Senaste nytt
Domstol slår fast rätt till bidrag för spisvakt
Bidrag för bostadsanpassning kan utgå till spisvakt. Det slår Regeringsrätten fast i en dom.
Domen handlar om en demenssjuk person som fick avslag på en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för spisvakt. Han överklagade kommunens beslut och fick rätt i länsrätten. Kammarrätten, nästa instans, gick dock på kommunens linje. Bidrag för bostadsanpassning ska utgå för bostäders fasta funktioner och en spisvakt är att betrakta som ett löst inventarium, resonerade man.
Men Regeringsrätten har alltså en annan uppfattning. Spis får anses utgöra en fast funktion i bostaden, enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Spisvakt kan därför ses som en åtgärd för anpassning av en fast funktion. För att få bidrag till bostadsanpassning måste åtgärden (spisvakten) också vara nödvändig för att bostaden ska bli ändamålsenlig, något som Regeringsrätten ansåg vara fallet i det aktuella överklagandet.
Regeringsrätten är högsta rättsinstans inom det sociala området. Dess domar är vägledande för hur kommuner och domstolar tolkar lagarna.
Magnus Westlander
Domen handlar om en demenssjuk person som fick avslag på en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för spisvakt. Han överklagade kommunens beslut och fick rätt i länsrätten. Kammarrätten, nästa instans, gick dock på kommunens linje. Bidrag för bostadsanpassning ska utgå för bostäders fasta funktioner och en spisvakt är att betrakta som ett löst inventarium, resonerade man.
Men Regeringsrätten har alltså en annan uppfattning. Spis får anses utgöra en fast funktion i bostaden, enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Spisvakt kan därför ses som en åtgärd för anpassning av en fast funktion. För att få bidrag till bostadsanpassning måste åtgärden (spisvakten) också vara nödvändig för att bostaden ska bli ändamålsenlig, något som Regeringsrätten ansåg vara fallet i det aktuella överklagandet.
Regeringsrätten är högsta rättsinstans inom det sociala området. Dess domar är vägledande för hur kommuner och domstolar tolkar lagarna.
Magnus Westlander
Regeringsrättens dom » (pdf, 4 sid)
FAKTA | Spisvakt
Spisvakt kopplas ihop med spisen för att undvika att den sätts igång av misstag och inte är påslagen efter användning.
Dags att söka stimulansmedel
Från och med idag, den 3 juni, kan kommuner och landsting börja söka statliga stimulansbidrag för 2010. Regeringen har avsatt sammanlagt 678 000 000 kronor som fördelas utifrån antalet personer över 65 år. Liksom förra året tillhör demensvård de prioriterade områden. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats »
Demens på undantag i primärvårdens snabbköp
Vårdval i kombination med de nya ersättningssystemen förvandlar primärvården till ett medicinskt snabbköp. Den utvecklingen gagnar inte personer med demens. Forskaren och familjeläkaren Anders Wimo tar upp risker med dagens primärvårdssystem i senaste numret av Äldre i Centrum som har temat demens.
I Socialstyrelsens nyligen publicerade nationella demensriktlinjer ges primärvården en central roll. Den ska fungera som en första linje för utredning av misstänkt demens (basal utredning) och uppföljning av behandlingar. Primärvårdens förutsättningar att klara denna uppgift beror inte bara på kompetens och resurser.
Ekonomiska styrsystem måste belöna demensutredningar och tidskrävande, men medicinskt motiverade, behandlingar, inte bara korta jourbesök. Så är inte fallet idag menar Anders Wimo, familjeläkare i Hudiksvall-Nordanstig och professor vid Karolinska Institutet.
I en artikel i nr 2/2010 av tidskriften Äldre i Centrum skriver han att vårdval i kombination med de olika ekonomiska ersättningssystem som nu införs riskerar att förvandla primärvården till en medicinskt snabbköp, något som missgynnar demensutredningar av god kvalitet.
 |
|
| Anders Wimo |
"Även om 5 000–6 000 kr för en demensutredning inte är en speciellt hög kostnad, är det betydligt mer än de enstaka tior eller hundralappar som ett primärvårdssnabbköp, inriktat på enkla jourbesök eller blodtryckskontroller, kostar, skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att tillgänlighet har blivit tidens mantra på bekostnad av kontinuitet, ett numera gammalt honnörsord. Den distriktstläkare som prioriterar personer med demens – eller andra med svåra kroniska sjukdomar – minskar tiden för att vara tillgänglig i sin efterfrågestyrda verksamhet. En vettig prioritering kan tyckas men kostsam för den enskilde vårdcentralen.
"Jag, eller min verksamhetschef, riskerar att bestraffas eftersom jag ur ett lokalt trångt budgetperspektiv är ”dyr” med lägre produktivitet och tillgänglighet även om jag är samhälleligt kostnadseffektiv. Det vore bättre om jag direkt remitterade alla patienter med glömska till specialist. Eller att jag fokuserade på andra snabba besök som till exempel förkylningar", skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att primärvårdens verksamhetschefer har ett oerhört tryck på sig att hålla budget, skapa intäkter och uppfylla tillgänglighetsmål. Så länge som de ekonomiska styrsystemen belönar "primärvårdssnabbköpet" kommer lite att ske som gynnar personer med demens. Detta kan varken nationella riktlinjer eller politiska försäkringar ändra på.
Läs Anders Wimos artikel på www.aldreicentrum.se » (nytt fönster)
I Socialstyrelsens nyligen publicerade nationella demensriktlinjer ges primärvården en central roll. Den ska fungera som en första linje för utredning av misstänkt demens (basal utredning) och uppföljning av behandlingar. Primärvårdens förutsättningar att klara denna uppgift beror inte bara på kompetens och resurser.
Ekonomiska styrsystem måste belöna demensutredningar och tidskrävande, men medicinskt motiverade, behandlingar, inte bara korta jourbesök. Så är inte fallet idag menar Anders Wimo, familjeläkare i Hudiksvall-Nordanstig och professor vid Karolinska Institutet.
I en artikel i nr 2/2010 av tidskriften Äldre i Centrum skriver han att vårdval i kombination med de olika ekonomiska ersättningssystem som nu införs riskerar att förvandla primärvården till en medicinskt snabbköp, något som missgynnar demensutredningar av god kvalitet.
|
|
| Anders Wimo |
"Även om 5 000–6 000 kr för en demensutredning inte är en speciellt hög kostnad, är det betydligt mer än de enstaka tior eller hundralappar som ett primärvårdssnabbköp, inriktat på enkla jourbesök eller blodtryckskontroller, kostar, skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att tillgänlighet har blivit tidens mantra på bekostnad av kontinuitet, ett numera gammalt honnörsord. Den distriktstläkare som prioriterar personer med demens – eller andra med svåra kroniska sjukdomar – minskar tiden för att vara tillgänglig i sin efterfrågestyrda verksamhet. En vettig prioritering kan tyckas men kostsam för den enskilde vårdcentralen.
"Jag, eller min verksamhetschef, riskerar att bestraffas eftersom jag ur ett lokalt trångt budgetperspektiv är ”dyr” med lägre produktivitet och tillgänglighet även om jag är samhälleligt kostnadseffektiv. Det vore bättre om jag direkt remitterade alla patienter med glömska till specialist. Eller att jag fokuserade på andra snabba besök som till exempel förkylningar", skriver Anders Wimo.
Anders Wimo menar att primärvårdens verksamhetschefer har ett oerhört tryck på sig att hålla budget, skapa intäkter och uppfylla tillgänglighetsmål. Så länge som de ekonomiska styrsystemen belönar "primärvårdssnabbköpet" kommer lite att ske som gynnar personer med demens. Detta kan varken nationella riktlinjer eller politiska försäkringar ändra på.
Läs Anders Wimos artikel på www.aldreicentrum.se » (nytt fönster)
Ny koppling mellan Downs syndrom och alzheimer
Samma ämne som lagras i en alzheimersjuk hjärna framkallar ögonskador vid Downs syndrom. Upptäckten har gjorts av forskare vid Boston University och kan vara en ny framkomlig väg för att utveckla tester för tidig diagnos.
Det är känt att personer med Downs syndrom ofta utvecklar Alzheimers sjukdom. Hos personer yngre än 50 år är denna form av utvecklingsstörning den vanligaste orsaken till demens. Nu har forskare funnit att proteinet betaamyloid lagras i ögonen och orsakar de sjukliga ögonförändringar (katarakt) som är vanligt förekommande vid Downs syndrom.
Genom en särskild "scanner" som kan avläsa mängden betaamyloid i ögonlinsen har forskarna kunnat se att ämnet börjar lagras redan i unga år hos personer med Downs syndrom. Samma protein är i högsta grad också inblandat i Alzheimers sjukdom då betaamyloidens onormalt höga produktion lagras i hjärnan. Forskarna bakom studien hoppas därför att upptäckten kan leda till nya metoder – ögontest – för att ställa tidig diagnos av Alzheimers sjukdom.
Studien är publicerad i majnumret av PLoS One » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Det är känt att personer med Downs syndrom ofta utvecklar Alzheimers sjukdom. Hos personer yngre än 50 år är denna form av utvecklingsstörning den vanligaste orsaken till demens. Nu har forskare funnit att proteinet betaamyloid lagras i ögonen och orsakar de sjukliga ögonförändringar (katarakt) som är vanligt förekommande vid Downs syndrom.
Genom en särskild "scanner" som kan avläsa mängden betaamyloid i ögonlinsen har forskarna kunnat se att ämnet börjar lagras redan i unga år hos personer med Downs syndrom. Samma protein är i högsta grad också inblandat i Alzheimers sjukdom då betaamyloidens onormalt höga produktion lagras i hjärnan. Forskarna bakom studien hoppas därför att upptäckten kan leda till nya metoder – ögontest – för att ställa tidig diagnos av Alzheimers sjukdom.
Studien är publicerad i majnumret av PLoS One » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Nationella demensriktlinjer klara
Nu har Socialstyrelsen lagt ut den slutgiltiga versionen av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Innehållet är i huvudsak detsamma som i den preliminära version som sedan augusti 2009 diskuterats bl a på 15 regionala seminarier runt om i landet. Riktlinjerna tar upp en rad rekommendationer för en god demensvård, från diagnostik till vård i livets slut.
Läs mer på Socialstyrelsens webbplats »
(nytt fönster)
Tåga i toga för alzheimerforskningen
Pelle Porseryd, producent på TV 4, är initiativtagare till en minst sagt ovanlig insamlingskampanj för alzheimerforskningen. Den manifesteras i ett världsrekordsförsök i ”togatåg” som äger rum den 20 maj i Kungsträdgården i Stockholm.
Guinness Worlds of Records godkänner rekordet om minst 2 167 personer deltar i tåget, iklädda romerska togor (vita lakan). Gry Forsell, Magnus Hedman, Stefan Sauk och en rad andra kända personer ska hjälpa till att locka tillräckligt många deltagare till Kungsträdgården kl. 17 30.
Arrangemanget låter mest kul eller möjligen knasigt men har en allvarlig bakgrund. Pelle Porseryd är en av många unga anhöriga till en alzheimersjuk förälder. För några år sedan fick hans mamma diagnosen.
– Alla behöver inse konsekvensen av Alzheimers sjukdom och bidra till forskningen. Därför måste ämnet synas och höras på ett nytt och överraskande sätt, säger Pelle Porseryd till Hjärnans magasin.
Medarrangörer till Togatåget är bland andra Alzheimerfonden och 1,6 miljonerklubben. Svenskt Demenscentrum kommer att finnas på plats och svara på frågor om demenssjukdomar.
Läs mer om arrangemanget på www.togatåget.se » Där kan man även lära sig hur man knyter en toga.
Guinness Worlds of Records godkänner rekordet om minst 2 167 personer deltar i tåget, iklädda romerska togor (vita lakan). Gry Forsell, Magnus Hedman, Stefan Sauk och en rad andra kända personer ska hjälpa till att locka tillräckligt många deltagare till Kungsträdgården kl. 17 30.
Arrangemanget låter mest kul eller möjligen knasigt men har en allvarlig bakgrund. Pelle Porseryd är en av många unga anhöriga till en alzheimersjuk förälder. För några år sedan fick hans mamma diagnosen.
– Alla behöver inse konsekvensen av Alzheimers sjukdom och bidra till forskningen. Därför måste ämnet synas och höras på ett nytt och överraskande sätt, säger Pelle Porseryd till Hjärnans magasin.
Medarrangörer till Togatåget är bland andra Alzheimerfonden och 1,6 miljonerklubben. Svenskt Demenscentrum kommer att finnas på plats och svara på frågor om demenssjukdomar.
Läs mer om arrangemanget på www.togatåget.se » Där kan man även lära sig hur man knyter en toga.
Demensrådet lanserar ny webbplats
Demensrådet i Stockholms län har lanserat en ny webbplats. Här kan man både ta del av verksamheten – utbildningar och projekt, t ex det mobila demensteamet på Kungsholmen – och få fakta om demenssjukdomar.
Demensrådet bildade 2008 som ett projekt inom Stockholms läns landsting. Till rådets uppgifter hör att implementera Regionalt vårdprogram Demens och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Läs mer på www.demensrådet.se » (nytt fönster)
Demensrådet bildade 2008 som ett projekt inom Stockholms läns landsting. Till rådets uppgifter hör att implementera Regionalt vårdprogram Demens och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Läs mer på www.demensrådet.se » (nytt fönster)
Råd vid samtal i ny bok
Försäkra dig om personens uppmärksamhet innan du inleder ett samtal. Rådet kommer från språkforskaren Camilla Lindholm som nyligen gett ut en bok om språk och demens.
Språket, möjligheten att formulera sig och förstå, påverkas i högsta grad av demenssjukdom. Detta är ett väl känt faktum som dock inte uppmärksammas tillräckligt i omvårdnaden anser Camilla Lindholm, docent och universitetslektor i svenska språket vid Helsingfors universitet.
– På vårdutbildningar talas om vikten av att kommunicera och bemöta demenssjuka personer med respekt – och detta är ju absolut viktigt. Men om själva språket sägs nästan ingenting.
Detta har fått Camilla Lindholm att skriva en bok i ämnet: När orden fattas oss – om demens, språk och kommunikation (Liber). Boken bygger i stora delar på hennes forskning som hon populariserat för att nå ut till en bredare publik. Camilla Lindholm vill ge studenter, vårdpersonal och närstående kunskaper i hur språket påverkas av demenssjukdom och konkreta verktyg för att underlätta kommunikationen.
Hennes studier visar bland annat att personer med demens har svårt att tolka alternativfrågor, något som kan leda till missförstånd. ”Vill du ha soppa eller kyckling?” Personen svarar det senare, ”kyckling”, kanske för att vara till lags men utan att egentligen mena det.
– Om möjligt kan man hjälp personen genom minnesstöd. Kan man visa en tallrik med soppa respektive kyckling när frågan ställs blir den lättare att förstå, säger Camilla Lindholm.
Hon påpekar att korta och enkla meningar alltid är att föredra framför långa och invecklade. Viktig är också att tala lugnt och försäkra sig om att man har personens uppmärksamhet innan ett samtal inleds.
– Det kan man göra genom att först söka ögonkontakt och tilltala personen ”Elsa” eller vad han eller hon nu heter, säger Camilla Lindholm.
Störande ljud och distraherande aktiviteter bör minimeras. Det kan vara svårt för en demenssjuk person att följa med i ett samtal om det samtidigt pågår en diskussion bredvid.
Magnus Westlander
Språket, möjligheten att formulera sig och förstå, påverkas i högsta grad av demenssjukdom. Detta är ett väl känt faktum som dock inte uppmärksammas tillräckligt i omvårdnaden anser Camilla Lindholm, docent och universitetslektor i svenska språket vid Helsingfors universitet.
– På vårdutbildningar talas om vikten av att kommunicera och bemöta demenssjuka personer med respekt – och detta är ju absolut viktigt. Men om själva språket sägs nästan ingenting.
Detta har fått Camilla Lindholm att skriva en bok i ämnet: När orden fattas oss – om demens, språk och kommunikation (Liber). Boken bygger i stora delar på hennes forskning som hon populariserat för att nå ut till en bredare publik. Camilla Lindholm vill ge studenter, vårdpersonal och närstående kunskaper i hur språket påverkas av demenssjukdom och konkreta verktyg för att underlätta kommunikationen.
Hennes studier visar bland annat att personer med demens har svårt att tolka alternativfrågor, något som kan leda till missförstånd. ”Vill du ha soppa eller kyckling?” Personen svarar det senare, ”kyckling”, kanske för att vara till lags men utan att egentligen mena det.
– Om möjligt kan man hjälp personen genom minnesstöd. Kan man visa en tallrik med soppa respektive kyckling när frågan ställs blir den lättare att förstå, säger Camilla Lindholm.
Hon påpekar att korta och enkla meningar alltid är att föredra framför långa och invecklade. Viktig är också att tala lugnt och försäkra sig om att man har personens uppmärksamhet innan ett samtal inleds.
– Det kan man göra genom att först söka ögonkontakt och tilltala personen ”Elsa” eller vad han eller hon nu heter, säger Camilla Lindholm.
Störande ljud och distraherande aktiviteter bör minimeras. Det kan vara svårt för en demenssjuk person att följa med i ett samtal om det samtidigt pågår en diskussion bredvid.
Magnus Westlander
Teamarbete och riktlinjer på Umeåkonferens
Askan från den isländska vulkanen kunde inte stoppa demensteamskonferensen i Umeå. Björkarnas stad badade i aprilsolen medan deltagarna inne i Folkets hus avhandlade demensvård, riktlinjer och teamarbete.
Tisdagen den 20 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och Socialstyrelsen för andra gången Demensteam i Sverige – konsten att lyckas med teamabete. Inspirerande exempel hade denna gång hämtats från främst Norrland.
Att konferensen hade förlagts till Umeå var ingen tillfällighet. Staden utmärker sig inte bara genom befolkningens förhållandevis låga medelålder, 38 år, utan även av ett universitet som fostrat några av landets ledande experter på åldrandets sjukdomar.
– Professor Bengt Winblad har vi lånat ut till Karolinska Institutet som är vår farmarklubb nere i Stockholm, förklarade roat konferensens moderator P O Sandman, född och uppvuxen i Umeå och sedan 2001 omvårdnadsprofessor vid stadens universitet.
Umeå var även tidigt ute med demensteam. När 24 vårdplatser lades ned bildades ett multiprofessionellt team med bl a undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare vid Geriatriskt Centrum, Norrlands universitetssjukhus. Syftet var då, liksom nu, att bistå vid demensutredningar, följa upp behandlingar i hemmiljön och stötta anhöriga och personal i omvårdnaden.
Teamet har funnits i tolv år och under ett seminarium berättade två av dess medlemmar, sjuksköterskorna Britta Larsson och Lise-Lotte Mannberg, om nya förutsättningar och utmaningar. Antalet vårdplatser fortsätter att minska. Det leder till att trycket ökar ytterligare på primärvård och kommun som får ta emot allt fler personer med komplicerade diagnoser och symptom. Framtiden för teamet ligger i en ökad specialisering mot ovanliga demenssjukdomar, unga demenssjuka och personer med beteendemässiga och psykiska symptom.
Liksom i Göteborg i höstas uppvisade seminarierna en brokig skara av organisatoriska lösningar. Teamet från Geriatriskt Centrum har sin motsvarighet i Skellefteå, även det ett sjukhusbaserat team som berättade om hembesök utan remiss. Värdstaden representerades också av sitt äldrevårdsteam, ett multiprofessionellt kommunalt team som med ett 24-timmarsperspektiv utgår från levnadsberättelsen för att skapa "en meningsfull vardag".
Andra kommunteam kom från Luleå och jämtländska Krokom. I det senare är verksamhetens bas en dagverksamhet som fungerar som nav i kommunens demensvård.
Demensteamet Gästrikland är resultatet av ett samarbete mellan primärvården och fyra kommuner. Medlemmarna ger råd och stöd till i första hand personal inom kommunernas och landstingets demensvård, berättade arbetsterapeuten Carina Boström och sjuksköterskan Gunnel Darmell.
De tog även upp utvärderingen av FoU-enheten vid Region Gävleborg som lyfte fram ”prestigelösheten” inom teamet som en framgångsfaktor. Möjlighet till reflektion och att sätta ord på sitt arbete ansågs också ha skapat en positiv lärandeprocess.
Tid för reflektion är också något som Marita Allerhed slagits för. Som samordnare för Brommas prisbelönta demensteam i hemtjänsten kan hon nu glädjas åt att personalen har schemalagd tid avsatt för att diskutera problem och lösningar i sitt arbete – ”en ovärderlig källa till kompetensutveckling”, menade hon.
Mer eller mindre uttalat tycktes personcentrerad omvårdnad vara en ledstjärna för samtliga team. Begreppet spelar också en central roll i Socialstyrelsen nationella demensriktlinjer som snart skickas till tryckeriet. P O Sandman, huvudansvarig för riktlinjernas omvårdnadsdel, förtydligade innebörden av personcentrerad omvårdnad: den sjukes upplevelse i fokus, individualiserad vård istället för rutinbaserad samt bevara och skydda personens identitet. Han uttryckte även vissa förhoppningar om att riktlinjernas rekommendationer kommer att göra skillnad:
– När Socialstyrelsen säger ”bör” blir det ju faktiskt ibland till ett ”ska”.
Den avslutande paneldebatten kretsade mycket kring hur riktlinjerna kan implementeras. Sven Erik Wånell, direktör för Stiftelsen Äldrecentrum, pekade på ett par initiativ från Svenskt Demenscentrum: en populärvetenskaplig guide och webbutbildningen Demens ABC, båda baserade på riktlinjerna. Givetvis behövs mycket mer för att de inte ska förvandlas till ”hyllvärmare”. Engagemang behövs, även från politikerna, och helt säkert kan landets demensteam spela en viktig roll för att delar av riktlinerna förankras och tillämpas ute i verksamheterna.
Magnus Westlander
Tisdagen den 20 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och Socialstyrelsen för andra gången Demensteam i Sverige – konsten att lyckas med teamabete. Inspirerande exempel hade denna gång hämtats från främst Norrland.
Att konferensen hade förlagts till Umeå var ingen tillfällighet. Staden utmärker sig inte bara genom befolkningens förhållandevis låga medelålder, 38 år, utan även av ett universitet som fostrat några av landets ledande experter på åldrandets sjukdomar.
– Professor Bengt Winblad har vi lånat ut till Karolinska Institutet som är vår farmarklubb nere i Stockholm, förklarade roat konferensens moderator P O Sandman, född och uppvuxen i Umeå och sedan 2001 omvårdnadsprofessor vid stadens universitet.
Umeå var även tidigt ute med demensteam. När 24 vårdplatser lades ned bildades ett multiprofessionellt team med bl a undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare vid Geriatriskt Centrum, Norrlands universitetssjukhus. Syftet var då, liksom nu, att bistå vid demensutredningar, följa upp behandlingar i hemmiljön och stötta anhöriga och personal i omvårdnaden.
Teamet har funnits i tolv år och under ett seminarium berättade två av dess medlemmar, sjuksköterskorna Britta Larsson och Lise-Lotte Mannberg, om nya förutsättningar och utmaningar. Antalet vårdplatser fortsätter att minska. Det leder till att trycket ökar ytterligare på primärvård och kommun som får ta emot allt fler personer med komplicerade diagnoser och symptom. Framtiden för teamet ligger i en ökad specialisering mot ovanliga demenssjukdomar, unga demenssjuka och personer med beteendemässiga och psykiska symptom.
Liksom i Göteborg i höstas uppvisade seminarierna en brokig skara av organisatoriska lösningar. Teamet från Geriatriskt Centrum har sin motsvarighet i Skellefteå, även det ett sjukhusbaserat team som berättade om hembesök utan remiss. Värdstaden representerades också av sitt äldrevårdsteam, ett multiprofessionellt kommunalt team som med ett 24-timmarsperspektiv utgår från levnadsberättelsen för att skapa "en meningsfull vardag".
Andra kommunteam kom från Luleå och jämtländska Krokom. I det senare är verksamhetens bas en dagverksamhet som fungerar som nav i kommunens demensvård.
Demensteamet Gästrikland är resultatet av ett samarbete mellan primärvården och fyra kommuner. Medlemmarna ger råd och stöd till i första hand personal inom kommunernas och landstingets demensvård, berättade arbetsterapeuten Carina Boström och sjuksköterskan Gunnel Darmell.
De tog även upp utvärderingen av FoU-enheten vid Region Gävleborg som lyfte fram ”prestigelösheten” inom teamet som en framgångsfaktor. Möjlighet till reflektion och att sätta ord på sitt arbete ansågs också ha skapat en positiv lärandeprocess.
Tid för reflektion är också något som Marita Allerhed slagits för. Som samordnare för Brommas prisbelönta demensteam i hemtjänsten kan hon nu glädjas åt att personalen har schemalagd tid avsatt för att diskutera problem och lösningar i sitt arbete – ”en ovärderlig källa till kompetensutveckling”, menade hon.
Mer eller mindre uttalat tycktes personcentrerad omvårdnad vara en ledstjärna för samtliga team. Begreppet spelar också en central roll i Socialstyrelsen nationella demensriktlinjer som snart skickas till tryckeriet. P O Sandman, huvudansvarig för riktlinjernas omvårdnadsdel, förtydligade innebörden av personcentrerad omvårdnad: den sjukes upplevelse i fokus, individualiserad vård istället för rutinbaserad samt bevara och skydda personens identitet. Han uttryckte även vissa förhoppningar om att riktlinjernas rekommendationer kommer att göra skillnad:
– När Socialstyrelsen säger ”bör” blir det ju faktiskt ibland till ett ”ska”.
Den avslutande paneldebatten kretsade mycket kring hur riktlinjerna kan implementeras. Sven Erik Wånell, direktör för Stiftelsen Äldrecentrum, pekade på ett par initiativ från Svenskt Demenscentrum: en populärvetenskaplig guide och webbutbildningen Demens ABC, båda baserade på riktlinjerna. Givetvis behövs mycket mer för att de inte ska förvandlas till ”hyllvärmare”. Engagemang behövs, även från politikerna, och helt säkert kan landets demensteam spela en viktig roll för att delar av riktlinerna förankras och tillämpas ute i verksamheterna.
Magnus Westlander
Från stora konferenssalen.
Moderator P O Sandman redogör för demensriktlinjerna.
Carina Boström och Gunnel Darmell från Demensteamet Gästrikland.
Diskussion vid Umeå äldrevårdsteams utställarbord.
Danskar har blivit bättre på att upptäcka demens
Antalet personer som får en demensdiagnos vid danska sjukhus har ökat kraftigt. Förklaringen är att personalen blivit bättre på att både upptäcka och ställa diagnosen demens, tror forskarna bakom studien.
I mitten av 1990-talet börjar antalet demensdiagnoser vid danska sjukhus skjuta fart. Ökningen sammanfaller i tid, påpekar forskarna, med en rad andra händelser: Danmark övergår till modernare demenskriterier (ICD-10), flera minnesmottagningar etableras i landet och det nya läkemedlen mot alzheimer (acetylkolinesterashämmare) introduceras.
Tre av fyra sjukhuspatienter fick en ospecificerad demensdiagnos. Endast en av tio fick diagnosen Alzheimers sjukdom, trots att den anses ligga bakom 70 procent av samtliga demensfall. Danska registerdata för demensdiagnoser ligger 33 procent lägre än beräkningar av demensförekomst som baseras på europeiska befolkningsstudier. Det tyder på att demens fortfarande är kraftigt underdiagnosticerat.
I mitten av 1990-talet börjar antalet demensdiagnoser vid danska sjukhus skjuta fart. Ökningen sammanfaller i tid, påpekar forskarna, med en rad andra händelser: Danmark övergår till modernare demenskriterier (ICD-10), flera minnesmottagningar etableras i landet och det nya läkemedlen mot alzheimer (acetylkolinesterashämmare) introduceras.
Tre av fyra sjukhuspatienter fick en ospecificerad demensdiagnos. Endast en av tio fick diagnosen Alzheimers sjukdom, trots att den anses ligga bakom 70 procent av samtliga demensfall. Danska registerdata för demensdiagnoser ligger 33 procent lägre än beräkningar av demensförekomst som baseras på europeiska befolkningsstudier. Det tyder på att demens fortfarande är kraftigt underdiagnosticerat.