Senaste nytt
Nya sätt att betala för nya läkemedel
Nya läkemedel mot alzheimer kan snart vara på gång, något som ställer hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. En rapport inom ramen för innovationsmiljön PREDEM lyfter bland annat fram behovet av nya betalningslösningar.
Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.
– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?
Förhandlingar med läkemedelsbolagen
Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.
– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.
Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.
Okända långsiktiga effekter
– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.
I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.
Två alternativa betalningslösningar
Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.
– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.
Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.
– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.
Sprider riskerna
I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.
– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.
En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.
Kostnader förskjuts till regionerna
Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader.
– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.
Magnus Westlander
Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.
– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?
Förhandlingar med läkemedelsbolagen
Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.
– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.
Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.
Okända långsiktiga effekter
– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.
I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.
Två alternativa betalningslösningar
Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.
– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.
Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.
– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.
Sprider riskerna
I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.
– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.
En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.
Kostnader förskjuts till regionerna
Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader.
– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.
Magnus Westlander
Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? Frisell O, Bexelius C, Jönsson L, Lindgren P, Persson S, IHE-rapport 2024:2 | Ladda ned från IHE:s webb (nytt fönster)
Första dietisten diplomeras av Drottningen
Frida Axbergs plan var att ägna sig åt spädbarnsnutrition i Afrika. Tretton år senare blev hon den första dietisten att diplomeras av Drottningen efter att ha tagit en högskoleexamen i demenskunskap.
Under den högtidliga ceremonin den 3 september på Drottningholms slottsteater delade Drottning Silvia ut närmare 100 diplom och broscher till vård- och omsorgspersonal. Samtliga hade genomgått utbildningar eller kurser i demenskunskap på högskolenivå.
I år var åtta yrkesgrupper representerade och bland dem stack två ut. För första gången diplomerades en audionom, Anastasia Alferova, och en dietist, Frida Axberg. De var kurskamrater på Demenssjukdom från cell till samhälle, en kurs som ges på halvfart vid Karolinska institutet (KI).
Lyckat upplägg
– Vi gick den tillsammans med fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logoped och tandläkare. Det var verkligen ett lyckat upplägg där det blev tydlig hur mycket mer vi kan åstadkomma genom att arbeta multiprofessionellt, säger Frida Axberg.
Frida Axberg utbildade sig till dietist i början på 2010-talet. Sista terminen åkte hon till Kamerun för att skriva en c-uppsats om spädbarnsnutrition. Ämnet engagerade och på väg hem till Sverige var hon helt inne på att återvända till Afrika så snart som möjligt. Men planerna kom att ändras.
– Undet ett tillfälligt sommarjobb på ett demensboende såg jag samma undernäring där som jag såg hos barnen i Kamerun. Att det förekom var egentligen ingen överraskning, det hade man ju läst om. Men det var en helt annan sak att möta de drabbade patienterna, säger Frida Axberg.
Öppnade egen firma
Frida Axberg stannade kvar i Sverige. Efter en tjänst som kommundietist i Karlshamn har hon i dag hela landet som arena. Genom sitt företag Livsnäring utbildar hon vårdpersonal i nutritionskunskap i både kommuner och privata vårdföretag
Kursen på KI har gett henne nya insikter, bland annat att nutritionsproblem kan ha olika orsaker beroende på vilken demenssjukdom patienten har.
– Många med frontallobsdemens har en tendens att ta för stora tuggor och stoppa i sig för mycket mat. Vid Alzheimer sjukdom är det omvända vanligare, man får ofta i sig för lite näring och energi, säger Frida Axberg.
Matens konsistens
Ett sätt att komma till rätta med undernäring och andra nutritionsproblem är att anpassa matens konsistens till patientens förutsättningar.
– Matens konsistens är ju något som vi dietister är bra på. Men nutritionsproblem kan vara komplexa och även bero på till exempel fel sittställning som gör det svårt att svälja maten.
Hon tar upp ett patientfall från demenskursen. En patient med parkinsondemens hade fallit flera gånger. Uppgiften var att föreslå åtgärder som minskade fallrisken. Arbetsterapeuterna föreslog förhöjd toasits och en rad andra bostadsanpassningar. Frida Axberg såg problem med hans matvanor.
Påverkade medicineringen
– Till frukost åt han två ägg vilket i grund och botten är ett bra proteintillskott. Men det påverkade effekterna av hans medicinering med L-dopa, något som enkelt kunde undvikas om äggen togs på kvällen i stället.
– Det här visar vikten av att olika professioner samarbetar och deltar i bedömningarna, säger Frida Axberg.
Magnus Westlander
Under den högtidliga ceremonin den 3 september på Drottningholms slottsteater delade Drottning Silvia ut närmare 100 diplom och broscher till vård- och omsorgspersonal. Samtliga hade genomgått utbildningar eller kurser i demenskunskap på högskolenivå.
I år var åtta yrkesgrupper representerade och bland dem stack två ut. För första gången diplomerades en audionom, Anastasia Alferova, och en dietist, Frida Axberg. De var kurskamrater på Demenssjukdom från cell till samhälle, en kurs som ges på halvfart vid Karolinska institutet (KI).
Lyckat upplägg
– Vi gick den tillsammans med fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logoped och tandläkare. Det var verkligen ett lyckat upplägg där det blev tydlig hur mycket mer vi kan åstadkomma genom att arbeta multiprofessionellt, säger Frida Axberg.
Frida Axberg utbildade sig till dietist i början på 2010-talet. Sista terminen åkte hon till Kamerun för att skriva en c-uppsats om spädbarnsnutrition. Ämnet engagerade och på väg hem till Sverige var hon helt inne på att återvända till Afrika så snart som möjligt. Men planerna kom att ändras.
– Undet ett tillfälligt sommarjobb på ett demensboende såg jag samma undernäring där som jag såg hos barnen i Kamerun. Att det förekom var egentligen ingen överraskning, det hade man ju läst om. Men det var en helt annan sak att möta de drabbade patienterna, säger Frida Axberg.
Öppnade egen firma
Frida Axberg stannade kvar i Sverige. Efter en tjänst som kommundietist i Karlshamn har hon i dag hela landet som arena. Genom sitt företag Livsnäring utbildar hon vårdpersonal i nutritionskunskap i både kommuner och privata vårdföretag
Kursen på KI har gett henne nya insikter, bland annat att nutritionsproblem kan ha olika orsaker beroende på vilken demenssjukdom patienten har.
– Många med frontallobsdemens har en tendens att ta för stora tuggor och stoppa i sig för mycket mat. Vid Alzheimer sjukdom är det omvända vanligare, man får ofta i sig för lite näring och energi, säger Frida Axberg.
Matens konsistens
Ett sätt att komma till rätta med undernäring och andra nutritionsproblem är att anpassa matens konsistens till patientens förutsättningar.
– Matens konsistens är ju något som vi dietister är bra på. Men nutritionsproblem kan vara komplexa och även bero på till exempel fel sittställning som gör det svårt att svälja maten.
Hon tar upp ett patientfall från demenskursen. En patient med parkinsondemens hade fallit flera gånger. Uppgiften var att föreslå åtgärder som minskade fallrisken. Arbetsterapeuterna föreslog förhöjd toasits och en rad andra bostadsanpassningar. Frida Axberg såg problem med hans matvanor.
Påverkade medicineringen
– Till frukost åt han två ägg vilket i grund och botten är ett bra proteintillskott. Men det påverkade effekterna av hans medicinering med L-dopa, något som enkelt kunde undvikas om äggen togs på kvällen i stället.
– Det här visar vikten av att olika professioner samarbetar och deltar i bedömningarna, säger Frida Axberg.
Magnus Westlander
Lättare att hitta i nyinvigd toalett
I Helsingborg har "den vänliga toaletten" öppnat för allmänheten. Forskare och andra experter har utvecklat den tillsammans med personer med kognitiv sjukdom.
Lisa Ekstam, forskare vid CASE, Lunds universitet, är en av deltagarna i den arbetsgrupp som varit engagerade i att utforma toaletten som ligger i Husensjö Park, intill Minnenas och kunskapens trädgård.
Lätt att orientera sig
– Toaletten är väl synlig och därmed lätt att hitta. Orienteringen är viktig, liksom alla funktioner inne i toaletten. Där har stadens två vårdinnovatörer testat bland annat observationer och kreativa workshops tillsammans med målgruppen, vilka designer och funktioner som gör det enklast att använda toaletten, säger Lisa Ekstam och fortsätter:
– Man ska känna sig säker, lyckas låsa om sig, kunna spola, få igång vatten, använda tvål- och torkfunktioner och låsa upp dörren.
Led i större satsning
Toasatsningen är en följd av projektet Demensvänligt Helsingborg som forskarna jobbat med inom ramen för Den utforskande staden. Finansieringen har skett med medel från Vinnova.
Läs mer: Vänliga toaletten – inte vilket dass som helst, Lunds universitet (nytt fönster)
Titta in i den vänliga toaletten
Lisa Ekstam, forskare vid CASE, Lunds universitet, är en av deltagarna i den arbetsgrupp som varit engagerade i att utforma toaletten som ligger i Husensjö Park, intill Minnenas och kunskapens trädgård.
Lätt att orientera sig
– Toaletten är väl synlig och därmed lätt att hitta. Orienteringen är viktig, liksom alla funktioner inne i toaletten. Där har stadens två vårdinnovatörer testat bland annat observationer och kreativa workshops tillsammans med målgruppen, vilka designer och funktioner som gör det enklast att använda toaletten, säger Lisa Ekstam och fortsätter:
– Man ska känna sig säker, lyckas låsa om sig, kunna spola, få igång vatten, använda tvål- och torkfunktioner och låsa upp dörren.
Led i större satsning
Toasatsningen är en följd av projektet Demensvänligt Helsingborg som forskarna jobbat med inom ramen för Den utforskande staden. Finansieringen har skett med medel från Vinnova.
Läs mer: Vänliga toaletten – inte vilket dass som helst, Lunds universitet (nytt fönster)
Titta in i den vänliga toaletten
Stor potential för att förebygga demenssjukdom
I framtiden skulle demenssjukdom nästan kunna halveras om 14 påverkbara riskfaktorer eliminerades. Det framgår av beräkningar i Lancetkommissionens senaste rapport.
Kommissionen, som är knuten till den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet, analyserar forskningsresultat och publicerar med jämna mellanrum uppdateringar om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom.
Sedan förra rapporten från 2020 har forskarna prioriterat systematiska översikter och metaanalyser av olika studier.
Kärlskador minskar
De understryker att kognitiva och fysiska reserver utvecklas under hela livsloppet och att minskningen av kärlskador – på grund av bland annat att färre röker och effektivare behandling av högt blodtryck – sannolikt har bidragit till en minskning av demenssjukdom i de olika åldersgrupperna.
Men människor lever längre och antalet personer som drabbas av demenssjukdom fortsätter därför att öka. Ändå är utvecklingen långt ifrån ödesbestämd, trots frånvaron av effektiva botemedel.
Ingen prognos
Lancetkommissionen pekar på 14 riskfaktorer, två har tillkommit sedan 2020: högt LDL-kolesterol och obehandlad synförlust. Samtliga är påverkbara och skulle, om de eliminerades, kunna minska demenssjukdom med 45 procent i framtiden. Siffran är ingen prognos men pekar på att det finns en stor potential för att förebygga demenssjukdom.
Kommissionen, som är knuten till den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet, analyserar forskningsresultat och publicerar med jämna mellanrum uppdateringar om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom.
Sedan förra rapporten från 2020 har forskarna prioriterat systematiska översikter och metaanalyser av olika studier.
Kärlskador minskar
De understryker att kognitiva och fysiska reserver utvecklas under hela livsloppet och att minskningen av kärlskador – på grund av bland annat att färre röker och effektivare behandling av högt blodtryck – sannolikt har bidragit till en minskning av demenssjukdom i de olika åldersgrupperna.
Men människor lever längre och antalet personer som drabbas av demenssjukdom fortsätter därför att öka. Ändå är utvecklingen långt ifrån ödesbestämd, trots frånvaron av effektiva botemedel.
Ingen prognos
Lancetkommissionen pekar på 14 riskfaktorer, två har tillkommit sedan 2020: högt LDL-kolesterol och obehandlad synförlust. Samtliga är påverkbara och skulle, om de eliminerades, kunna minska demenssjukdom med 45 procent i framtiden. Siffran är ingen prognos men pekar på att det finns en stor potential för att förebygga demenssjukdom.
- Lägre utbildning
- Obehandlad hörselnedsättning
- Obehandlad synnedsättning (slutet av livet)
- Traumatisk hjärnskada
- Hög alkolholkonsumtion, mer än 21 enheter/vecka (1 enhet motsvarar ungefär 4 cl starksprit eller 1 glas vin)
- Högt blodtryck
- Högt kolesterolvärde (LDL)
- Fetma, BMI minst 30 (BMI= kroppsvikt/kroppslängd2)
- Rökning
- Depression
- Social isolering
- Fysisk inaktivitet
- Diabetes
- Luftförorening
Blodprov i sjukvården kan upptäcka alzheimer
Ett blodprov som testats i Regin Skåne kan med 90 procents säkerhet visa om en patient med minnessvårigheter har Alzheimers sjukdom. Proverna har tagits i både primärvården och specialistvården.
Blodprovsmetoden som mäter nivåerna av ämnet p-tau217 kan påvisa alzheimerförändringar i hjärnan redan innan tydliga symptom visat sig. Av tidigare studier har framgått att blodprovet är lika träffsäkert för att identifiera alzhimer som ett ryggvätskeprov.
I den nya studien har forskarna undersökt blodprovet på patienter i sjukvården. Den omfattar 1213 personer som sökt vård för minnespåverkan, vilket kan vara symtom på begynnande alzheimer. 515 utreddes inom primärvården och 698 på en specialiserad minnesklinik. Dessa testades med det aktuella blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov som kan påvisa alzheimerpatologi.
God träffsäkerhet
– Resultaten visar att blodprovet med 90 procents träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte, säger Sebastian Palmqvist, docent och lektor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Sebastian Palmqvist har lett studien tillsammans med Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet.
Blodprovets träffsäkerhet (drygt 90 procent) att identifiera Alzheimers sjukdom jämfördes med läkarnas bedömning inom primärvården eller specialistvården innan de fick se resultat av blodprov eller ryggvätskeprov.
Säkrare än läkarnas bedömning
– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.
Att utesluta alzheimers genom ett enkelt, träffsäkert blodprov som kan göras inom primärvården blir också av vikt för patienten och den behandlande läkaren. Minnessvårigheter kan bero på andra behandlingsbara orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom.
Tillgängligt inom ett par år
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Studien är publicerad i den ansedda tidskriften JAMA.
Blodprovsmetoden som mäter nivåerna av ämnet p-tau217 kan påvisa alzheimerförändringar i hjärnan redan innan tydliga symptom visat sig. Av tidigare studier har framgått att blodprovet är lika träffsäkert för att identifiera alzhimer som ett ryggvätskeprov.
I den nya studien har forskarna undersökt blodprovet på patienter i sjukvården. Den omfattar 1213 personer som sökt vård för minnespåverkan, vilket kan vara symtom på begynnande alzheimer. 515 utreddes inom primärvården och 698 på en specialiserad minnesklinik. Dessa testades med det aktuella blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov som kan påvisa alzheimerpatologi.
God träffsäkerhet
– Resultaten visar att blodprovet med 90 procents träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte, säger Sebastian Palmqvist, docent och lektor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Sebastian Palmqvist har lett studien tillsammans med Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet.
Blodprovets träffsäkerhet (drygt 90 procent) att identifiera Alzheimers sjukdom jämfördes med läkarnas bedömning inom primärvården eller specialistvården innan de fick se resultat av blodprov eller ryggvätskeprov.
Säkrare än läkarnas bedömning
– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.
Att utesluta alzheimers genom ett enkelt, träffsäkert blodprov som kan göras inom primärvården blir också av vikt för patienten och den behandlande läkaren. Minnessvårigheter kan bero på andra behandlingsbara orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom.
Tillgängligt inom ett par år
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Studien är publicerad i den ansedda tidskriften JAMA.
Omtalad alzheimermedicin stoppas i EU
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) godkänner inte lecanemab. Alzheimerläkemedlet som är tillgängligt för patienter i bland annat USA och Japan får därmed inte marknadsföras i Sverige och övriga EU-länder.
EMA motiverar sitt beslut med att den observerade positiva effekten av lecanemab, när det gäller att fördröja kognitiv försämring, inte uppväger riskerna för allvarliga biverkningar av läkemedlet. Läkemedelsbolaget Eisai som har ansökt om marknadsgodkännadet kommer att överklaga beslutet.
Förhoppningarna om att lecanemab skulle bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på över 20 år har varit stora, inte minst bland alzheimerpatienter och deras anhöriga. Bland många forskare och experter kommer EMA:s beslut oväntat med tanke på att lecanemab tidigare godkänts i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel.
För höga förväntningar
Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, tillhör de som hade väntat sig ett positivt besked.
– Samtidigt har förmodligen förväntningarna trissats för högt. Jag förstår EMA:s bevekelsegrunder. Lecanemabs effekter är små och biverkningarna kan vara allvarliga, säger hon till Dagens medicin.
Lecanemab, som säljs i USA under namnet Leqembi, är en sjukdomsmodifierande behandling. Den tar bort de skadliga amyloida plack som anses vara en viktig orsak till att Alzheimers sjukdom utvecklas. Eisasis läkemedelsprövning (fas-3 studie) visade att de deltagare som fick lecanemab hade i snitt 27 procent långsammare kognitiv försämring än placebogruppen efter 18 månaders behandling.
Få allvarliga biverkningar
Men behandlingen ledde även i vissa fall till biverkningar, framför allt amyloidrelaterade avbildningsavvikelser. De förkortas ARIA och är svullnader och små blödningar i hjärnan. 12 procent av deltagarna som fick lecanemamb i Eisais studie hade ARIA men endast knappt 3 procent fick observerbara symptom.
Kristin Dunder, svensk delegat i den expertgrupp som undersökte lecanemab för EMA:s räkning, medger i Dagens medicin att de allvarliga biverkningarna var få.
– Men någon patient drabbades till exempel av en stor hjärnblödning. Och i slutändan ansåg kommittén att risken för detta var tillräckligt stor och inte uppvägdes av effekten. Företaget har så klart en annan åsikt, säger Kristina Dunder.
Utvecklad i Sverige
Lecanemab bygger på antikroppen BAN2401 som har utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet.
EMA motiverar sitt beslut med att den observerade positiva effekten av lecanemab, när det gäller att fördröja kognitiv försämring, inte uppväger riskerna för allvarliga biverkningar av läkemedlet. Läkemedelsbolaget Eisai som har ansökt om marknadsgodkännadet kommer att överklaga beslutet.
Förhoppningarna om att lecanemab skulle bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på över 20 år har varit stora, inte minst bland alzheimerpatienter och deras anhöriga. Bland många forskare och experter kommer EMA:s beslut oväntat med tanke på att lecanemab tidigare godkänts i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel.
För höga förväntningar
Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, tillhör de som hade väntat sig ett positivt besked.
– Samtidigt har förmodligen förväntningarna trissats för högt. Jag förstår EMA:s bevekelsegrunder. Lecanemabs effekter är små och biverkningarna kan vara allvarliga, säger hon till Dagens medicin.
Lecanemab, som säljs i USA under namnet Leqembi, är en sjukdomsmodifierande behandling. Den tar bort de skadliga amyloida plack som anses vara en viktig orsak till att Alzheimers sjukdom utvecklas. Eisasis läkemedelsprövning (fas-3 studie) visade att de deltagare som fick lecanemab hade i snitt 27 procent långsammare kognitiv försämring än placebogruppen efter 18 månaders behandling.
Få allvarliga biverkningar
Men behandlingen ledde även i vissa fall till biverkningar, framför allt amyloidrelaterade avbildningsavvikelser. De förkortas ARIA och är svullnader och små blödningar i hjärnan. 12 procent av deltagarna som fick lecanemamb i Eisais studie hade ARIA men endast knappt 3 procent fick observerbara symptom.
Kristin Dunder, svensk delegat i den expertgrupp som undersökte lecanemab för EMA:s räkning, medger i Dagens medicin att de allvarliga biverkningarna var få.
– Men någon patient drabbades till exempel av en stor hjärnblödning. Och i slutändan ansåg kommittén att risken för detta var tillräckligt stor och inte uppvägdes av effekten. Företaget har så klart en annan åsikt, säger Kristina Dunder.
Utvecklad i Sverige
Lecanemab bygger på antikroppen BAN2401 som har utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet.
Är du arbetsterapeut? Svara på vår enkät om kognitivt stöd.
Nu kan du som är verksam som arbetsterapeut delta i en enkätundersökning vars syfte är att kartlägga arbetsterapeuters erfarenheter av kognitivt stöd till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom.
Projektet Kognitivt stöd vid kognitiv svikt och demenssjukdom är ett samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och Högskolan i Borås. Syftet är att kartlägga och förbättra användandet av kognitivt stöd och digital teknik till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom.
I projektet undersöker vi bland annat hur arbetsterapeuter arbetar med kognitivt stöd till personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom. Vi är därför intresserade av att få veta vad du har för erfarenheter av att arbeta med digital teknik för att underlätta vardagen för dina patienter.
Din åsikt och upplevelse är avgörande för vårt projekt, och vi är mycket tacksamma om du kan svara på vår enkätundersökning.
Formuläret tar inte mer än 5 minuter att fylla i och det går att svara fram till och med den 20 augusti.
Du kommer till enkäten genom att scanna QR-koden nedan eller genom att klicka här (nytt fönster)
Stort tack för din medverkan!
Vid frågor kontakta:
Anna Leion, leg. arbetsterapeut, Svenskt Demenscentrum
Antonios Tsertsidis, fil. dr. i informatik, Högskolan i Borås
Projektet Kognitivt stöd vid kognitiv svikt och demenssjukdom är ett samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och Högskolan i Borås. Syftet är att kartlägga och förbättra användandet av kognitivt stöd och digital teknik till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom.
I projektet undersöker vi bland annat hur arbetsterapeuter arbetar med kognitivt stöd till personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom. Vi är därför intresserade av att få veta vad du har för erfarenheter av att arbeta med digital teknik för att underlätta vardagen för dina patienter.
Din åsikt och upplevelse är avgörande för vårt projekt, och vi är mycket tacksamma om du kan svara på vår enkätundersökning.
Formuläret tar inte mer än 5 minuter att fylla i och det går att svara fram till och med den 20 augusti.
Du kommer till enkäten genom att scanna QR-koden nedan eller genom att klicka här (nytt fönster)
Stort tack för din medverkan!
Vid frågor kontakta:
Anna Leion, leg. arbetsterapeut, Svenskt Demenscentrum
Antonios Tsertsidis, fil. dr. i informatik, Högskolan i Borås
Nytt läkemedel mot alzheimer godkänt i USA
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Läkemedlet, donanemab, som kommer att säljas under varumärket Kisunla, är en antikropp som i studier har visat sig kunna bromsa takten i den kognitiva försämringen något i tidiga stadier av sjukdomen.
Kisunla, som tillverkas av Eli Lilly, liknar ett annat läkemedel, Leqembi, som godkändes förra året. Båda ges intravenöst och angriper ett protein som är involverat i Alzheimers sjukdom, och båda kan fördröja demensutvecklingen.
Begränsad effekt
Effekten i båda medicinerna är dock begränsad, det rör sig om en bromseffekt som räknas i månader. Kisunla bromsar enligt studier sjukdomen med omkring sju månader. Båda medför också risker för allvarliga biverkningar.
Färre och kortare behandlingar
Leqembi, som framställs av Eisai och Biogen, ges varannan vecka medan Kisunla ges en gång i månaden.
Kisunla har också en annan fördel: Enligt tillverkaren kan patienterna sluta med läkemedlet efter att det har avlägsnat proteinet amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.
Varken Leqembi eller Kisunla är i nuläget godkända i Europa.
Källa: SvD, The New York Times
Läkemedlet, donanemab, som kommer att säljas under varumärket Kisunla, är en antikropp som i studier har visat sig kunna bromsa takten i den kognitiva försämringen något i tidiga stadier av sjukdomen.
Kisunla, som tillverkas av Eli Lilly, liknar ett annat läkemedel, Leqembi, som godkändes förra året. Båda ges intravenöst och angriper ett protein som är involverat i Alzheimers sjukdom, och båda kan fördröja demensutvecklingen.
Begränsad effekt
Effekten i båda medicinerna är dock begränsad, det rör sig om en bromseffekt som räknas i månader. Kisunla bromsar enligt studier sjukdomen med omkring sju månader. Båda medför också risker för allvarliga biverkningar.
Färre och kortare behandlingar
Leqembi, som framställs av Eisai och Biogen, ges varannan vecka medan Kisunla ges en gång i månaden.
Kisunla har också en annan fördel: Enligt tillverkaren kan patienterna sluta med läkemedlet efter att det har avlägsnat proteinet amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.
Varken Leqembi eller Kisunla är i nuläget godkända i Europa.
Källa: SvD, The New York Times
Nya verktyg för tidig alzheimerdiagnos testas i Sverige
AD-RIDDLE är ett internationellt samarbetsprojekt som syftar till att förbättra diagnostik, förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom. Nu ska projektets metoder testas i den svenska sjukvården.
Idag har omkring sju miljoner människor i Europa Alzheimers sjukdom och år 2050 förväntas siffran vara det dubbla. Det finns därför ett akut behov av effektiva och omfattande strategier för att hantera demenssjukdomar och samtidigt uppnå långsiktiga hälsoekonomiska fördelar.
Bristande diagnostik
Möjligheten att förebygga och upptäcka Alzheimers sjukdom är begränsad i jämförelse med andra kroniska sjukdomar, och många får sin diagnos väldigt sent. Dessutom är det bara 25–40% av de drabbade som någonsin får en formell diagnos, och ofta först när personen har fullt utvecklad demens.
Nya verktyg på digital plattform
AD-RIDDLE-programmet är inriktat på att ge patienter och sjukvården fler och bättre verktyg för att tidigare förebygga, upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom. Verktygen kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, såsom minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården.
Miia Kivipelto, geriatriker och FoU-chef vid Tema Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset, leder AD-RIDDLE-programmet tillsammans med Niranjan Bose från Gates Ventures. I samarbetet ingår 24 parter från flera europeiska länder.
– Med AD-RIDDLE hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individnivå och i samhället, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.
Svenska testkliniker
Programmet ska testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Plattformen kommer att innehålla verktyg för upptäckt och tidig diagnos, inklusive digitala kognitiva tester och blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom.
Som samordnare för AD-RIDDLE-programmet har Karolinska Universitetssjukhuset en central roll i projektet. Sjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa AD-RIDDLE-plattformen i patientkontakter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna.
Källa: Karolinska Universitetssjukhuset
Idag har omkring sju miljoner människor i Europa Alzheimers sjukdom och år 2050 förväntas siffran vara det dubbla. Det finns därför ett akut behov av effektiva och omfattande strategier för att hantera demenssjukdomar och samtidigt uppnå långsiktiga hälsoekonomiska fördelar.
Bristande diagnostik
Möjligheten att förebygga och upptäcka Alzheimers sjukdom är begränsad i jämförelse med andra kroniska sjukdomar, och många får sin diagnos väldigt sent. Dessutom är det bara 25–40% av de drabbade som någonsin får en formell diagnos, och ofta först när personen har fullt utvecklad demens.
Nya verktyg på digital plattform
AD-RIDDLE-programmet är inriktat på att ge patienter och sjukvården fler och bättre verktyg för att tidigare förebygga, upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom. Verktygen kommer att samlas på en digital plattform som kan användas i olika vårdmiljöer, såsom minnesmottagningar, primärvård och även utanför den traditionella hälso- och sjukvården.
Miia Kivipelto, geriatriker och FoU-chef vid Tema Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset, leder AD-RIDDLE-programmet tillsammans med Niranjan Bose från Gates Ventures. I samarbetet ingår 24 parter från flera europeiska länder.
– Med AD-RIDDLE hoppas vi göra stora framsteg som gynnar vårdgivare och patienter. Samarbetet ger oss unika förutsättningar att föra forskningen och vården framåt och erbjuda lösningar som gör skillnad både på individnivå och i samhället, säger Miia Kivipelto, som också är professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.
Svenska testkliniker
Programmet ska testa den digitala plattformen på ett antal kliniker i sex europeiska länder, däribland Sverige. Plattformen kommer att innehålla verktyg för upptäckt och tidig diagnos, inklusive digitala kognitiva tester och blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom.
Som samordnare för AD-RIDDLE-programmet har Karolinska Universitetssjukhuset en central roll i projektet. Sjukhusets minnesmottagning är en av de kliniker som ska testa AD-RIDDLE-plattformen i patientkontakter. Även några primärvårdsmottagningar i Region Stockholm kommer att ingå bland testklinikerna.
Källa: Karolinska Universitetssjukhuset
FINGER abc – en utbildning för bättre hjärnhälsa
Nu lanserar vi FINGER abc, en avgiftsfri webbutbildning som ger konkreta råd om hur hjärnhälsan kan förbättras. Utbildningen vänder sig till allmänheten och är baserad på den senaste forskningen om livsstilsförändringars betydelse för demenssjukdom.
– Den senaste forskningen visar att över 40 procent av alla fall av demens kan kopplas till livsstils- och miljöfaktorer. Och FINGER abc ger en introduktion till hur du rent konkret kan förbättra din hjärnhälsa med enkla livsstilsförändringar, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och geriatriker och forskningschef vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Vänder sig till allmänheten
FINGER abc har utvecklats av Svenskt Demenscentrum i nära samarbete med forskningsinstitutet FINGERS Brain Health Institute. Utbildningen riktar sig i första hand till allmänheten. Även personer som redan har minnesproblem kan ha stor nytta av FINGER abc eftersom de livsstilsförändringar som tas upp kan bromsa utvecklingen av kognitiv svikt.
Utbildningen tar ungefär 1,5 timme och består av animeringar, filmer med experter samt fördjupande texter. Innehållet är uppbyggt kring fem livsstilsområden: hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroll av hjärt- och kärlvärden.
– De här fem livsstilsfaktorerna har stor betydelse för utvecklingen av kognitiv svikt, säger Miia Kivipelto, som ligger bakom den ansedda FINGER-studien som utbildningen är baserad på.
Intresset är stort
Wilhelmina Hoffman, demensläkare och vd för Svenskt Demenscentrum säger att intresset för förebyggande åtgärder är stort:
– Och vi tror att FINGER abc kommer att uppskattas av alla som vill stärka sin hjärnhälsa, och av vårdgivare och samordnare som vill ge råd och stöd.
FINGER abc är avgiftsfri och har utvecklats med ekonomiskt stöd från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning.
- Starta utbildningen FINGER abc (nytt fönster)
- Se kort film om utbildningen (Youtube)
- FINGERS Brain Health Institute (nytt fönster)
– Den senaste forskningen visar att över 40 procent av alla fall av demens kan kopplas till livsstils- och miljöfaktorer. Och FINGER abc ger en introduktion till hur du rent konkret kan förbättra din hjärnhälsa med enkla livsstilsförändringar, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och geriatriker och forskningschef vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Vänder sig till allmänheten
FINGER abc har utvecklats av Svenskt Demenscentrum i nära samarbete med forskningsinstitutet FINGERS Brain Health Institute. Utbildningen riktar sig i första hand till allmänheten. Även personer som redan har minnesproblem kan ha stor nytta av FINGER abc eftersom de livsstilsförändringar som tas upp kan bromsa utvecklingen av kognitiv svikt.
Utbildningen tar ungefär 1,5 timme och består av animeringar, filmer med experter samt fördjupande texter. Innehållet är uppbyggt kring fem livsstilsområden: hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroll av hjärt- och kärlvärden.
– De här fem livsstilsfaktorerna har stor betydelse för utvecklingen av kognitiv svikt, säger Miia Kivipelto, som ligger bakom den ansedda FINGER-studien som utbildningen är baserad på.
Intresset är stort
Wilhelmina Hoffman, demensläkare och vd för Svenskt Demenscentrum säger att intresset för förebyggande åtgärder är stort:
– Och vi tror att FINGER abc kommer att uppskattas av alla som vill stärka sin hjärnhälsa, och av vårdgivare och samordnare som vill ge råd och stöd.
FINGER abc är avgiftsfri och har utvecklats med ekonomiskt stöd från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning.
- Starta utbildningen FINGER abc (nytt fönster)
- Se kort film om utbildningen (Youtube)
- FINGERS Brain Health Institute (nytt fönster)
Pris till innovativ forskning om biomarkörer
Henrik Zetterberg tilldelas priset Melvin R. Goodes för sin forskning inom Alzheimers sjukdom.
Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Tillsammans med sitt team har han utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers sjukdom, och visat värdet av biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen.
Professor Henrik Zetterberg har tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.
Varje år hedrar The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen med Melvin R. Goodes-priset. Årets pris delas ut under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.
Källa: Neurologi i Sverige
Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Tillsammans med sitt team har han utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers sjukdom, och visat värdet av biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen.
Professor Henrik Zetterberg har tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.
Varje år hedrar The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen med Melvin R. Goodes-priset. Årets pris delas ut under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.
Källa: Neurologi i Sverige