Senaste nytt
Koppling mellan alzheimer och dåliga tänder
Ny forskning visar på ett tydligt samband mellan kognitiv svikt och munrelaterad ohälsa. Tandläkartidningen uppmärksammar en svensk studie som jämfört 154 patienter från Minneskliniken, Huddinge sjukhus, med en grupp friska individer i motsvarande ålder. Karies, blödande tandkött och tandfickor förekom i betydligt högre utsträckning hos patienterna från Minneskliniken. De som utvecklat Alzheimer sjukdom hade drygt 15 gånger högre risk att att ha tandfickor som var mer än 6 millimeter.
Studien ligger i linje med tidigare studier men kan inte ge svar på hur orsakssambanden ser ut. Forskarna diskuterar möjliga förklaringar; att försämrad kognition orsakar sämre oral hälsa eller att gemensamma riskfaktorer kan ligga bakom sambandet.
Läs mer i Tandläkartidningen (nytt förnster)
Studien ligger i linje med tidigare studier men kan inte ge svar på hur orsakssambanden ser ut. Forskarna diskuterar möjliga förklaringar; att försämrad kognition orsakar sämre oral hälsa eller att gemensamma riskfaktorer kan ligga bakom sambandet.
Läs mer i Tandläkartidningen (nytt förnster)
Eslöv satsar på demensombud
Eslövs kommun har tagit fram en lokal demensplan för 2017–2022. I den ingår en satsning på 35 demensombud i hemvård och vård- och omsorgsboende. Demensombuden utbildas och ska sedan ingå i olika kompetensnätverk för att kunna ge råd och stöd till sina kollegor. De kommer att vara knutna till ett team där även specialistutbildade undersköterskor, demenshandledare och demenssjuksköterskor ingår.
Läs mer i Lokaltidningen Mellanskåne (nytt fönster)
Läs mer i Lokaltidningen Mellanskåne (nytt fönster)
Vad händer med intima relationer vid demens?
Vad händer med en intim relation vid demenssjukdom? Frågan är utgångspunkt för genusforskaren Linn Sandberg när hon intervjuar par där den ena parten har fått en demensdiagnos.
I senaste numret av tidskriften Ottar beskriver hon hur den sexuella relationen kan påverkas, ofta försvåras, på olika sätt. För 55-åriga Anna blir makens demensdiagnos ett radikalt avbrott i deras tidigare passionerade sexuella relation. Hon upplever att han förändras av sjukdomen och därför måste ta reda på vem han är för att kunna vara sexuellt intim med honom.
Anders, 59 år, känner en förväntan att han ska fortsätta ta sexuella initiativ men svårigheterna, på grund av hans sjukdom, påverkar både lusten och initiativförmågan.
Men Linn Sandberg tar även upp positiva berättelser, exempel på hur närhet och beröring är fortsatt betydelsefullt och utgör både njutning och tröst, trots sjukdomen.
Läs hela artikeln på Ottars webb (nytt fönster)
I senaste numret av tidskriften Ottar beskriver hon hur den sexuella relationen kan påverkas, ofta försvåras, på olika sätt. För 55-åriga Anna blir makens demensdiagnos ett radikalt avbrott i deras tidigare passionerade sexuella relation. Hon upplever att han förändras av sjukdomen och därför måste ta reda på vem han är för att kunna vara sexuellt intim med honom.
Anders, 59 år, känner en förväntan att han ska fortsätta ta sexuella initiativ men svårigheterna, på grund av hans sjukdom, påverkar både lusten och initiativförmågan.
Men Linn Sandberg tar även upp positiva berättelser, exempel på hur närhet och beröring är fortsatt betydelsefullt och utgör både njutning och tröst, trots sjukdomen.
Läs hela artikeln på Ottars webb (nytt fönster)
Vita huset antar ny alzheimerlag
Det usla samarbetsklimatet i USA:s kongress får stort utrymme i medierna. Men faktum är att det finns frågor som enar mer än splittrar. Åtta ledamöter, lika många demokrater som republikaner, står bakom lagförslaget "BOLD Step" som nu antagits av både senaten och representanthuset.
Det officiella namnet på den nya lagen är Building Our Largest Dementia (BOLD) Infrastructure for Alzheimers act. Den innebär bl a att särskilda alzheimercentrum ska etableras runt om i landet för att stödja och utveckla förebyggande arbete, tidig upptäckt och diagnostik.
I USA beräknas 5 miljoner personer ha Alzheimers sjukdom. 2050 väntas antalet ha ökat till 14 miljoner.
Läs mer på Alzheimer´s Associations webb (nytt fönster)
Det officiella namnet på den nya lagen är Building Our Largest Dementia (BOLD) Infrastructure for Alzheimers act. Den innebär bl a att särskilda alzheimercentrum ska etableras runt om i landet för att stödja och utveckla förebyggande arbete, tidig upptäckt och diagnostik.
I USA beräknas 5 miljoner personer ha Alzheimers sjukdom. 2050 väntas antalet ha ökat till 14 miljoner.
Läs mer på Alzheimer´s Associations webb (nytt fönster)
Uppsalaprofessor får Alzheimerfondens forskningspris
Alzheimerfondens stora forskningspris tilldelas i år Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Hans forskning har väckt förhoppningar om bättre behandlingsmetoder.
Lars Lannfelt tilldelas priset för sitt mångåriga forskningsarbete rörande de grundläggande sjukdomsframkallande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom; hur de kan orsakas av genetiska förändringar och hur förändringarna kan diagnostiseras samt angripas med nya läkemedel.
Lars Lannfelt väckte stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens (AAIC) i Chicago. Då presenterades resultaten från läkemedelskandidaten BAN2401 som han varit med att utveckla. Det är en antikropp som syftar till att eliminera de giftiga ansamlingarna av beta-amyloid som anses vara orsaken till Alzheimers sjukdom. En så kallad fas 2b-studie visade att BAN2401 hade en signifikant positiv inverkan på patienter i ett tidigt skede av sjukdomen.
Alzheimerfondens stora forskningspris är på 2,5 miljoner kronor.
Foto: Johanna Wulff
Läs mer om BAN2401 under Nyheter
Läs mer om priset på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Lars Lannfelt tilldelas priset för sitt mångåriga forskningsarbete rörande de grundläggande sjukdomsframkallande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom; hur de kan orsakas av genetiska förändringar och hur förändringarna kan diagnostiseras samt angripas med nya läkemedel.
Lars Lannfelt väckte stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens (AAIC) i Chicago. Då presenterades resultaten från läkemedelskandidaten BAN2401 som han varit med att utveckla. Det är en antikropp som syftar till att eliminera de giftiga ansamlingarna av beta-amyloid som anses vara orsaken till Alzheimers sjukdom. En så kallad fas 2b-studie visade att BAN2401 hade en signifikant positiv inverkan på patienter i ett tidigt skede av sjukdomen.
Alzheimerfondens stora forskningspris är på 2,5 miljoner kronor.
Foto: Johanna Wulff
Läs mer om BAN2401 under Nyheter
Läs mer om priset på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Kriminella handlingar är vanligast vid frontotemporal demens
Beteendeförändringar är vanligt vid demenssjukdom och kan ibland ta sig uttryck i olagliga handlingar. En ny doktorsavhandling visar att risken för kriminella beteenden är särskilt stor hos personer med frontotemporal demens.
Läkaren Madeleine Liljegren har i sin forskning haft tillgång till data från två minneskliniker, i USA och Sverige. Resultaten, som hon redovisar i Läkartidningen, visade att runt 40 procent av deltagarna med frontotemporal demens hade uppvisat kriminellt beteende, det vill säga lagöverträdelser eller beteenden som skulle kunna få rättsliga konsekvenser. Motsvarande andel vid Alzheimers sjukdom var 7,7 (delstudie 1) och 15 procent (delstudie 2).
Fysisk aggressivitet var vanligare vid alzheimer men tenderade att vara mer brutal vid frontotemporal demens. Dessutom uppstod den till synes mer oprovocerat och var vanligare tidigare i sjukdomsförloppet.
Madeleine Liljegren hoppas att resultaten kan öka medvetenheten hos rättssystemet och samhället när det gäller äldre individer som uppvisar kriminellt beteende och som potentiellt drabbats av en demenssjukdom.
Läs mer i Läkartidningen (nytt fönster)
Läkaren Madeleine Liljegren har i sin forskning haft tillgång till data från två minneskliniker, i USA och Sverige. Resultaten, som hon redovisar i Läkartidningen, visade att runt 40 procent av deltagarna med frontotemporal demens hade uppvisat kriminellt beteende, det vill säga lagöverträdelser eller beteenden som skulle kunna få rättsliga konsekvenser. Motsvarande andel vid Alzheimers sjukdom var 7,7 (delstudie 1) och 15 procent (delstudie 2).
Fysisk aggressivitet var vanligare vid alzheimer men tenderade att vara mer brutal vid frontotemporal demens. Dessutom uppstod den till synes mer oprovocerat och var vanligare tidigare i sjukdomsförloppet.
Madeleine Liljegren hoppas att resultaten kan öka medvetenheten hos rättssystemet och samhället när det gäller äldre individer som uppvisar kriminellt beteende och som potentiellt drabbats av en demenssjukdom.
Läs mer i Läkartidningen (nytt fönster)
Ny utbildning om musik som omvårdnad
Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) erbjuder nu en högskoleutbildning om hur konstnärliga verktyg kan användas i omvårdnaden av framför allt personer med demenssjukdom. Fokus ligger på musik, sång och rörelse.
Utbildningen bygger på forskning och beprövad erfarenhet och har tagits fram av SMI tillsammans med Kompetenscentrum för kultur och hälsa. Det är en landstingsdriven verksamhet i Stockholm som samarbetat med bland andra Katarina Lindblad, musikterapeut och drivande bakom Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd Mötas i musik (webbutbildning och inspirationshäfte).
Utbildningen ges i form tre delkurser, på sammanlagt 7,5 högskolepoäng, under tre teminer. Högskolebehörighet är inget krav, däremot ska sökanden vara verksam inom äldreomsorg eller vård riktad mot äldre.
Läs mer om utbildningen på SMI:s webb (nytt fönster)
Läs om Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd om musik
Utbildningen bygger på forskning och beprövad erfarenhet och har tagits fram av SMI tillsammans med Kompetenscentrum för kultur och hälsa. Det är en landstingsdriven verksamhet i Stockholm som samarbetat med bland andra Katarina Lindblad, musikterapeut och drivande bakom Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd Mötas i musik (webbutbildning och inspirationshäfte).
Utbildningen ges i form tre delkurser, på sammanlagt 7,5 högskolepoäng, under tre teminer. Högskolebehörighet är inget krav, däremot ska sökanden vara verksam inom äldreomsorg eller vård riktad mot äldre.
Läs mer om utbildningen på SMI:s webb (nytt fönster)
Läs om Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd om musik
Viktig bok till förmånliga paketpriser
En bok för dig med demenssjukdom vänder sig i första hand till personer som har fått en demensdiagnos.
Boken innehåller bland annat tips och råd som kan underlätta i vardagen och information om vart man kan vända sig för att få hjälp. I boken förklaras också vad en så kallad samordnad individuell plan (SIP) är, och flera personer som lever med en demenssjukdom delar med sig av sina erfarenheter.
Eftersom denna bok fyller ett viktigt tomrum strävar vi efter att hålla priset så lågt som möjligt och erbjuda rejäla mängdrabatter.
Ordinarie pris är 50 kronor per bok. Den som beställer minst 25 exemplar betalar 20 kronor per bok. För beställningar på 50 exemplar eller fler är priset 16 kronor per bok.
Priserna är inklusive moms, och mängdrabatterna gäller även kommunala verksamheter, demensföreningar etcetera.
Beställ boken i webbshoppen (nytt fönster)
Boken innehåller bland annat tips och råd som kan underlätta i vardagen och information om vart man kan vända sig för att få hjälp. I boken förklaras också vad en så kallad samordnad individuell plan (SIP) är, och flera personer som lever med en demenssjukdom delar med sig av sina erfarenheter.
Eftersom denna bok fyller ett viktigt tomrum strävar vi efter att hålla priset så lågt som möjligt och erbjuda rejäla mängdrabatter.
Ordinarie pris är 50 kronor per bok. Den som beställer minst 25 exemplar betalar 20 kronor per bok. För beställningar på 50 exemplar eller fler är priset 16 kronor per bok.
Priserna är inklusive moms, och mängdrabatterna gäller även kommunala verksamheter, demensföreningar etcetera.
Beställ boken i webbshoppen (nytt fönster)
Drottningen internationell hedersambassadör
Drottningen har blivit hedersambassadör för Alzheimer’s Disease International (ADI) som är en paraplyorganisation för nationella alzheimerföreningar runt om i världen. Sverige är representerat av Alzheimer Sverige
– Vi är glada över stödet från Drottning Silvia, vars långvariga engagemnag i frågor om demens och åldrande är väl känt, säger Paola Barbarino, chef för ADI, på organsiationens webbplats.
Drottning Silvia är ordförande för Stiftelsen Silviahemmet som bildades 1996 och som bland annat har tagit fram en rad demensutbildningar för olika yrkesgrupper och håller i certifieringar av arbetsplatser.
Sedan tidigare är bland andra Costa Ricas president Luis Guillermo Solís Rivera och Drottning Sofia av Spanien hedersambassadörer för ADI.
Foto: Anna-Lena Ahlström, Kungl. Hovstaterna
Läs mer på ADI:s webb (nytt fönster)
– Vi är glada över stödet från Drottning Silvia, vars långvariga engagemnag i frågor om demens och åldrande är väl känt, säger Paola Barbarino, chef för ADI, på organsiationens webbplats.
Drottning Silvia är ordförande för Stiftelsen Silviahemmet som bildades 1996 och som bland annat har tagit fram en rad demensutbildningar för olika yrkesgrupper och håller i certifieringar av arbetsplatser.
Sedan tidigare är bland andra Costa Ricas president Luis Guillermo Solís Rivera och Drottning Sofia av Spanien hedersambassadörer för ADI.
Foto: Anna-Lena Ahlström, Kungl. Hovstaterna
Läs mer på ADI:s webb (nytt fönster)
Nytt faktablad om kognitiv svikt
Svenskt Demenscentrum har gett ut ett nytt faktablad med titeln All glömska är inte demens. Det tar upp begreppen kognitiv svikt och lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI), det senare en vanlig diagnos på landets minnesmottagningar.
Faktabladet finns ännu så länge endast på svenska men kommer att översättas till flera andra språk under nästa år. Besök nedladdningssidan för faktabladen
Faktabladet finns ännu så länge endast på svenska men kommer att översättas till flera andra språk under nästa år. Besök nedladdningssidan för faktabladen