Senaste nytt
Filmer: Ögonblick att minnas
Rörlig bild kan vara ett bra sätt att väcka minnen och ögonblick till liv. Mobila dokumentärredaktionen har producerat en rad filmer som skildrar tillvaron och miljöer från 1940- och 1950-talen, då många av de som är äldre pensionärer idag växte upp.
Målgruppen är främst personer med demenssjukdom som ska ges möjlighet att minnas och berätta för varandra om det som kommer upp i filmerna. De ses med fördel tillsammans med personal eller anhöriga som kan vägleda och inspirera till samtal efteråt.
Filmerna har gjorts i samarbete med Demensförbundet och Ersta Diakoni med stöd av Allmänna arvsfonden och Längmanska Kulturfonden. De kan beställas gratis som DVD (inkl tryckt handledning) eller ses på Mobila dokumentärredaktionens webb. Där finns även en inspirationsfilm om hur man kan använda materialet.
Se filmerna på Mobila dokumentärredaktionens webb (nytt fönster)
Målgruppen är främst personer med demenssjukdom som ska ges möjlighet att minnas och berätta för varandra om det som kommer upp i filmerna. De ses med fördel tillsammans med personal eller anhöriga som kan vägleda och inspirera till samtal efteråt.
Filmerna har gjorts i samarbete med Demensförbundet och Ersta Diakoni med stöd av Allmänna arvsfonden och Längmanska Kulturfonden. De kan beställas gratis som DVD (inkl tryckt handledning) eller ses på Mobila dokumentärredaktionens webb. Där finns även en inspirationsfilm om hur man kan använda materialet.
Se filmerna på Mobila dokumentärredaktionens webb (nytt fönster)
Tillfälligt stängt under flytt
Svenskt Demenscentrum byter lokaler. Den 1 juni går flyttlasset till Sveavägen 155, en knapp kilometer bort.
För att hinna packa upp och installer våra servrar kommer hemsidan, utbildningsportalen och webbshoppen att vara stängda, från kl 12.00, fredag 1 juni, till kl 8.00, måndag 4 juni. Under den tiden kan vi heller inte nås via mejl.
Svenskt Demenscentrums fullständiga adress blir Sveavägen 155, 113 46 Stockholm. Vi kommer även framöver att dela lokaler med befolkningsstudien SNAC-K, Stiftelsen Äldrecentrum och Tidskriften Äldre i Centrum.
Sveavägen 155 ligger vid Norrtull, ett stenkast från Hagaparken och Karolinskaområdet. Blå buss nr 2 har sin ändhållplats strax utanför. Även flygbussarna stannar i närheten.
Här hittar du oss på kartan (nytt fönster)
För att hinna packa upp och installer våra servrar kommer hemsidan, utbildningsportalen och webbshoppen att vara stängda, från kl 12.00, fredag 1 juni, till kl 8.00, måndag 4 juni. Under den tiden kan vi heller inte nås via mejl.
Svenskt Demenscentrums fullständiga adress blir Sveavägen 155, 113 46 Stockholm. Vi kommer även framöver att dela lokaler med befolkningsstudien SNAC-K, Stiftelsen Äldrecentrum och Tidskriften Äldre i Centrum.
Sveavägen 155 ligger vid Norrtull, ett stenkast från Hagaparken och Karolinskaområdet. Blå buss nr 2 har sin ändhållplats strax utanför. Även flygbussarna stannar i närheten.
Här hittar du oss på kartan (nytt fönster)
Så hanterar vi dina personuppgifter
Har du köpt en bok i vår webbshop? Eller registrerat ett konto på vår utbildningsportal? I så fall har du lämnat personuppgifter till Svenskt Demenscentrum. Den 25 maj 2018 införs en ny lag som berör detta och som gäller inom hela EU-området.
Den nya lagen som ersätter PUL heter General Data Protection Regulation, förkortat GDPR. Dess främsta syfte är att säkerställa att personuppgifter som du lämnar till myndigheter, företag och organisationer behandlas korrekt och med respekt för din personliga integritet. Lagen ger dig också rätt att få veta vilka personuppgifter som finns lagrade om dig och – om du så önskar – få uppgifterna raderade.
Svenskt Demenscentrum vill att du ska känna dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med det.
Den nya lagen som ersätter PUL heter General Data Protection Regulation, förkortat GDPR. Dess främsta syfte är att säkerställa att personuppgifter som du lämnar till myndigheter, företag och organisationer behandlas korrekt och med respekt för din personliga integritet. Lagen ger dig också rätt att få veta vilka personuppgifter som finns lagrade om dig och – om du så önskar – få uppgifterna raderade.
Svenskt Demenscentrum vill att du ska känna dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med det.
Nu kan du bli demensvän
Demensvän är en nystartad kampanj för att öka kunskapen om demenssjukdom hos allmänheten. Bakom den står Demensförbundet som siktar på 10 000 registrerade demensvänner vid årets slut.
Vem som helst kan bli demensvän och det kostar inget att registrera sig på https://demensvan.se. Du som gör det får en pin med kampanjens symbol och en broschyr som tar upp vanliga tecken på demens, praktiska råd om bemötande och om hur du kan hjälpa personen.
– Nästa alla har träffat någon person med demens, som närstående eller ute i samhället – på banken eller busshållsplatsen. Folk behöver inte bli experter på demens men om de har grundläggande kunskap för att kunna förstå och hjälpa ökar de drabbades möjlighet att leva ett bra liv även när vardagen blir mer komplicerad, säger Anni Reimers, förbundssekreterare på Demensförbundet.
En bra början är att se de talande kortfilmer som finns på kampa""njens hemsida. Förvirrade personer, i affären och på bussen, möts av en omgivning som förblir passiva åskådare, troligen mer på grund av okunskap än nonchalans. Filmerna är producerade av Alzheimerföreningen i Danmark där en motsvarande kampanj startade för ett par år sedan.
– Jag var nyligen inne på deras hemsida och såg att det nu finns 55 888 demensvänner i Danmark. Vi siktar på 10 000 till årsskiftet, säger Anni Reimers som tror att kampanjen även kan skapa ett tryck på politiker och beslutsfattare underifrån.
– Samhället behöver bli mer demensvänligt och ett demenvänligare samhälle blir också ett vänligare samhälle för alla.
Magnus Westlander
Här kan du blir demensvän (nytt fönster)
Vem som helst kan bli demensvän och det kostar inget att registrera sig på https://demensvan.se. Du som gör det får en pin med kampanjens symbol och en broschyr som tar upp vanliga tecken på demens, praktiska råd om bemötande och om hur du kan hjälpa personen.
– Nästa alla har träffat någon person med demens, som närstående eller ute i samhället – på banken eller busshållsplatsen. Folk behöver inte bli experter på demens men om de har grundläggande kunskap för att kunna förstå och hjälpa ökar de drabbades möjlighet att leva ett bra liv även när vardagen blir mer komplicerad, säger Anni Reimers, förbundssekreterare på Demensförbundet.
En bra början är att se de talande kortfilmer som finns på kampa""njens hemsida. Förvirrade personer, i affären och på bussen, möts av en omgivning som förblir passiva åskådare, troligen mer på grund av okunskap än nonchalans. Filmerna är producerade av Alzheimerföreningen i Danmark där en motsvarande kampanj startade för ett par år sedan.
– Jag var nyligen inne på deras hemsida och såg att det nu finns 55 888 demensvänner i Danmark. Vi siktar på 10 000 till årsskiftet, säger Anni Reimers som tror att kampanjen även kan skapa ett tryck på politiker och beslutsfattare underifrån.
– Samhället behöver bli mer demensvänligt och ett demenvänligare samhälle blir också ett vänligare samhälle för alla.
Magnus Westlander
Här kan du blir demensvän (nytt fönster)
Ladda ned MoCA för demensutredningar
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid misstänkt demenssjukdom. Det finns med som rekommendation (prioritet 5) i senaste versionen av Nationella riktlinjer för vård och omorg vid demenssjukom (2017). Nu kan MoCA laddas ned från Skalor & instrument.
Landets första Silviafysioterapeuter diplomeras
Den 18 april fick Sverige sina första Silviafysioterapeuter. En av dem var Emma Gard som diplomerades av Drottning Silvia efter att genomfört magisterutbildningen i demensvård vid Karolinska Institutet.
Efter två års studier, som inkluderar hennes vetenskapliga arbete om fallprevention, kan hon nu titulera sig Silviafysioterapeut. Svenskt Demenscentrum gratulerar.
– Tack! Det kändes stort men också pirrigt att få ta emot diplom av Drottningen, inför publik och allt runt omkring (se bild). Så det är nog först nu som jag börjat smälta det här, säger Emma Gard i telefon, dagen efter den högtidliga ceremonin i Bernadottebiblioteket, Kungliga slottet.
– Det har varit en fantastisk förmån att få fördjupa sig i demens, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, och samtidigt kunna tillämpa kunskaper direkt på sin arbetsplats. Det har gett en ökad trygghet och jag känner mig stärkt i min yrkesroll, säger hon.
Första kullen
Emma Gard tillhör den första kullen som tar examen från den tvååriga magisterutbildningen i demensvård. Den motsvarar 60 högskolepoäng och har tagits fram av Karolinska Institutet tillsammans med Silviahemmet.
Eftersom utbildningen är webbaserad och studietakten halvfart finns möjlighet att kombinera den med yrkesarbete eller, som det även blev i Emma Gards fall, små barn. Arbetsgivaren Aleris gav henne klartecken till att ägna en arbetsdag i veckan åt studierna.
– Men efter första terminen födde jag barn och blev föräldraledig. Det var rätt tufft att samtidigt plugga men det gick, mycket tack vare allt stöd från familjen, säger hon.
Överlag positiv
Emma Gard är överlag positiv till den webbaserade studieformen. De förinspelade föreläsningarna kunde hon ta del av när det passade. Videomöten med lärare och kurskamrater hölls regelbundet.
– Första gången jag träffade kurskamraterna var i höstas, vid slutopponeringen av våra uppsatser. Tror det skulle vara positivt att ha en eller ett par gemensamma kursdagar redan i början av utbildningen så att man får träffa sina kurskamrater, säger hon.
Mer tid åt arbetet
Nu när utbildningen är över kan hon lägga ännu mer tid på sitt arbete på nyöppnade Salabacke Plaza. Det är ett modernt äldreboende där merparten av platserna är anpassade för personer med demenssjukdom. Bland medarbetarna finns flera Silviasystrar och Emma Gard ser goda möjligheter i miljön.
– Vi har hälsorum med gymutrustning och så finns två stora härliga takterasser. Där planerar jag att flytta ut en del aktiviteter under sommarhalvåret.
Rätt till fysisk aktivitet
– Fysisk aktivitet är viktigt hela livet och något alla ska ha rätt till. Vården måste anpassa sig så att även personer med demenssjukdom kan få utöva fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar, säger Emma Gard.
Den 18 april diplomerades även landets första Silvaarbetsterapeuter samt fyra nya Silvialäkare.
Magnus Westlander
Efter två års studier, som inkluderar hennes vetenskapliga arbete om fallprevention, kan hon nu titulera sig Silviafysioterapeut. Svenskt Demenscentrum gratulerar.
– Tack! Det kändes stort men också pirrigt att få ta emot diplom av Drottningen, inför publik och allt runt omkring (se bild). Så det är nog först nu som jag börjat smälta det här, säger Emma Gard i telefon, dagen efter den högtidliga ceremonin i Bernadottebiblioteket, Kungliga slottet.
– Det har varit en fantastisk förmån att få fördjupa sig i demens, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, och samtidigt kunna tillämpa kunskaper direkt på sin arbetsplats. Det har gett en ökad trygghet och jag känner mig stärkt i min yrkesroll, säger hon.
Första kullen
Emma Gard tillhör den första kullen som tar examen från den tvååriga magisterutbildningen i demensvård. Den motsvarar 60 högskolepoäng och har tagits fram av Karolinska Institutet tillsammans med Silviahemmet.
Eftersom utbildningen är webbaserad och studietakten halvfart finns möjlighet att kombinera den med yrkesarbete eller, som det även blev i Emma Gards fall, små barn. Arbetsgivaren Aleris gav henne klartecken till att ägna en arbetsdag i veckan åt studierna.
– Men efter första terminen födde jag barn och blev föräldraledig. Det var rätt tufft att samtidigt plugga men det gick, mycket tack vare allt stöd från familjen, säger hon.
Överlag positiv
Emma Gard är överlag positiv till den webbaserade studieformen. De förinspelade föreläsningarna kunde hon ta del av när det passade. Videomöten med lärare och kurskamrater hölls regelbundet.
– Första gången jag träffade kurskamraterna var i höstas, vid slutopponeringen av våra uppsatser. Tror det skulle vara positivt att ha en eller ett par gemensamma kursdagar redan i början av utbildningen så att man får träffa sina kurskamrater, säger hon.
Mer tid åt arbetet
Nu när utbildningen är över kan hon lägga ännu mer tid på sitt arbete på nyöppnade Salabacke Plaza. Det är ett modernt äldreboende där merparten av platserna är anpassade för personer med demenssjukdom. Bland medarbetarna finns flera Silviasystrar och Emma Gard ser goda möjligheter i miljön.
– Vi har hälsorum med gymutrustning och så finns två stora härliga takterasser. Där planerar jag att flytta ut en del aktiviteter under sommarhalvåret.
Rätt till fysisk aktivitet
– Fysisk aktivitet är viktigt hela livet och något alla ska ha rätt till. Vården måste anpassa sig så att även personer med demenssjukdom kan få utöva fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar, säger Emma Gard.
Den 18 april diplomerades även landets första Silvaarbetsterapeuter samt fyra nya Silvialäkare.
Magnus Westlander
Ny webbutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Nu har Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet FUB släppt den tredje och sista delen i kunskapsstödet Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning. Det är en avgiftsfri webbutbildning som vänder sig direkt till målgruppen, det vill säga personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Utbildningen tar upp teman som hälsa och livsstil, arbete och fritid, demens samt sorg och förlust.
- Gå till utbildningen på Svenskt Demenscentrums webb (nytt fönster).
De andra delarna av kunskapsstödet, en webbutbildning och en bok, vänder sig till LSS-personal och anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer här (nytt fönster)
- Gå till utbildningen på Svenskt Demenscentrums webb (nytt fönster).
De andra delarna av kunskapsstödet, en webbutbildning och en bok, vänder sig till LSS-personal och anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer här (nytt fönster)
Högtidlig diplomering och prisutdelning på slottet
...
Den 18 april diplomerades landets första Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter. De har gått den tvåriga magisterutbildningen i demensvård vid Karolinska Institutet. Den högtidliga ceremonin ägde rum i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet där även fyra nyutbildade Silvialäkare fick ta emot diplom ur Drottningens hand.
Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, tilldelades Alzheimerfondens stora forskningspris och Michael Schöll, biträdande universitetslektor vid samma universitet, fick ta emot Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare. Foto: Yanan Li
Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Den 18 april diplomerades landets första Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter. De har gått den tvåriga magisterutbildningen i demensvård vid Karolinska Institutet. Den högtidliga ceremonin ägde rum i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet där även fyra nyutbildade Silvialäkare fick ta emot diplom ur Drottningens hand.
Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, tilldelades Alzheimerfondens stora forskningspris och Michael Schöll, biträdande universitetslektor vid samma universitet, fick ta emot Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare. Foto: Yanan Li
Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Biståndshandläggare fördjupar sig i demens
”Jag är jättenöjd så här långt.” Det säger Katrin Lilius som går Demensutbildning för biståndshandläggare på Sophiahemmets högskola. Kursen som hålls för första gången har tagits fram i samarbete med Silviahemmet.
Katrin Lilius är en av 20 biståndshandläggare som ingår i den första kullen. I sitt arbete på beställarenheten i Stockholmsstadsdelen Hässelby–Vällingby möter hon så gott som dagligen personer med demenssjukdom. Varför har hon valt att gå kursen?
– Jag kände att jag behövde lära mig mer om demenssjukdomar; hur de yttrar sig och vilka svårigheter de som drabbas får. Kunskap är nödvändigt för att du som biståndshandläggare ska kunna få en så bra helhetsbild som möjligt. Du behöver känna till vilka typer av hjälpmedel som finns och mycket annat för att kunna samordna insatser med landsting, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper, säger Katrin Lilius
Kursledaren Åsa Craftman, sjuksköterska och lektor vid Sophiahemmet högskola, har själv en bakgrund som biståndshandläggare. Av egen erfarenhet vet hon hur svårt arbetet kan vara svårt.
– Som biståndshandläggare träffar du ofta personen en kort tid, en person som vill upprätthålla sin värdighet och kanske inte gärna talar om allt hon inte längre klara av. Sedan har du de olika lagstiftningarna och sjukvårdspersonalen ofta felaktiga förväntningar på grund av okunskap om socialtjänstlagen.
Åsa Craftman vill att biståndshandläggare ses som en del av teamet runt personen. Men då behövs god kunskap om hela sjukdomsresan, något som kursen Demensutbildning för biståndshandläggare ska ge.
– Hur är det att leva med en person med demens, hur bemöter man en person som inte kan uttrycka sina behov och vilken betydelse har miljön – det är bara några frågor som kursen behandlar, säger hon.
Kursen motsvarar 7,5 högskolepoäng och är webbaserad, bortsett från några tillfällen då deltagarna träffas på Silviahemmet eller Sophiahemmet högskola. Under de båda introduktionsdagarna i januari fick Katrin Lilius möta Drottning Silvia som även delar ut diplom efter godkänd kurs.
– Det kändes faktiskt väldigt fint och underströk att det här är en viktig kurs. Jag går den tillsamman med tre arbetskamrater på beställarenheten och hoppas att vi sedan kan hjälpas åt att förmedla kunskaper till våra kollegor, säger Katrin Lilius.
Magnus Westlander
Är du intresserad av att gå kursen? Läs mer här (nytt fönster)
Katrin Lilius är en av 20 biståndshandläggare som ingår i den första kullen. I sitt arbete på beställarenheten i Stockholmsstadsdelen Hässelby–Vällingby möter hon så gott som dagligen personer med demenssjukdom. Varför har hon valt att gå kursen?
– Jag kände att jag behövde lära mig mer om demenssjukdomar; hur de yttrar sig och vilka svårigheter de som drabbas får. Kunskap är nödvändigt för att du som biståndshandläggare ska kunna få en så bra helhetsbild som möjligt. Du behöver känna till vilka typer av hjälpmedel som finns och mycket annat för att kunna samordna insatser med landsting, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper, säger Katrin Lilius
Kursledaren Åsa Craftman, sjuksköterska och lektor vid Sophiahemmet högskola, har själv en bakgrund som biståndshandläggare. Av egen erfarenhet vet hon hur svårt arbetet kan vara svårt.
– Som biståndshandläggare träffar du ofta personen en kort tid, en person som vill upprätthålla sin värdighet och kanske inte gärna talar om allt hon inte längre klara av. Sedan har du de olika lagstiftningarna och sjukvårdspersonalen ofta felaktiga förväntningar på grund av okunskap om socialtjänstlagen.
Åsa Craftman vill att biståndshandläggare ses som en del av teamet runt personen. Men då behövs god kunskap om hela sjukdomsresan, något som kursen Demensutbildning för biståndshandläggare ska ge.
– Hur är det att leva med en person med demens, hur bemöter man en person som inte kan uttrycka sina behov och vilken betydelse har miljön – det är bara några frågor som kursen behandlar, säger hon.
Kursen motsvarar 7,5 högskolepoäng och är webbaserad, bortsett från några tillfällen då deltagarna träffas på Silviahemmet eller Sophiahemmet högskola. Under de båda introduktionsdagarna i januari fick Katrin Lilius möta Drottning Silvia som även delar ut diplom efter godkänd kurs.
– Det kändes faktiskt väldigt fint och underströk att det här är en viktig kurs. Jag går den tillsamman med tre arbetskamrater på beställarenheten och hoppas att vi sedan kan hjälpas åt att förmedla kunskaper till våra kollegor, säger Katrin Lilius.
Magnus Westlander
Är du intresserad av att gå kursen? Läs mer här (nytt fönster)
Fler lärande exempel på personcentrerad omvårdnad
...
Vid konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" i mitten av mars presenterades många konkreta exempel på god personcentrerad omvårdnad. Ett par av dem mejlades till Svenskt Demenscentrum och ligger nu ute på vår webb. Här hittar du även andra lärande exempel på hur personcentrerad omvårdnad kan både förebygga svåra situationer och minska användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder.
Gå till lärande exempel (Arbeta med demens/Nollvision)
Läs mer om konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" (Nyheter)
Vid konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" i mitten av mars presenterades många konkreta exempel på god personcentrerad omvårdnad. Ett par av dem mejlades till Svenskt Demenscentrum och ligger nu ute på vår webb. Här hittar du även andra lärande exempel på hur personcentrerad omvårdnad kan både förebygga svåra situationer och minska användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder.
Gå till lärande exempel (Arbeta med demens/Nollvision)
Läs mer om konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" (Nyheter)