Senaste nytt

1 jun 2017

Världshälsoorganisationen lyfter demensfrågan 

 FORSKNING

Världshälsoorganisationen WHO har enhälligt antagit en global demensplan. FN-organet uppmanar sina medlemsstater att snarast ta fram nationella demensstrategier.

jordklotBeslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.

I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.

24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.

Till WHO:s webb (nytt fönster)

jordklotBeslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.

I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.

24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.

Till WHO:s webb (nytt fönster)

31 maj 2017

Internationellt möte på Kungliga Slottet 

 FORSKNING

I förra veckan arrangerades Dementia Forum X för andra gången. Kungliga Slottet öppnade portarna för ett drygt 100-tal inbjudna gäster från olika delar av världen.

Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle. 

Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)

Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle. 

Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle. 

Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)

Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle. 

29 maj 2017

Ny version av Checklista demens 

 

Nu kommer en ny version av Checklista demens. Det lättanvända och verksamhetsnära verktyget används främst för att följa upp de nationella riktlinjerna på den enskilda arbetsplatsen. Liksom tidigare finns checklistan i två varianter, en för särskilt boende och en för hemtjänst.

Checklista demens är ett formulär med frågor uppdelade på olika avsnitt, bland annat Läkemedel, Fysisk och psykosocial miljö och Måltider och nutrition. Frågorna tas upp i arbetsgruppen och besvaras för varje vårdtagare. Det ifyllda formuläret kan sedan föras in i den befintliga dokumentationen. Genom att diskutera och analysera svaren kan även lärande och teamarbete stärkas på arbetsplatsen.

Vad är då nytt i den nya omarbetade checklistan? Ja, nya frågor har tillkommit, ännu fler har tagits bort. I checklistan för särskilt boende har ett helt avsnittet – Vård livets slut – lyfts ut. En del av frågorna där har flyttats till andra avsnitt.

Laila Becker– Nytt är också att vägledningen ligger i en separat pdf. Sammataget hoppas vi att den nya checklistan upplevs ännu mer användarvänlig utan att för den skull ha blivit mindre relevant, säger Laila Becker som har lett utvecklingsarbetet med checklistan på Svenskt Demenscentrum.

Till sin hjälp har hon haft referensgrupper i Arjeplog, Osby, Stockholm, Sundsvall och Uppsala. De har gett feedback och förslag på ändringar. Den nya checklistan har sedan prövats i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör och Huddinge, inom ramen för pilotstudien Kvalitetsmärkning av demenskompetens. Se separat artikel.

– Senare i år hoppas vi kunna lansera en digital checklista, en version som man kan fylla i från datorn och där varje sammanfattning kan skrivas ut separat, säger Laila Becker.

Utvecklingsarbetet med den nya versionen har delvis finansierats via Stiftelsen Uppsala Hemsysterskolas Fond.

Magnus Westlander

Checklista demens kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb

Checklista demens är ett formulär med frågor uppdelade på olika avsnitt, bland annat Läkemedel, Fysisk och psykosocial miljö och Måltider och nutrition. Frågorna tas upp i arbetsgruppen och besvaras för varje vårdtagare. Det ifyllda formuläret kan sedan föras in i den befintliga dokumentationen. Genom att diskutera och analysera svaren kan även lärande och teamarbete stärkas på arbetsplatsen.

Vad är då nytt i den nya omarbetade checklistan? Ja, nya frågor har tillkommit, ännu fler har tagits bort. I checklistan för särskilt boende har ett helt avsnittet – Vård livets slut – lyfts ut. En del av frågorna där har flyttats till andra avsnitt.

Laila Becker– Nytt är också att vägledningen ligger i en separat pdf. Sammataget hoppas vi att den nya checklistan upplevs ännu mer användarvänlig utan att för den skull ha blivit mindre relevant, säger Laila Becker som har lett utvecklingsarbetet med checklistan på Svenskt Demenscentrum.

Till sin hjälp har hon haft referensgrupper i Arjeplog, Osby, Stockholm, Sundsvall och Uppsala. De har gett feedback och förslag på ändringar. Den nya checklistan har sedan prövats i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör och Huddinge, inom ramen för pilotstudien Kvalitetsmärkning av demenskompetens. Se separat artikel.

– Senare i år hoppas vi kunna lansera en digital checklista, en version som man kan fylla i från datorn och där varje sammanfattning kan skrivas ut separat, säger Laila Becker.

Utvecklingsarbetet med den nya versionen har delvis finansierats via Stiftelsen Uppsala Hemsysterskolas Fond.

Magnus Westlander

Checklista demens kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrums webb

23 maj 2017

Tau påverkar främst händelseminnet 

 FORSKNING

Tau är ett protein som koppplas till Alzheimers sjukdom. När tau ansamlas i hjärnan påverkas främst det episodiska minnet (händelseminnet). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Proteinet tau är sedan länge kopplat till alzheimer. Redan i ett tidigt skede av sjukdomen ansamlas tau inne i hjärncellerna. Det påverkar cellernas funktioner så att minnet försämras. Tau är därför av stort intresse för forskningen, i synnerhet när nya vaccinastionstester ska genomföras.

I en ny studie vid Karolinska Institutet har forskare mätt hur tau sprids i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den visar att både ansamlingen av tau och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer.

Agneta Nordberg– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg, professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Agneta Nordberg har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis använt PET-kamera – en teknik för att avbilda hjärnan – för att mäta spridning av tau, hjärncellernas energiomsättning och förekomsten av amyloida plack, den andra typiska hjärnförändringen vid Alzheimers sjukdom. De 16 patienterna sim ingicki studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. När det gäller tau fanns däremot en påtaglig variation mellan individerna, även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan. 

– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.

Studien som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

 

 

Proteinet tau är sedan länge kopplat till alzheimer. Redan i ett tidigt skede av sjukdomen ansamlas tau inne i hjärncellerna. Det påverkar cellernas funktioner så att minnet försämras. Tau är därför av stort intresse för forskningen, i synnerhet när nya vaccinastionstester ska genomföras.

I en ny studie vid Karolinska Institutet har forskare mätt hur tau sprids i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den visar att både ansamlingen av tau och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer.

Agneta Nordberg– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg, professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Agneta Nordberg har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis använt PET-kamera – en teknik för att avbilda hjärnan – för att mäta spridning av tau, hjärncellernas energiomsättning och förekomsten av amyloida plack, den andra typiska hjärnförändringen vid Alzheimers sjukdom. De 16 patienterna sim ingicki studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. När det gäller tau fanns däremot en påtaglig variation mellan individerna, även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan. 

– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.

Studien som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

 

 

15 maj 2017

Drottningen invigde Silviabo 

 

I lördags invigde Drottningen Silviabo på Ekerö i Stockholm. Det består av ett par tvåplanshus med vardera fyra lägenheter, anpassade för personer med demenssjukdom. Idag tvingas par ofta flytta isär för att livet i bostaden inte fungerar. SilviaBo:s bostäder är utformade för att man ska kunna bo kvar tillsammans, så länge som möjligt.

Pilotprojektet SilviaBo har möjliggjorts tack vare en privat donation av Ingvar Kamprad. Husen är uppförda av BoKlok. Ambitionen är kunna erbjuda liknande bostadslösningar till en rimlig kostnad, främst i Sverige men på sikt även i andra länder. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)

Drottningen inviger SilviaBo

Pilotprojektet SilviaBo har möjliggjorts tack vare en privat donation av Ingvar Kamprad. Husen är uppförda av BoKlok. Ambitionen är kunna erbjuda liknande bostadslösningar till en rimlig kostnad, främst i Sverige men på sikt även i andra länder. Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)

Drottningen inviger SilviaBo

9 maj 2017

Partillechef fick stipendium för gott ledarskap 

 

...

Annelie FranzénÅrets stipendiat för gott ledarskap i demensvården heter Anneli Franzén. Hon leder verksamheten på Kullegården i Partille kommun.

I motiveringen till årets stipendiat betonas att Anneli Franzén tillsammans med kolleger och medarbetare, inom givna ekonomiska ramar och med skickligt ledarskap, skapat ett föredömligt gott boende för de demenssjuka hyresgästerna.

Stipendiet är på 100 000 kr. Det är instiftat av Gott ledarskap i demensvården, en ideell förening som vill fungera som en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte kring ledarskap inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Läs mer om stipendiet och föreningen på www.gottledarskap.nu » (nytt fönster)

Annelie FranzénÅrets stipendiat för gott ledarskap i demensvården heter Anneli Franzén. Hon leder verksamheten på Kullegården i Partille kommun.

I motiveringen till årets stipendiat betonas att Anneli Franzén tillsammans med kolleger och medarbetare, inom givna ekonomiska ramar och med skickligt ledarskap, skapat ett föredömligt gott boende för de demenssjuka hyresgästerna.

Stipendiet är på 100 000 kr. Det är instiftat av Gott ledarskap i demensvården, en ideell förening som vill fungera som en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte kring ledarskap inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Läs mer om stipendiet och föreningen på www.gottledarskap.nu » (nytt fönster)

3 maj 2017

En bok för dig med demenssjukdom 

 

I fredags hade Svenskt Demenscentrum boksläpp för En bok för dig med demenssjukdom. Demensförbundet hade upplåtit sina ljusa lokaler på Södermalm i Stockholm och dukat upp med snittar, tårta och äppelcider.

Boken är den första i sitt slag som vänder sig direkt till personer som nyligen har fått en demensdiagnos. Det var verkligen på tiden konstaterade Wilhelmina Hoffman, en smula ursäktande, och tackade alla som hade lämnat viktiga bidrag till boken.

– Svenskt Demenscentrum har gett ut en hel del trycksaker vid det här laget men fram till i dag har ingen vänt sig till dem som vi ytterst arbetar för, de som har fått en demensdiagnos. Därför var det hög tid nu och också särskilt roligt att få presentera just denna bok, sa hon och utbringade en skål med ett 40-tal inbjudna gäster.

Författare till boken är Kari Molin. Till sin hjälp har hon haft deltagare från bland annat Demensförbundets Lundagårdsgrupper, Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. De är personer med demenssjukdom som öppenhjärtigt berättat om sin tillvaro och delat med sig av sina erfarenheter. Många av dem hade kommit till boksläppet och bläddrade nyfiket i den nya boken.

Kari Molin och Ingrid Lindberg

Ingrid Lindberg (höger) lever med Alzheimers sjukdom och är en av dem som har intervjuats för boken. Här tillsammans med författaren Kari Molin.

 

En bok för dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och tiden som de levt med sin sjukdom skiljer sig åt. Vi tror och hoppas att deras erfarenheter kan hjälpa dig som är i en liknande situation. För deras berättelser visar att det är möjligt att leva ett meningsfullt liv trots svår sjukdom.

Omslag till bok

Boken kostar 50 kr och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster).

Boken kan också laddas ned som pdf (nytt fönster).

 

 

 

 

 

Boken är den första i sitt slag som vänder sig direkt till personer som nyligen har fått en demensdiagnos. Det var verkligen på tiden konstaterade Wilhelmina Hoffman, en smula ursäktande, och tackade alla som hade lämnat viktiga bidrag till boken.

– Svenskt Demenscentrum har gett ut en hel del trycksaker vid det här laget men fram till i dag har ingen vänt sig till dem som vi ytterst arbetar för, de som har fått en demensdiagnos. Därför var det hög tid nu och också särskilt roligt att få presentera just denna bok, sa hon och utbringade en skål med ett 40-tal inbjudna gäster.

Författare till boken är Kari Molin. Till sin hjälp har hon haft deltagare från bland annat Demensförbundets Lundagårdsgrupper, Café Irene i Flen och Upplands Bros stödgrupp. De är personer med demenssjukdom som öppenhjärtigt berättat om sin tillvaro och delat med sig av sina erfarenheter. Många av dem hade kommit till boksläppet och bläddrade nyfiket i den nya boken.

Kari Molin och Ingrid Lindberg

Ingrid Lindberg (höger) lever med Alzheimers sjukdom och är en av dem som har intervjuats för boken. Här tillsammans med författaren Kari Molin.

 

En bok för dig med demenssjukdom innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. De intervjuade har olika bakgrund och tiden som de levt med sin sjukdom skiljer sig åt. Vi tror och hoppas att deras erfarenheter kan hjälpa dig som är i en liknande situation. För deras berättelser visar att det är möjligt att leva ett meningsfullt liv trots svår sjukdom.

Omslag till bok

Boken kostar 50 kr och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster).

Boken kan också laddas ned som pdf (nytt fönster).

 

 

 

 

 

19 apr 2017

Dags att nominera kandidater till bästa vårdkedja 

 

I fjol fick vårdcentralen i värmländska Likenäs utmärkelsen Bästa primärvårdsenhet. Även i år kommer Svenska Demensregistret (SveDem) att dela ut pris vid sitt årliga möte. Denna gång premieras teamarbete i vårdkedjan. Två priser kommer att delas ut.

Det ena priset går till bästa teamarbetet mellan specialistenhet och primärvård. Det andra går till bästa teamarbetet mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård eller särskilt boende).

Nu har ni chansen att nominera er själva eller någon annan som ni anser ha ett bra teamarbete. Skicka in förslag med motivering (max en A4-sida) till SveDems kansli: svedem.karolinska@sll.se Ange kontaktuppgifter, både dina egna och till de personer som representerar de nominerade vårdgivarna. Förslaget ska ha mejlats senast den 15 juni. Ett krav för att kunna bli nominerad är att enheten är ansluten till SveDem.  

Prisceremonin hålls den 14 september i samband med SveDems årliga möte i Stockholm. 

Läs om förra årets prisvinnareLikenäs vårdcentral

Det ena priset går till bästa teamarbetet mellan specialistenhet och primärvård. Det andra går till bästa teamarbetet mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård eller särskilt boende).

Nu har ni chansen att nominera er själva eller någon annan som ni anser ha ett bra teamarbete. Skicka in förslag med motivering (max en A4-sida) till SveDems kansli: svedem.karolinska@sll.se Ange kontaktuppgifter, både dina egna och till de personer som representerar de nominerade vårdgivarna. Förslaget ska ha mejlats senast den 15 juni. Ett krav för att kunna bli nominerad är att enheten är ansluten till SveDem.  

Prisceremonin hålls den 14 september i samband med SveDems årliga möte i Stockholm. 

Läs om förra årets prisvinnareLikenäs vårdcentral

7 apr 2017

Ta del av lärande exempel för en nollvision 

 UTBILDNING

Nu har vi börjat lägga ut lärande exempel på webben, korta fallbeskrivningar om hur vårdpersonal agerar i svåra situationer utan att tvinga eller begränsa personen. Lärande exempel presenterades även på Nollvisionskonferensen i Stockholm i slutet av mars.

Som nationellt kompetenscentrum verkar Svenskt Demenscentrum för att goda erfarenheter som görs lokalt blir tillgängliga för hela landet. Därför publicerar vi nu lärande exempel som ligger i linje med utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Vårdpersonal från olika delar av landet har delat med sig av sina erfarenheter. Ta del av exemplen: Nollvision/lärande exempel.

I fjol utbildade Svenskt Demenscentrum drygt 500 Nollvisionsambassadörer, yrkesverksamma inom vård och omsorg som ska arbeta för att intentioner och arbetssätt i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt. Många av dem kom till ABF-huset på Sveavägen den 31 mars då Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret arrangerade en Nollvisionskonferens med temat Om förebyggande arbetssätt och ”att mäta för att veta”. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, konstaterade att det på många håll i landet pågår ett spännande utvecklingsarbete för att förebygga och möta svåra symptom. Samtidigt betonade hon vikten av att inte nöja sig med att bara ”göra”, man måste också ”mäta”.

– Ni måste ta reda på om de utbildningssatsningar som genomförs och de nya arbetssätt som prövar faktiskt har effekt, sade hon.
 

Det är här Svenska Demensregistret (SveDem) kommer in. Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för SveDem, visade hur registrets SÄBO-modul kan användas bland annat för att mäta omfattningen av tvångs- och begränsningsåtgärder och hur den förändras över tid. Det har man börjat göra i Trelleborg. Kristina Edvardsson, kommunens demenskoordinator, berättade att tidigare hade många enhetschefer samma magkänsla: ”Vi är nog rätt bra på att undvika tvångsåtgärder här hos oss”, uttryckte de.

– Men första årets (2014) data från SveDem visade att andelen tvångs- och begränsningsåtgärder låg på 45 %, inte alls så bra alltså. Sedan dess har andelen minskat och det beror inte på ökad läkemedelsanvändning, det kan vi också utläsa av SveDem, sade Kristina Edvardsson.

Även i Oxelösund, ett annat lärande exempel som presenterades under konferensen, fungerade SÄBO-modulen som en väckarklocka. Levnadsberättelsen, som är ett viktigt verktyg för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad, var i många fall dammsamlare och inte journalförd. I den kolumnen blev det röda siffror i SveDem i början, berättade Anna Andersson, demenssjuksköterska i Oxelösund i kommun.

Trelleborg och Oxelösund, liksom Lovisagården i Haninge och Husums vård- och omsorgsboende – de båda andra lärande exemplen på konferensen – arbetar på lite olika sätt. Gemensamt för dem är en ambitiös utbildningssatsning för all personal bland annat i utbildningspaketet Nollvision. SveDem, BPSD-registret och Checklista demens är verktyg för att utveckla en personscentrerad omvårdad utan tvång och begränsningar. I Oxelösund har Nollvisionsambassadörerna fått en lokal motsvarighet i ”Nollvisionsspetsar” på varje arbetsplats.
 

Flera av föreläsarna betonade att arbetet med att minimera tvångs- och begränsningsåtgärder inte får stanna vid låsta dörrar, sänggrindar och andra fysiska hinder. Det handlar också om att organisera arbetet så att de boendes tillvaro inte begränsas. Här finns mycket att göra menade Petra Tegman, verksamhetschef för Lovisagården, och gav ett illustrerande exempel.

– Varför ska de boende lägga sig redan klockan åtta på kvällen? Jo, för annars blir det ett j-a liv på nattpersonalen.

– Vi måste oftare fråga oss varför vi gör saker på ett visst sätt. ”För vems skull” borde vara ett mantra för alla som arbetar med personer med demens, sade Petra Tegman.

Magnus Westlander

Som nationellt kompetenscentrum verkar Svenskt Demenscentrum för att goda erfarenheter som görs lokalt blir tillgängliga för hela landet. Därför publicerar vi nu lärande exempel som ligger i linje med utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Vårdpersonal från olika delar av landet har delat med sig av sina erfarenheter. Ta del av exemplen: Nollvision/lärande exempel.

I fjol utbildade Svenskt Demenscentrum drygt 500 Nollvisionsambassadörer, yrkesverksamma inom vård och omsorg som ska arbeta för att intentioner och arbetssätt i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt. Många av dem kom till ABF-huset på Sveavägen den 31 mars då Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret arrangerade en Nollvisionskonferens med temat Om förebyggande arbetssätt och ”att mäta för att veta”. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, konstaterade att det på många håll i landet pågår ett spännande utvecklingsarbete för att förebygga och möta svåra symptom. Samtidigt betonade hon vikten av att inte nöja sig med att bara ”göra”, man måste också ”mäta”.

– Ni måste ta reda på om de utbildningssatsningar som genomförs och de nya arbetssätt som prövar faktiskt har effekt, sade hon.
 

Det är här Svenska Demensregistret (SveDem) kommer in. Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för SveDem, visade hur registrets SÄBO-modul kan användas bland annat för att mäta omfattningen av tvångs- och begränsningsåtgärder och hur den förändras över tid. Det har man börjat göra i Trelleborg. Kristina Edvardsson, kommunens demenskoordinator, berättade att tidigare hade många enhetschefer samma magkänsla: ”Vi är nog rätt bra på att undvika tvångsåtgärder här hos oss”, uttryckte de.

– Men första årets (2014) data från SveDem visade att andelen tvångs- och begränsningsåtgärder låg på 45 %, inte alls så bra alltså. Sedan dess har andelen minskat och det beror inte på ökad läkemedelsanvändning, det kan vi också utläsa av SveDem, sade Kristina Edvardsson.

Även i Oxelösund, ett annat lärande exempel som presenterades under konferensen, fungerade SÄBO-modulen som en väckarklocka. Levnadsberättelsen, som är ett viktigt verktyg för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad, var i många fall dammsamlare och inte journalförd. I den kolumnen blev det röda siffror i SveDem i början, berättade Anna Andersson, demenssjuksköterska i Oxelösund i kommun.

Trelleborg och Oxelösund, liksom Lovisagården i Haninge och Husums vård- och omsorgsboende – de båda andra lärande exemplen på konferensen – arbetar på lite olika sätt. Gemensamt för dem är en ambitiös utbildningssatsning för all personal bland annat i utbildningspaketet Nollvision. SveDem, BPSD-registret och Checklista demens är verktyg för att utveckla en personscentrerad omvårdad utan tvång och begränsningar. I Oxelösund har Nollvisionsambassadörerna fått en lokal motsvarighet i ”Nollvisionsspetsar” på varje arbetsplats.
 

Flera av föreläsarna betonade att arbetet med att minimera tvångs- och begränsningsåtgärder inte får stanna vid låsta dörrar, sänggrindar och andra fysiska hinder. Det handlar också om att organisera arbetet så att de boendes tillvaro inte begränsas. Här finns mycket att göra menade Petra Tegman, verksamhetschef för Lovisagården, och gav ett illustrerande exempel.

– Varför ska de boende lägga sig redan klockan åtta på kvällen? Jo, för annars blir det ett j-a liv på nattpersonalen.

– Vi måste oftare fråga oss varför vi gör saker på ett visst sätt. ”För vems skull” borde vara ett mantra för alla som arbetar med personer med demens, sade Petra Tegman.

Magnus Westlander

 

 

Petra Tegman o Wilhelmina Hoffman
Petra Tegman, verksamhetschef för Lovisagården, i samtal med Wilhelmina Hoffman.

 

Fler bilder från konferensen

3 apr 2017

Årets Mappie 2016: Wilhelmina Hoffman 

 

...

prisutdelning på Mappiegalan

Årets Mappie 2016 blev Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Hon fick M-Magasins utmärkelse på den årliga Mappiegalan i hård konkurrens med bl a Michelle Obama, Carola Häggkvist och Helena Bergström.

Under mer än tre decennier har geriatriker Wilhelmina Hoffman engagerat sig för demenssjukas värdighet och rättigheter i många olika sammanhang. Prisjuryn konstaterar att hon har kläckt idéerna, startat verksamheterna och drivit opinionen – och nu lyssnar politikerna.

– Jag är jätteglad och stolt för utmärkelsen och det här är ju en glädje jag delar med alla medarbetare i demensvården. ""Jag kan väl säga att jag valde rätt yrke för 30 år sedan! Och vilken bekräftelse på att vi går mot ett demensvänligare samhälle, säger Wilhelmina Hoffman.

Mappie står för Mature Affluent Pioneering People, översatt till svenska Mogna Attraktiva Pionjärer.

Läs mer om priset (nytt fönster)

prisutdelning på Mappiegalan

Årets Mappie 2016 blev Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Hon fick M-Magasins utmärkelse på den årliga Mappiegalan i hård konkurrens med bl a Michelle Obama, Carola Häggkvist och Helena Bergström.

Under mer än tre decennier har geriatriker Wilhelmina Hoffman engagerat sig för demenssjukas värdighet och rättigheter i många olika sammanhang. Prisjuryn konstaterar att hon har kläckt idéerna, startat verksamheterna och drivit opinionen – och nu lyssnar politikerna.

– Jag är jätteglad och stolt för utmärkelsen och det här är ju en glädje jag delar med alla medarbetare i demensvården. ""Jag kan väl säga att jag valde rätt yrke för 30 år sedan! Och vilken bekräftelse på att vi går mot ett demensvänligare samhälle, säger Wilhelmina Hoffman.

Mappie står för Mature Affluent Pioneering People, översatt till svenska Mogna Attraktiva Pionjärer.

Läs mer om priset (nytt fönster)

 

 

Juryns motivering till Årets Mappie 2016:

”Hon har kläckt idéerna, sökt anslagen, startat verksamheterna som är avgörande. Och hon har drivit opinionen. Årets Mappie har lyft framtidsfrågan som berör oss mappisar allra mest. Men aldrig för att själv stå i centrum. Hennes fokus är människorna: De – och vi som åldras. Ta vara på det friska. Så lyder hennes lågmälda stridsrop. Och nu lyssnar politikerna.”