Senaste nytt

4 maj 2020

Kunskapsstöd om covid-19 vid demenssjukdom  

 ARBETA MED DEMENS

Skilj på friska och sjuka, avsätt personal som enbart arbetar med covid-19-smittade och repetera hur skyddsutrustning ska användas. Det är några åtgärder som Socialstyrelsen betonar i sitt kunskapsstöd om covid-19 och demenssjukdom.

Kunskapsstödet vänder sig till chefer och personal inom särskilda boendeformer för äldre. Åtgärderna som lyfts fram är i mångt och mycket desamma som i Socialstyrelsens kunskapsstöd för kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (7 april 2020).

Det handlar om generella åtgärder för att minimera smittspridningen, bland annat genom att:

  • säkerställa att basala hygienrutiner används
  • besöksförbudet efterlevs
  • personlig skyddsutrustning används korrekt
  • märka upp samt vara noggrann med rengöring av hjälpmedel med smittorisk, till exempel rullatorer och rullstolar.

Betonar ledningens ansvar    

Socialstyrelsen betonar arbetsledningens särskilda ansvar. Det omfattar bland annat att i möjligaste mån organisera arbetet så att sjuka kan skiljas från friska och att viss personal enbart arbetar med vårdtagare som har covid-19. Konkreta åtgärder kan vara att dela av befintliga lokaler, hålla dörrar till lägenheter stängda och anpassa miljön med kognitivt stöd, till exempel genom att dela av utrymmen med flyttbara vikväggar och märka upp ytterdörrar med stoppskyltar eller liknande.

Hög tillgänglighet av arbetsledarna kan skapa trygghet för medarbetarna menar Socialstyrelsen som också betonar vikten av återkommande repetitioner av hur skyddsutrustningen ska användas. Av stor betydelse är också att stödja de boende med att tvätta och sprita händer, rengöra naglar och andra hygienåtgärder.

Risker med ökad isolering    

Förändringar i miljö och arbetssätt som följer av coronaepidemin påverkar många vårdtagare negativt, även om de är nödvändiga för att få stopp på smittspridningen. Ökad isolering ökar risken för beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) som är vanliga i demenssjukdomens senare faser. Exempel på BPSD-symptom är oro, ångest, vanföreställningar och vandringsbeteenden, symptom som i sig försvårar arbetet med att minska smittspridningen.

Inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder för att möta BPSD-symptom är generellt inte tillåtna understryker Socialstyrelsen. ”I första hand behövs ett förebyggande arbete”, skriver myndigheten i sitt kunskapsstöd och pekar på vikten av en personcentrerad vård och omsorg som handlar om att utgå ifrån varje individs behov, förutsättningar och situation.

I kunskapsstödet beskrivs olika arbetssätt för att förebygga och lindra BPSD-symptom. Mer om det finns i Svenskt Demenscentrums bok Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. I den finns också exempel på hur man kan gå till väga när man bedömer att en tillfällig begränsningsåtgärd är det enda möjliga, se faktaruta.

Svår balansgång

bild på Ann-Christin KärrmanAnn-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig för vård och omsorg, Svenskt Demenscentrum, har full förståelse för att det är en svår balansgång som chefer och vårdpersonal nu måste gå: att stoppa smittspridningen och samtidigt ge en värdig omsorg.

– Att inte får träffa sina anhöriga får utan tvekan allvarliga följder för många som bor på våra äldreboenden. Det är givetvis bra att få hjälp med att hålla kontakt med surfplattor, Skype och andra nya kommunikationssätt. Men det fungerar inte för alla och kan aldrig ersätta det fysiska mötet, säger hon.

Samtidigt påpekar Ann-Christin Kärrman att besöksförbudet inte är absolut. I sina allmänna råd ger Socialstyrelsen utrymme för vissa undantag, bland annat vid besök i livets slutskede och ”vid stark oro hos den boende som inte bedöms kunna lindras på annat sätt än genom besöket.”

Mötas utomhus

– Årstiden som kommer ger möjlighet att vistas ute på ett annat sätt. Om personalbemanningen tillåter kanske äldreboenden då och då kan arrangera möten mellan anhöriga och vårdtagare utomhus, under förutsättning att behöriga avstånd kan garanteras och övriga generella åtgärder mot smittspridning efterlevas, säger Ann-Christin Kärrman.

Magnus Westlander
 

Kunskapsstödet vänder sig till chefer och personal inom särskilda boendeformer för äldre. Åtgärderna som lyfts fram är i mångt och mycket desamma som i Socialstyrelsens kunskapsstöd för kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (7 april 2020).

Det handlar om generella åtgärder för att minimera smittspridningen, bland annat genom att:

  • säkerställa att basala hygienrutiner används
  • besöksförbudet efterlevs
  • personlig skyddsutrustning används korrekt
  • märka upp samt vara noggrann med rengöring av hjälpmedel med smittorisk, till exempel rullatorer och rullstolar.

Betonar ledningens ansvar    

Socialstyrelsen betonar arbetsledningens särskilda ansvar. Det omfattar bland annat att i möjligaste mån organisera arbetet så att sjuka kan skiljas från friska och att viss personal enbart arbetar med vårdtagare som har covid-19. Konkreta åtgärder kan vara att dela av befintliga lokaler, hålla dörrar till lägenheter stängda och anpassa miljön med kognitivt stöd, till exempel genom att dela av utrymmen med flyttbara vikväggar och märka upp ytterdörrar med stoppskyltar eller liknande.

Hög tillgänglighet av arbetsledarna kan skapa trygghet för medarbetarna menar Socialstyrelsen som också betonar vikten av återkommande repetitioner av hur skyddsutrustningen ska användas. Av stor betydelse är också att stödja de boende med att tvätta och sprita händer, rengöra naglar och andra hygienåtgärder.

Risker med ökad isolering    

Förändringar i miljö och arbetssätt som följer av coronaepidemin påverkar många vårdtagare negativt, även om de är nödvändiga för att få stopp på smittspridningen. Ökad isolering ökar risken för beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) som är vanliga i demenssjukdomens senare faser. Exempel på BPSD-symptom är oro, ångest, vanföreställningar och vandringsbeteenden, symptom som i sig försvårar arbetet med att minska smittspridningen.

Inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder för att möta BPSD-symptom är generellt inte tillåtna understryker Socialstyrelsen. ”I första hand behövs ett förebyggande arbete”, skriver myndigheten i sitt kunskapsstöd och pekar på vikten av en personcentrerad vård och omsorg som handlar om att utgå ifrån varje individs behov, förutsättningar och situation.

I kunskapsstödet beskrivs olika arbetssätt för att förebygga och lindra BPSD-symptom. Mer om det finns i Svenskt Demenscentrums bok Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. I den finns också exempel på hur man kan gå till väga när man bedömer att en tillfällig begränsningsåtgärd är det enda möjliga, se faktaruta.

Svår balansgång

bild på Ann-Christin KärrmanAnn-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig för vård och omsorg, Svenskt Demenscentrum, har full förståelse för att det är en svår balansgång som chefer och vårdpersonal nu måste gå: att stoppa smittspridningen och samtidigt ge en värdig omsorg.

– Att inte får träffa sina anhöriga får utan tvekan allvarliga följder för många som bor på våra äldreboenden. Det är givetvis bra att få hjälp med att hålla kontakt med surfplattor, Skype och andra nya kommunikationssätt. Men det fungerar inte för alla och kan aldrig ersätta det fysiska mötet, säger hon.

Samtidigt påpekar Ann-Christin Kärrman att besöksförbudet inte är absolut. I sina allmänna råd ger Socialstyrelsen utrymme för vissa undantag, bland annat vid besök i livets slutskede och ”vid stark oro hos den boende som inte bedöms kunna lindras på annat sätt än genom besöket.”

Mötas utomhus

– Årstiden som kommer ger möjlighet att vistas ute på ett annat sätt. Om personalbemanningen tillåter kanske äldreboenden då och då kan arrangera möten mellan anhöriga och vårdtagare utomhus, under förutsättning att behöriga avstånd kan garanteras och övriga generella åtgärder mot smittspridning efterlevas, säger Ann-Christin Kärrman.

Magnus Westlander
 

26 nov 2020

Ny app för polis och ordningsvakter 

 ARBETA MED DEMENS

I dag lanserar Svenskt Demenscentrum mobilappen Om demens. Den är ett hjälpmedel för poliser och ordningsvakter som ofta ställs inför svåra situationer i möten med personer med kognitiva svårigheter.

Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)

Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)

24 nov 2020

KI utbildar tandläkare, hygienister och logopeder i demens 

 UTBILDNING

Demenssjukdom från cell till samhälle är en ny multiprofessionell uppdragsutbildning som ges vid Karolinska Institutet. Den har tagits fram i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.

Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.

Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.

Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.

Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.

20 nov 2020

Regeringen öppnar för lokala besöksförbud på äldreboenden 

 ARBETA MED DEMENS

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten möjlighet att vid behov besluta om lokala besöksförbud på äldreboenden. Förordningen träder i kraft den 21 november 2020.

–  Läget i pandemin är just nu kritiskt. Vi ser en ökad smittspridning och de som bor på landets äldreboenden är de som i allra högst utsträckning behöver skyddas från viruset. Beslutet innebär att vi nu får ytterligare ett verktyg för att bekämpa smittan, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Det nationella besöksförbudet på äldreboenden, som regeringen införde den 1 april 2020, togs bort den 1 oktober. Sedan dess har smittspridningen av covid-19 ökat vilket, enligt regeringen, motiverar den nya förordningen som innebär att Folkhälsomyndigheten får möjlighet att förbjuda besök på särskilda boenden för äldre, om det behövs för att förhindra spridning av covid-19. Där lokalt besöksförbud införs kommer det att finnas möjlighet för verksamhetschef att genom undantag tillåta besök.

Kommuner har redan på eget initiativ infört besöksstopp på sina äldreboenden. Det gäller bland annat Göteborg och Stockholm. I huvudstaden gäller besöksstoppet 23 – 30 november.

– Antalet ökade bekräftade fall ökar inom äldreboenden igen. Antalet bekräftade fall har nästan fördubblats sedan förra veckan, säger finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), i en pressträff den 20 november, och fortsätter: 

– Träffpunkter och mötesplatser är viktigt i många äldres vardag. Ensamhet och isolering är en väldig svår påfrestning, men det är av omsorg för stockholmarna som vi inte räds att fatta de beslut som krävs.

–  Läget i pandemin är just nu kritiskt. Vi ser en ökad smittspridning och de som bor på landets äldreboenden är de som i allra högst utsträckning behöver skyddas från viruset. Beslutet innebär att vi nu får ytterligare ett verktyg för att bekämpa smittan, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Det nationella besöksförbudet på äldreboenden, som regeringen införde den 1 april 2020, togs bort den 1 oktober. Sedan dess har smittspridningen av covid-19 ökat vilket, enligt regeringen, motiverar den nya förordningen som innebär att Folkhälsomyndigheten får möjlighet att förbjuda besök på särskilda boenden för äldre, om det behövs för att förhindra spridning av covid-19. Där lokalt besöksförbud införs kommer det att finnas möjlighet för verksamhetschef att genom undantag tillåta besök.

Kommuner har redan på eget initiativ infört besöksstopp på sina äldreboenden. Det gäller bland annat Göteborg och Stockholm. I huvudstaden gäller besöksstoppet 23 – 30 november.

– Antalet ökade bekräftade fall ökar inom äldreboenden igen. Antalet bekräftade fall har nästan fördubblats sedan förra veckan, säger finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M), i en pressträff den 20 november, och fortsätter: 

– Träffpunkter och mötesplatser är viktigt i många äldres vardag. Ensamhet och isolering är en väldig svår påfrestning, men det är av omsorg för stockholmarna som vi inte räds att fatta de beslut som krävs.

13 nov 2020

Omskriven alzheimerkandidat övertygar inte expertråd 

 FORSKNING

Är antikroppen aducanumab effektiv mot alzheimer? USA:s läkemedelsmyndighet som utreder frågan har inhämtat synpunkter från en rad oberoende experter. Deras svar blev ett enhälligt nej.

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, läkemedelsmyndigheten som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel i USA. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig demensfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab godkänns som läkemedel mot alzheimer väntas i mars 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

Miljoner människor världen över väntar på effektivare läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Många försök med antikroppsbehandling har varit lovande men substanserna har inte hållit måttet när de testats i större skala, i så kallade fas 3-studier.

Aducanumab sticker dock ut positivt eftersom denna antikropp nått ända fram till FDA, läkemedelsmyndigheten som prövar om nya substanser ska få säljas som läkemedel i USA. FDA lämnade tidigare i år klartecken för att snabbutreda aducanumab och nästa år ska Biogen, läkemedelsbolaget som utvecklat anikroppen, få ett definitivt besked.

Expertråd lämnade synpunkter

En föraning om hur det kommer att gå fick man den 6 november då ett oberoende expertråd som myndigheten sammankallat lämnade sina synpunkter. För alla som har hoppats på ett nytt läkemedel mot alzheimer blev det en besvikelse.

Biogen uppvisade data från två fas 3-studier med alzheimersjuka deltagare i tidig demensfas. Den ena studien visade att de som fått den högsta dosen av aducanumab hade i genomsnitt 22 procent mindre kognitiv försämring jämfört med placebogruppen (deltagare som fick sockerpiller).

I den andra studien var resultatet det omvända, placebo var bättre än aducanumab. Biogen hävdade att det fanns förklaringar till det, bland annat var antalet deltagare med en ovanligt snabb kognitiv försämring fler i den andra studien. Om man bortsåg från dem visade sig aducanumab ha en positiv påverkan på sjukdomsförloppet även i denna studie.

Effekterna för små

Men de elva oberoende experterna köpte inte Biogens resonemang. Man kan inte lyfta ut data ur en studie på det sättet och peka på nya resultat menade de. Dessutom ansågs det dokumenterade effekterna i den första studien vara alltför små för att aducanumab kan sägas vara en effektiv behandling mot alzheimer.

– Behandling mot alzheimer är ett stort, brådskande, ouppfyllt behov. Men jag tror också att om vi godkänner något där data inte är starka, så är risken att effektiv behandling försenas i mer än ett par år, säger professor Joel Perlmutter, Washington University School of Medicine, i en artikel på webbplatsen Biopharmadive.

Ett slutgiltigt besked om aducanumab godkänns som läkemedel mot alzheimer väntas i mars 2021. Expertrådets synpunkter är endast rekommendationer men brukar väga tungt i FDA:s bedömning.

Magnus Westlander
 
 

22 okt 2020

Framstående alzheimerforskare prisas 

 FORSKNING

Professor Maria Eriksdotter, ledamot i Svenskt Demenscentrum styrelse och registerhållare för Svenska Demensregistret, är en av tre alzheimerforskare som belönas för sin framstående forskning.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

19 okt 2020

Skapa er egen utvärderingsskala 

 ARBETA MED DEMENS

Skapa er egen utvärderingsskala och presentera resultatet i ett stapeldiagram. Med Svenskt Demenscentrums nya Excelmallar är det enklare för verksamheter att följa upp sitt förändringsarbete.

Alla utbildningssatsningar och utvecklingsprojekt syftar till förbättringar. Men att ta reda på i vilken grad de lyckas är lättare sagt än gjort. För att kunna bedöma effekterna behöver man ta reda på förhållandena både innan förändringsarbetet startar och efter att det avslutats. Här kan särskilda skattningsskalor (frågeformulär) för personcentrerad omvårdnad (P-CAT och PCQ) och vårdklimat (PDC) komma väl till pass (mer om skalorna längst ned).

Skalorna är framtagna för forskningsändamål men innehåller frågor som även kan användas vid olika former av förändringsarbete på särskilda boenden, dagverksamheter och hemtjänst. Ett nytt Excelstöd från Svenskt Demenscentrum underlättar sedan beräkningen och presentationen av resultatet.

Hur går man då tillväga? Skattningsskalorna innehåller olika frågor eller påståenden som vårdpersonal, i vissa fall närstående och boende, ska ta ställning till. Ett par exempel är ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”.

  • Läs igenom Excelmallarna (se faktaruta). Välj ut ett antal frågor eller påståenden som är relevanta för ert förändringsarbete.
  • Låt personalen (boende eller närstående) ta ställning till de utvalda frågorna anonymt, innan förändringsarbetet startar. Det finns flera svarsalternativ att välja mellan. Svaren förs in i Excelmallen.
  • Efter att projektet avslutats får personalen åter ta ställning till samma frågeställningar. Även dessa svar förs in i Excelmallen.

Resultatet genereras sedan automatiskt i Excelmallen. Skillnaden mellan före och efter förändringsarbetet kan avläsas både i procentenheter och visuellt, som stapeldiagram för varje frågeställning. Detta ger en överblick som kan visa på styrkor samt eventuella svagheter att arbeta vidare med

Läs gärna handledningarna innan ni börjar använda Excelmallen. De innehåller steg för steg-exempel med illustrationer som visar hur man går till väga. Lycka till!

Hur går man då tillväga? Skattningsskalorna innehåller olika frågor eller påståenden som vårdpersonal, i vissa fall närstående och boende, ska ta ställning till. Ett par exempel är ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”.

  • Läs igenom Excelmallarna (se faktaruta). Välj ut ett antal frågor eller påståenden som är relevanta för ert förändringsarbete.
  • Låt personalen (boende eller närstående) ta ställning till de utvalda frågorna anonymt, innan förändringsarbetet startar. Det finns flera svarsalternativ att välja mellan. Svaren förs in i Excelmallen.
  • Efter att projektet avslutats får personalen åter ta ställning till samma frågeställningar. Även dessa svar förs in i Excelmallen.

Resultatet genereras sedan automatiskt i Excelmallen. Skillnaden mellan före och efter förändringsarbetet kan avläsas både i procentenheter och visuellt, som stapeldiagram för varje frågeställning. Detta ger en överblick som kan visa på styrkor samt eventuella svagheter att arbeta vidare med

Läs gärna handledningarna innan ni börjar använda Excelmallen. De innehåller steg för steg-exempel med illustrationer som visar hur man går till väga. Lycka till!

Fakta om skattningsskalorna

Två skattningsskalor har utvecklats för att skatta förekomsten av personcentrerad omvårdnad på särskilda boenden. PDC (Person-directed-care) innehåller 50 frågor och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) 13 frågor. Båda vänder sig till vårdpersonal.

PCQ (Person-centred Climate Questionnaire) har utvecklats för att skatta vårdklimatet på särskilda boenden.  Den består av tre frågeformulär med 14–17 liknande frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.

Läs mer om skalorna här.

13 okt 2020

Personcentrerad omvårdnad – ett svårfångat ideal  

 FORSKNING

Personcentrerad omvårdad är en ledstjärna för all demensvård. Men hur vet man om den faktiskt präglar verksamheter och vilka positiva effekter kan den ha? Karin Sjögren, universitetslektor vid Umeå universitet, har forskat i ämnet.

 

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

6 okt 2020

Ny webbkurs för anhöriga 

 LEVA MED DEMENS UTBILDNING

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har tagit fram en digital navigeringskurs. Den vänder sig till anhöriga som har en närstående med demens eller kognitiv sjukdom.

Kursen är avgiftsfri och innehåller 12 föreläsningar om bland annat olika demenssjukdomar, bemötande och framtidsfullmakter. Den ger även konkreta tips och råd till dig som är anhörig till någon med demenssjukdom. Kursen är framtagen av Nka och anhörigkonsulenter med Svenskt Demenscentrum som samarbetspartner. Kursen finns tillgänglig på Nka:s webbplats (nytt fönster)

 

Kursen är avgiftsfri och innehåller 12 föreläsningar om bland annat olika demenssjukdomar, bemötande och framtidsfullmakter. Den ger även konkreta tips och råd till dig som är anhörig till någon med demenssjukdom. Kursen är framtagen av Nka och anhörigkonsulenter med Svenskt Demenscentrum som samarbetspartner. Kursen finns tillgänglig på Nka:s webbplats (nytt fönster)

 

Ladda ned flyer om kursen (klicka på bilden)

2 okt 2020

Ta del av webbinariet om covid-19 

 ARBETA MED DEMENS

Webbinariet "Covid-19 och äldreomsorgen – lärdomar och nya förhållningssätt" hölls den 1 oktober. Här kan du lyssna på en inspelad version.

Webbinariet tar upp erfarenheter som har gjorts under coronapandemin; vilka svårigheter som personal och anhöriga mött, vad som har fungerat och vad som skulle ha gjorts på annat sätt. Det handlar också om nya förhållningsätt som använts och som kanske kommit för att stanna nu när pandemin har gått in i en ny fas.

I panelen sitter Iréne Nilsson Carlsson, folkhälosråd vid Sociastyrelsen, Monica Berglund, direktör på Tre stiftelser, Annicka Pantzar, MAS i Ekerö kommun, och Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum. Arrangörer: Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden med stöd av #omsorgsrörelsen.

 

Webbinariet tar upp erfarenheter som har gjorts under coronapandemin; vilka svårigheter som personal och anhöriga mött, vad som har fungerat och vad som skulle ha gjorts på annat sätt. Det handlar också om nya förhållningsätt som använts och som kanske kommit för att stanna nu när pandemin har gått in i en ny fas.

I panelen sitter Iréne Nilsson Carlsson, folkhälosråd vid Sociastyrelsen, Monica Berglund, direktör på Tre stiftelser, Annicka Pantzar, MAS i Ekerö kommun, och Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum. Arrangörer: Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden med stöd av #omsorgsrörelsen.

 

1 okt 2020

Ökat anslag till Svenskt Demenscentrum 

 ARBETA MED DEMENS

I budgeten för 2021 föreslår regeringen att Svenskt Demenscentrums basanslag höjs med 6 miljoner kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
 

Socialminister Lena Hallengren redogjorde för bakgrunden till regeringens förslag vid ett digitalt möte med Drottning Silvia, engagerad i demensfrågor genom sitt ordförandeskap i Stiftelsen Silviahemmet. I mötet deltog även bland andra Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm stad, och andra styrelseledamöter och medarbetare från Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum.

Socialministern lyfte fram regeringens nationella strategi för omsorg om personer med demenssjukdom, där ett av områdena som pekas ut som strategiskt viktigt är kunskap och kompetens. Här spelar Svenskt Demenscentrum en viktig roll för att förmedla kunskap, främst till yrkesverksamma inom vård och omsorg men även till andra grupper i samhället.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, välkomnade regeringens förslag.

– Med ett ökat basanslag kan vi planera mer långsiktigt. Vi kan även satsa mer strategiskt och kraftfullt för att utveckla och sprida kunskap om demenssjukdom, som ju är en av våra snabbast växande folksjukdomar.

Bild från digitalt möte

Socialminister Lena Hallengren redogjorde för bakgrunden till regeringens förslag vid ett digitalt möte med Drottning Silvia, engagerad i demensfrågor genom sitt ordförandeskap i Stiftelsen Silviahemmet. I mötet deltog även bland andra Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm stad, och andra styrelseledamöter och medarbetare från Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum.

Socialministern lyfte fram regeringens nationella strategi för omsorg om personer med demenssjukdom, där ett av områdena som pekas ut som strategiskt viktigt är kunskap och kompetens. Här spelar Svenskt Demenscentrum en viktig roll för att förmedla kunskap, främst till yrkesverksamma inom vård och omsorg men även till andra grupper i samhället.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, välkomnade regeringens förslag.

– Med ett ökat basanslag kan vi planera mer långsiktigt. Vi kan även satsa mer strategiskt och kraftfullt för att utveckla och sprida kunskap om demenssjukdom, som ju är en av våra snabbast växande folksjukdomar.

Bild från digitalt möte