Senaste nytt
Webbinarium 16 nov: Nedsatt hörsel bland äldre
Nedsatt hörsel är den vanligaste funktionsnedsättningen bland äldre personer. Vilka svårigheter följer av en hörselnedsättning och vad kan äldreomsorgen göra för att stötta personerna?
Det är ett par frågor som behandlas i webbinariet Nedsatt hörsel bland äldre – konsekvenser för kognition och kommunikation. Det arrangeras av Hörselskadades Riksförbund och Svenskt Demenscentrum.
Webbinariet, som äger rum den 16 november, kl. 13.00 – 15.00, är avgiftsfritt men du behöver anmäla dig i förväg. Livetextning kommer att finnas tillgänglig.
- Ladda ned programmet (nytt fönster)
- Anmäl dig här (nytt fönster)
OBS! Webbinariet spelas inte in och går därför inte att se i efterhand.
Det är ett par frågor som behandlas i webbinariet Nedsatt hörsel bland äldre – konsekvenser för kognition och kommunikation. Det arrangeras av Hörselskadades Riksförbund och Svenskt Demenscentrum.
Webbinariet, som äger rum den 16 november, kl. 13.00 – 15.00, är avgiftsfritt men du behöver anmäla dig i förväg. Livetextning kommer att finnas tillgänglig.
- Ladda ned programmet (nytt fönster)
- Anmäl dig här (nytt fönster)
OBS! Webbinariet spelas inte in och går därför inte att se i efterhand.
Fullt hus på Stockholms Demensdag
Den 21 september hölls årets upplaga av Stockholms Demensdag. Inför 400 deltagare i Ingenjörshuset bjöds på föreläsningar om nya diagnosmetoder, behandlingsstudier och om att leva med demenssjukdom mitt i livet.
Alzheimer och andra kognitiva sjukdomar förknippas ofta med hög ålder men kan även debutera tidigare i livet. Malin Aspö, doktorand, Karolinska Institutet, och Charlotta Ryd, utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, berättade målande om hur det är att leva med en kognitiv sjukdom (demenssjukdom) i arbetsför ålder.
Stöd från arbetsgivare
I sin forskning har de intervjuat yngre personer diagnosticerade med demenssjukdom. De första symptomen hade ofta upptäckts på arbetsplatsen. Många ville arbeta kvar och stöd från arbetsgivaren var betydelsefullt men för många av dem otilllräckligt.
Familjelivet, sociala kontakter och ekonomin vara andra områden som påveras starkt av sjukdomen. Personerna möttes även av fördomar om hur demenssjukdomen påverkade dem. Malin Aspö och Charlotta Ryd betonade därför vikten av ett stöd anpassat till individens behov, inte utifrån stereotypa föreställningar.
Genombrott för blodmarkörer
Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid Lunds universitet, presenterade lovande rön om blodmarkörer. Biomarkörer i ryggvätska eller genom hjärnavbildning (PET) har flera år varit en viktig del av den mer avancerade alzheimerdiagnostiken. Sebastian Palmqvist visade att blodmarkörer – biomarkörer som kan avläsas i blodprov – är minst lika tillförlilliga.
Preliminära resultat från vårdcentraler i Skåne visar att med blodmarkör (p-tau217) blir diagnostiken betydligt säkrare jämfört med de gängse diagnosinstrumenten som används i primärvården. Fördelen med blodmarkörer är att de är betydligt billigare att analysera än de etablerade biomarkörerna som kräver specilistklinikernas utrustning och kompetens. Men enligt Sebastian Palmqvist dröjer det sannolikt innan blodmarkörer börjar användas mer allmänt i primärvården.
Ärftliga orsaker till FTD
Caroline Graff, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, föreläste om de frontotemporala demenssjukdomarna (FTD). Förändrad personlighet, sämre impulskontroll och språksvårigheter är vanliga kännetecken som skiljer sig en hel del från symptomen vid Alzheimers sjukdom. Ärtlighet har också en betydligt större betydelse.
Cirka 20 procent av alla med FTD har en sjuklig gen som orsakar sjukdomen. Eftersom FTD är är relativt ovanligt, mellan 200 och 400 beräknas insjukna i Sverige varje år, har det tidigare varit svårt att få anslag till forskning.
Caroline Graff välkomnade därför Swedish FTD Initiative, ett nätverk med olika forskningsaktörer som även samarbetar internationellt. Det har bland annat lett tilll att behandlingsstudier har påbörjats. Resultat från en fas 3-studie väntas nästa år.
Patienter som missförstås
Parkinsondemens och Lewkroppsdemens är, liksom frontotemporal demens, svårdiagnosticerat. Per Svenningsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, berättade att dessa patienter ofta missförstås. Många hamnar på medicin- eller psykakuten innan de får sin diagnos, ofta flera år senare.
Parkinsondemens och Lewkroppsdemens påminner om varandra och utgör tillsammans den näst vanligaste orsaken till demens, efter Alzheimers sjukdom. Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.
Per Svenningsson gick igenom de symptomlindrande behandlingar som ges idag och pekade även på ny forskning som testar antikroppar mot de skadliga protein (alfa-synuclein) som orsakar de båda sjukdomarna.
Stockholms Demensdag arrangerades av Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Magnus Westlander
Familjelivet, sociala kontakter och ekonomin vara andra områden som påveras starkt av sjukdomen. Personerna möttes även av fördomar om hur demenssjukdomen påverkade dem. Malin Aspö och Charlotta Ryd betonade därför vikten av ett stöd anpassat till individens behov, inte utifrån stereotypa föreställningar.
Genombrott för blodmarkörer
Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid Lunds universitet, presenterade lovande rön om blodmarkörer. Biomarkörer i ryggvätska eller genom hjärnavbildning (PET) har flera år varit en viktig del av den mer avancerade alzheimerdiagnostiken. Sebastian Palmqvist visade att blodmarkörer – biomarkörer som kan avläsas i blodprov – är minst lika tillförlilliga.
Preliminära resultat från vårdcentraler i Skåne visar att med blodmarkör (p-tau217) blir diagnostiken betydligt säkrare jämfört med de gängse diagnosinstrumenten som används i primärvården. Fördelen med blodmarkörer är att de är betydligt billigare att analysera än de etablerade biomarkörerna som kräver specilistklinikernas utrustning och kompetens. Men enligt Sebastian Palmqvist dröjer det sannolikt innan blodmarkörer börjar användas mer allmänt i primärvården.
Ärftliga orsaker till FTD
Caroline Graff, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, föreläste om de frontotemporala demenssjukdomarna (FTD). Förändrad personlighet, sämre impulskontroll och språksvårigheter är vanliga kännetecken som skiljer sig en hel del från symptomen vid Alzheimers sjukdom. Ärtlighet har också en betydligt större betydelse.
Cirka 20 procent av alla med FTD har en sjuklig gen som orsakar sjukdomen. Eftersom FTD är är relativt ovanligt, mellan 200 och 400 beräknas insjukna i Sverige varje år, har det tidigare varit svårt att få anslag till forskning.
Caroline Graff välkomnade därför Swedish FTD Initiative, ett nätverk med olika forskningsaktörer som även samarbetar internationellt. Det har bland annat lett tilll att behandlingsstudier har påbörjats. Resultat från en fas 3-studie väntas nästa år.
Patienter som missförstås
Parkinsondemens och Lewkroppsdemens är, liksom frontotemporal demens, svårdiagnosticerat. Per Svenningsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, berättade att dessa patienter ofta missförstås. Många hamnar på medicin- eller psykakuten innan de får sin diagnos, ofta flera år senare.
Parkinsondemens och Lewkroppsdemens påminner om varandra och utgör tillsammans den näst vanligaste orsaken till demens, efter Alzheimers sjukdom. Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.
Per Svenningsson gick igenom de symptomlindrande behandlingar som ges idag och pekade även på ny forskning som testar antikroppar mot de skadliga protein (alfa-synuclein) som orsakar de båda sjukdomarna.
Stockholms Demensdag arrangerades av Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Magnus Westlander
En ny handbok för kloka beslut
Stora demografiska förändringar ligger framför oss. En ny liten handbok från Svenskt Demenscentrum ger beslutsfattare på olika nivåer ett underlag för de svåra och viktiga beslut som behöver fattas.
Antalet äldre ökar dramatiskt och därmed antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Dagens antal på cirka 150 000 personer med demenssjukdom beräknas år 2050 ha ökat till 250 000, förutsatt att inga effektiva botemedel utvecklas till dess.
Utöver lidandet för de drabbade och deras anhöriga, kostar demenssjukdomarna samhället redan nu 82 miljarder kronor årligen. Därför är det extra viktigt att vi planerar för framtiden redan nu och använder våra resurser på klokaste sätt för att säkra en god vård och omsorg.
Nyutgivna Frågor och svar – en handbok för beslutsfattare är på 36 sidor. Den vänder sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på riksnivå – politiker och tjänstemän som arbetar med frågor som berör personer med demenssjukdom och deras anhöriga.
I boken har vi samlat centrala fakta om demenssjukdomarna. Vi hoppas att den kan utgöra ett bra underlag för de viktiga beslut som kommer att behöva fattas.
Boken kostar 79 kr, inkl moms. Den kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Antalet äldre ökar dramatiskt och därmed antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Dagens antal på cirka 150 000 personer med demenssjukdom beräknas år 2050 ha ökat till 250 000, förutsatt att inga effektiva botemedel utvecklas till dess.
Utöver lidandet för de drabbade och deras anhöriga, kostar demenssjukdomarna samhället redan nu 82 miljarder kronor årligen. Därför är det extra viktigt att vi planerar för framtiden redan nu och använder våra resurser på klokaste sätt för att säkra en god vård och omsorg.
Nyutgivna Frågor och svar – en handbok för beslutsfattare är på 36 sidor. Den vänder sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på riksnivå – politiker och tjänstemän som arbetar med frågor som berör personer med demenssjukdom och deras anhöriga.
I boken har vi samlat centrala fakta om demenssjukdomarna. Vi hoppas att den kan utgöra ett bra underlag för de viktiga beslut som kommer att behöva fattas.
Boken kostar 79 kr, inkl moms. Den kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Framstående alzheimerforskare får Winblads pris
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, tilldelas Bengt Winblads pris 2023. Hon får det för framstående insatser inom alzheimerforskningen.
– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, på föreningens webb.
En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.
– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”.
– Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni som är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Bengt Winblads pris delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Prissumman är 150 000 kr.
– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, på föreningens webb.
En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.
– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”.
– Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni som är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Bengt Winblads pris delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Prissumman är 150 000 kr.
Ingvar Carlsson om sitt livs svåraste beslut
Ingvar Carlsson, f.d. statsminister, hade bestämt sig för att vårda sin alzheimersjuka fru i hemmet. Men när hans egna krafter tog slut och han gick in i väggen, var han tvungen att fatta sitt livs svåraste beslut. Hans fru måste flytta till ett demensboende.
Ingvar Carlsson tillträdde som statsminister efter mordet på Olof Palme. Hans långa politiska karriär kan fylla åtskilliga hyllmetrar. Men i ett känslosamt poddsamtal med Henrik Frenkel är fokus på det personliga. Här berättar Ingvar Carlsson om att vårda kvinnan som stått honom närmast i 63 år: hans fru Ingrid som drabbades av Alzheimers sjukdom.
Lyssna på avnsittet på Alzheimer Life:s webb (nytt fönster)
Ingvar Carlsson tillträdde som statsminister efter mordet på Olof Palme. Hans långa politiska karriär kan fylla åtskilliga hyllmetrar. Men i ett känslosamt poddsamtal med Henrik Frenkel är fokus på det personliga. Här berättar Ingvar Carlsson om att vårda kvinnan som stått honom närmast i 63 år: hans fru Ingrid som drabbades av Alzheimers sjukdom.
Lyssna på avnsittet på Alzheimer Life:s webb (nytt fönster)
Fortsatt satsning på Äldreomsorgslyftet
Regeringen föreslår en fortsatt satsning på kompetenshöjning inom äldreomsorgen. I budgeten för 2024 har 1,7 miljarder kronor avsatts till en förlängning av Äldreomsorgslyftet.
Äldreomsorgslyftet, som sjösattes 2021, ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under satsningens två första år avslutade nästan 3 000 personer en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller en ledarskapsutbildning.
Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att ta fram och införa språkkrav inom äldreomsorgen, med syfte att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Under sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, för att garantera att personalen har rätt kompetens och samtidigt stärka yrkets attraktivitet.
– Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna framöver. För regeringen är det mycket angeläget att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete. Äldreomsorgslyftet och att undersköterska blir en skyddad titel är viktiga komponenter för en generell kvalitetshöjning inom äldreområdet och för att göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva genom att kunna erbjuda olika karriärvägar säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande från regeringen.
I budgetpropositionen för 2024 har regeringen avsatt 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. Regeringen avser att avsätta motsvarande belopp 2025 och 2026.
Äldreomsorgslyftet, som sjösattes 2021, ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under satsningens två första år avslutade nästan 3 000 personer en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller en ledarskapsutbildning.
Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att ta fram och införa språkkrav inom äldreomsorgen, med syfte att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Under sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, för att garantera att personalen har rätt kompetens och samtidigt stärka yrkets attraktivitet.
– Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna framöver. För regeringen är det mycket angeläget att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete. Äldreomsorgslyftet och att undersköterska blir en skyddad titel är viktiga komponenter för en generell kvalitetshöjning inom äldreområdet och för att göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva genom att kunna erbjuda olika karriärvägar säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande från regeringen.
I budgetpropositionen för 2024 har regeringen avsatt 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. Regeringen avser att avsätta motsvarande belopp 2025 och 2026.
Diplom och stipendier ur Drottning Silvias hand
Den 5 september hölls Silviahemmets årliga diplomeringsceremoni med ett hundratal medarbetare inom vård och omsorg. Tillsammans med skådespelaren Nina Gunke och tre andra Alzheimer Life-stipendiater fick de ta emot diplom ur Drottningens hand.
Drottningholmsteatern var platsen för den högtidliga ceremonin där Drottningen diplomerade Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter. Samtliga har i år tagit en högskoleexamen i demensvård på Sophiahemmets högskola eller Karolinska Institutet. Utbildningarna är yrkesspecifika och har tagits fram i samarbete med Silviahemmet. Även biståndshandläggare diplomerades under ceremonin.
Drottningen delade även ut fyra Alzheimer Life-stipendier. Skådespelaren Nina Gunke hyllades "för sitt modiga sätt att offentlig och naket berätta om sitt liv före och efter diagnosen Alzheimers sjukdom och därmed bidra till att bryta stigmat". De tre övriga stipendiaterna är Maria och Gustaf Cavalli (Alzheimergudien), Janni Ahlgren (engagerad anhörig) och Maria Tolede (Klubb Vega).
Läs mer på silviahemmet.se (nytt fönster) och alzheimerlife.se (nytt fönster)
FOTO: Yanan Li
Drottningholmsteatern var platsen för den högtidliga ceremonin där Drottningen diplomerade Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter. Samtliga har i år tagit en högskoleexamen i demensvård på Sophiahemmets högskola eller Karolinska Institutet. Utbildningarna är yrkesspecifika och har tagits fram i samarbete med Silviahemmet. Även biståndshandläggare diplomerades under ceremonin.
Drottningen delade även ut fyra Alzheimer Life-stipendier. Skådespelaren Nina Gunke hyllades "för sitt modiga sätt att offentlig och naket berätta om sitt liv före och efter diagnosen Alzheimers sjukdom och därmed bidra till att bryta stigmat". De tre övriga stipendiaterna är Maria och Gustaf Cavalli (Alzheimergudien), Janni Ahlgren (engagerad anhörig) och Maria Tolede (Klubb Vega).
Läs mer på silviahemmet.se (nytt fönster) och alzheimerlife.se (nytt fönster)
FOTO: Yanan Li
Vårdcentraler i Skåne prövar nytt kognitivt test
I Region Skåne prövar åtta vårdcentraler ett nytt kognitivt test vid misstänkt kognitiv sjukdom. Förhoppningen är att MCE-testet ska bidra till en mer tillförlitlig diagnostik, både för utrikes- och inrikesfödda patienter.
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.
Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.
Gensvaret positivt
Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.
– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.
Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.
– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.
Utbildningsmaterial planeras
I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.
Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.
– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.
Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.
Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.
Gensvaret positivt
Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.
– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.
Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.
– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.
Utbildningsmaterial planeras
I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.
Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.
– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.
Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
MCE-test
MCE står för Multicutural Cognitive Examination. Det är ett kognitivt test som består av fyra deltester avsedda att användas vid basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. MCE har validerats (2019) i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens, och används även i Norge.
En av deltesterna i MCE är RUDAS (Rowland Universal Dementia Assessment Scale) som utvecklats (2004) i Australien och validerats (2017) vid Migrationsskolan, Region Skåne. Övriga tre deltester har utvecklats inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery):
- Recall of Picture Test • Testpersonen ska memorera färgbilder på olika föremål och efter en stund tala om vad hon har sett. Testar arbetsminne fördröjd återgivning.
- Supermarket Fluency • Testpersonen ska inom en viss tid namnge så många varor, max uppnås vid 28, som möjligt som finns i en stormarknad. Testar mental hastighet, språk, verbalt flöde och ordminne.
- Clock Reading Test • Testpersonen ska tala om klockslaget utifrån 12 olika urtavlor. Testar huvudsakligen visuospatial förmåga.
Källa:
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf, G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G. (2019). Validation of a European Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery (CNTB). International journal of Geriatric Psychiatry. 2019;34:144-152. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5002 (nytt fönster)
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf,G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G.
(2019). Validation of a brief Multicultural Cognitive Examination (MCE) for evaluation of dementia. International journal of geriatric psychiatry. 2019;34:982-989. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5099 (nytt fönster)
Kognition och migration
Kognition och migration är en fristående strategisk enhet verksam inom hela Region Skåne. Dess övergripande mål är att skapa förutsättningar för att uppnå att utredning samt vård och omsorg vid kognitiv sjukdom blir jämlik och säker för alla, oavsett bakgrund. Läs mer: www.skane.se/kom (nytt fönster)
Ny bok om personcentrerade möten
Personcentrerad kommunikation är nyckeln till att personer med demenssjukdom ska kunna känna sig sedda och få en självklar plats i samhället. Men vad betyder kommunikation och hur kan vi kommunicera med personer med demenssjukdom under olika faser av sjukdomsförloppet? Frågorna tas upp i en ny bok från Svenskt Demenscentrum.
Bokens titel är Kommunikation ABC – om personcentrerade möten vid demenssjukdom. Författare är Lars-Christer Hydén, verksam vid Centrum för demensforskning (CEDER), Linköpings universitet. Han har lång erfarenhet av forskning om demens och kommunikation. Det har gett honom kunskap och insikter som han pedagogiskt delar med sig av i denna bok.
Boken Kommunikation ABC ingår i utbildningspaketet, med samma namn, som även innehåller filmer, en studiehandledning och en avgiftsfri webbutbildning. Det har tagits fram av CEDER och Svenskt Demenscentrum i ett treårigt samarbetsprojekt. Allmänna arvsfonden har bidragit med finansieringen.
Boken kostar 149 kr, inkl moms, och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Därifrån kan den även laddas ned som pdf.
Bokens titel är Kommunikation ABC – om personcentrerade möten vid demenssjukdom. Författare är Lars-Christer Hydén, verksam vid Centrum för demensforskning (CEDER), Linköpings universitet. Han har lång erfarenhet av forskning om demens och kommunikation. Det har gett honom kunskap och insikter som han pedagogiskt delar med sig av i denna bok.
Boken Kommunikation ABC ingår i utbildningspaketet, med samma namn, som även innehåller filmer, en studiehandledning och en avgiftsfri webbutbildning. Det har tagits fram av CEDER och Svenskt Demenscentrum i ett treårigt samarbetsprojekt. Allmänna arvsfonden har bidragit med finansieringen.
Boken kostar 149 kr, inkl moms, och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Därifrån kan den även laddas ned som pdf.
Sommarläger i Ö-vik för unga anhöriga
Sista helgen i augusti var Örnsköldsvik värdstad för ett läger för unga anhöriga. Närmare 20 unga vuxna med en demenssjuk förälder fick träffa och ställa frågor till en rad olika experter: läkare, jurist, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och demenssjuksköterska.
Frågorna var många och diskussionerna livliga. Dessa unga anhöriga, samtliga från norra Sverige, kämpar hårt i sin vardag för att hjälpa sin sjuka förälder. Många efterlyser ett bättre anhörigstöd.
Lägret arrangerades av Region Västernorrland tillsammans med sju Norrlandskommuner. Det finansierades av Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Se film från lägret nedan.
Frågorna var många och diskussionerna livliga. Dessa unga anhöriga, samtliga från norra Sverige, kämpar hårt i sin vardag för att hjälpa sin sjuka förälder. Många efterlyser ett bättre anhörigstöd.
Lägret arrangerades av Region Västernorrland tillsammans med sju Norrlandskommuner. Det finansierades av Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Se film från lägret nedan.