut som visar kognitiva hjälpmedel, eller en digital stödjare, säger Lotta Olofsson.
Vad krävs för att kunna leda en grupp på ett bra sätt?
– Samtalsledaren behöver ha god kunskap om demenssjukdomar och vilket stöd som finns att erbjuda inom både kommun och region. Det är bra att kunna vara två samtalsledare. Det är också viktigt att ha träffarna på samma tid och plats varje vecka, eller om man väljer att ha gruppen varannan vecka.
Vad hoppas du ska ske nu när materialet är släppt?
– Att samtalsgrupper startar runt om i hela landet och att det tidiga stödet efter diagnosen utvecklas, både för dem som har diagnosen och för deras anhöriga.
Hur ser det ut med den här typen av insatser på din egen arbetsplats?
– I Stockholms stad kan man nu få delta i en samtalsgrupp som så kallad ”insats utan behovsprövning” sedan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft. Så alla stadsdelar ska kunna erbjuda detta till nydiagnostiserade personer oavsett ålder, och vi har därför utbildat samtalsledare som ska kunna hålla i grupper.
Till sist, är det något du vill skicka med till blivande ledare?
– Det är väldigt viktigt när man håller i en sådan här grupp att man planerar för vad som händer sedan, när samtalsgruppen eller studiecirkeln är slut. Det kan till exempel vara sociala träffar, kaféträffar eller liknande, så att deltagarna får fortsätta att träffas. För gruppen blir väldigt viktig för många. En vision jag har är att samverkan med dagverksamheter kan utvecklas, så att det går att erbjuda ett tillfälle i veckan där för personer som är tidigt i sjukdomen när samtalsgruppen har avslutats, säger Lotta Olofsson.
Text: Karin Nyman, foto: privat