Senaste nytt
Enkät till anhöriga och personer med demens
...
Som en del i World Alzheimer Report 2012 söker Alzheimer’s Disease International (ADI) personer som vill besvara en webbaserad enkät. Enkäten vänder sig till personer som själva har en demenssjukdom samt till deras anhöriga och närstående – den vänder sig inte till vård- och omsorgspersonal.
Enkäten finns tillgänglig till och med 17 juni 2012, tyvärr inte på svenska utan endast på engleska, spanska samt kinesiska. Mer information om ADI, World Alzheimer Report 2012 samt länkar till enkäten hittar du här » (nytt fönster)
Som en del i World Alzheimer Report 2012 söker Alzheimer’s Disease International (ADI) personer som vill besvara en webbaserad enkät. Enkäten vänder sig till personer som själva har en demenssjukdom samt till deras anhöriga och närstående – den vänder sig inte till vård- och omsorgspersonal.
Enkäten finns tillgänglig till och med 17 juni 2012, tyvärr inte på svenska utan endast på engleska, spanska samt kinesiska. Mer information om ADI, World Alzheimer Report 2012 samt länkar till enkäten hittar du här » (nytt fönster)
Förändringar i hjärnans vitsubstans kopplas till demens
Vissa typiska demenssymptom kan kopplas till förändringar i hjärnans vita substans. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Tidigare forskning har visat att personer som drabbas av blodkärlsdemens, Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vita substans. Den ligger i hjärnans inre delar och har fått sitt namn av det vita fett (myelin) som skyddar de långa nervtrådarna (axonerna).
Forskaren Michael Jonsson har nu studerat kliniska symptom, radiologiska fynd och kemiska substanser i ryggmärgsvätska hos äldre personer med och utan uppenbar demens. Resultaten, som presenteras i hans avhandling, visar att förändringar i den vita substansen kan kopplas till kognitiva och intellektuella symptom som apati, hämmade tankeprocesser och känslouttryck samt nedsatt rörelseförmåga.
–Våra resultat talar för att det i demensens förstadium sker en nedbrytning av hjärnans myelin och, efter hand, av axonerna. Processen leder till att djupare delar av hjärnan förtvinar, säger Michael Jonsson i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Avhandlingen visar att nedbrytningsprocessen sannolikt sätts igång och drivs av vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck.
– Vaskulära sjukdomar skall förstås behandlas med preventiva metoder som kost och motion samt med läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Men om dessa åtgärder också förebygger uppkomsten av vitsubstansförändringar och demens är okänt, och här behövs fler studier, säger Michael Jonsson.
Avhandlingen heter "White matter changes in patients with cognitive impairment - clinical and pathophysiological aspects" och försvarades vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
Tidigare forskning har visat att personer som drabbas av blodkärlsdemens, Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vita substans. Den ligger i hjärnans inre delar och har fått sitt namn av det vita fett (myelin) som skyddar de långa nervtrådarna (axonerna).
Forskaren Michael Jonsson har nu studerat kliniska symptom, radiologiska fynd och kemiska substanser i ryggmärgsvätska hos äldre personer med och utan uppenbar demens. Resultaten, som presenteras i hans avhandling, visar att förändringar i den vita substansen kan kopplas till kognitiva och intellektuella symptom som apati, hämmade tankeprocesser och känslouttryck samt nedsatt rörelseförmåga.
–Våra resultat talar för att det i demensens förstadium sker en nedbrytning av hjärnans myelin och, efter hand, av axonerna. Processen leder till att djupare delar av hjärnan förtvinar, säger Michael Jonsson i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Avhandlingen visar att nedbrytningsprocessen sannolikt sätts igång och drivs av vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck.
– Vaskulära sjukdomar skall förstås behandlas med preventiva metoder som kost och motion samt med läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Men om dessa åtgärder också förebygger uppkomsten av vitsubstansförändringar och demens är okänt, och här behövs fler studier, säger Michael Jonsson.
Avhandlingen heter "White matter changes in patients with cognitive impairment - clinical and pathophysiological aspects" och försvarades vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
Länk till pressmeddelande »
(nytt fönster)
Rapport från alzheimerkonferens i Stockholm
Springfield Symposium är en av världens största alzheimerkonferenser och hölls i år i Stockholm. Över 1000 forskare från mer än 20 länder var på plats. Bland föreläsarna fanns professor Giacobini som anser att dagens forskare alltför ensidigt lutar sig mot den s k amyloidkaskad-hypotesen, det vill säga att det är ämnet beta-amyloid som orsakar celldöden vid Alzheimers sjukdom.
Läs överläkare Mikael Nornholms rapport från konferensen på netdoktor.se » (nytt fönster)
Ny bok om tvång och skydd efter sommaren
Boken För vems skull? tar upp den svåra och ständigt aktuella frågan om tvång och skydd i demensvården. Nu arbetar Svenskt Demenscentrum på en ny bok med samma tema. Denna gång hämtas erfarenheter av lagstiftning och utbildningssatsningar inom området tvång och skydd från England, Holland och Norge. Boken ges ut efter sommaren.
Plusutbildningar fördjupar kunskaper om demens
I Lidköping har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC. I år får Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildning flera efterföljare. Demens ABC plus är sex nya utbildningar, inriktade mot olika målgrupper och verksamheter.
Demens ABC lanserades våren 2010 i samband med att Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för demensvården. Genom webbutbildningen vill Svenskt Demenscentrum bidra till att Socialstyrelsens rekommendationer når ut till hemtjänstgrupper och äldreboenden för att kunna omvandlas till god demensvård i hela landet.
Vid senaste årsskiftet hade drygt 25 000 personer genomfört Demens ABC. Utbildningen är avgiftsfri och öppen för alla och många gör den på eget initiativ, hemma framför datorn. Lidköping tillhör de kommuner där Demens ABC använts i en ambitiös utbildningssatsning.
– Den passade utmärkt när vi skulle implementera våra regionala riktlinjer. Idag har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC, ja även en hel del administrativ personal och politiker, säger kommunens demenssamordnare Kerstin Sjöström.
På varje arbetsplats – hemtjänstgrupper och äldreboenden – har en kontaktperson ansvarat för de praktiska frågorna och samlat medarbetarna till diskussion om reflektionsfrågorna i Demens ABC.
– Viktigt för att kunna genomföra utbildningssatsningen har också varit ett starkt stöd från chefer och politiker, betonar Kerstin Sjöström.
På Svenskt Demenscentrum pågår nu arbetet med att ta fram nya webbutbildningar. Först ut är Demens ABC plus med inriktning mot primärvården. Den beräknas vara klar efter sommaren. Senare följer plusutbildningar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, slutenvård och särskilt boende.
Ett viktigt syfte med utbildningarna är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.
– De som har gått Demens ABC kommer att känna sig hemma när de loggar in sig på de nya plusutbildningarna, berättar Olga Shyshko, webbpedagog på Svenskt Demenscentrum.
En nyhet är att i flera av utbildningarna kommer det att finnas särskilt riktat innehåll till olika yrkeskategorier, till exempel arbetsterapeuter, läkare och sjuksköterskor.
Magnus Westlander
Demens ABC lanserades våren 2010 i samband med att Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för demensvården. Genom webbutbildningen vill Svenskt Demenscentrum bidra till att Socialstyrelsens rekommendationer når ut till hemtjänstgrupper och äldreboenden för att kunna omvandlas till god demensvård i hela landet.
Vid senaste årsskiftet hade drygt 25 000 personer genomfört Demens ABC. Utbildningen är avgiftsfri och öppen för alla och många gör den på eget initiativ, hemma framför datorn. Lidköping tillhör de kommuner där Demens ABC använts i en ambitiös utbildningssatsning.
– Den passade utmärkt när vi skulle implementera våra regionala riktlinjer. Idag har nästan all vårdpersonal gått Demens ABC, ja även en hel del administrativ personal och politiker, säger kommunens demenssamordnare Kerstin Sjöström.
På varje arbetsplats – hemtjänstgrupper och äldreboenden – har en kontaktperson ansvarat för de praktiska frågorna och samlat medarbetarna till diskussion om reflektionsfrågorna i Demens ABC.
– Viktigt för att kunna genomföra utbildningssatsningen har också varit ett starkt stöd från chefer och politiker, betonar Kerstin Sjöström.
På Svenskt Demenscentrum pågår nu arbetet med att ta fram nya webbutbildningar. Först ut är Demens ABC plus med inriktning mot primärvården. Den beräknas vara klar efter sommaren. Senare följer plusutbildningar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, slutenvård och särskilt boende.
Ett viktigt syfte med utbildningarna är att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder.
– De som har gått Demens ABC kommer att känna sig hemma när de loggar in sig på de nya plusutbildningarna, berättar Olga Shyshko, webbpedagog på Svenskt Demenscentrum.
En nyhet är att i flera av utbildningarna kommer det att finnas särskilt riktat innehåll till olika yrkeskategorier, till exempel arbetsterapeuter, läkare och sjuksköterskor.
Magnus Westlander
FAKTA | Demens ABC plus
Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram sex nya avgiftsfria webbutbildningar. Samtliga är avgiftsfria och utformas efter följande målgrupper och verksamheter:
• Primärvård (lanseras i september 2012)
• Biståndshandläggare
• Hemtjänst
• Särskilt boende
• Anhöriga
• Slutenvård
Giftigt protein kan starta alzheimer
Ett giftig protein smittar en vanligare variant av samma protein som börjar klumpa ihop sig i hjärnan. Så kan pyroglu starta utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Hypotesen läggs fram i tidskriften Nature.
Ett kännetecken för Alzheimers sjukdom är att beta-amyloid börjar klumpa ihop sig och lagras i den drabbades hjärna. En form av beta-amyloid heter pyroglutamylated, förkortat pyroglu. Den är mycket giftig och har visat sig kunna smitta sin omgivning, närmare bestämt de vanligare och ursprungligen mindre giftiga formerna av beta-amyloid.
– Vi har bekräftat att pyroglu kan omvandla vanligare former av beta-amyloid till former som är upp till 100 gånger giftigare. Det gör den till ett mycket farlig utrotningsmedel av hjärnceller och ett attraktivt mål för läkemedelsbehandling, säger George Bloom, professor i biologi och cellbiologi vid College of Arts & Sciences och School of Medicin.
George Bloom tror att pyroglu kan fungera som en "trigger" för Alzheimers sjukdom, det vill säga vara det ämne som sätter igång sjukdomsprocessen. Mönstret liknar prionsjukdomarnas, till exempel galna kosjukan, då giftiga proteiner infekterar normala proteiner som sedan sprids och förstör hjärnvävnad.
Genom att hämma bildandet av pyroglu hoppas forskarna kunna motverka Alzheimers sjukdom. Ett enzym (glutaminyl cyclase) som har denna effekt har redan tagits fram och prövas nu i Europa. En s k klinisk fas 1-studie har genomförts.
Ett kännetecken för Alzheimers sjukdom är att beta-amyloid börjar klumpa ihop sig och lagras i den drabbades hjärna. En form av beta-amyloid heter pyroglutamylated, förkortat pyroglu. Den är mycket giftig och har visat sig kunna smitta sin omgivning, närmare bestämt de vanligare och ursprungligen mindre giftiga formerna av beta-amyloid.
– Vi har bekräftat att pyroglu kan omvandla vanligare former av beta-amyloid till former som är upp till 100 gånger giftigare. Det gör den till ett mycket farlig utrotningsmedel av hjärnceller och ett attraktivt mål för läkemedelsbehandling, säger George Bloom, professor i biologi och cellbiologi vid College of Arts & Sciences och School of Medicin.
George Bloom tror att pyroglu kan fungera som en "trigger" för Alzheimers sjukdom, det vill säga vara det ämne som sätter igång sjukdomsprocessen. Mönstret liknar prionsjukdomarnas, till exempel galna kosjukan, då giftiga proteiner infekterar normala proteiner som sedan sprids och förstör hjärnvävnad.
Genom att hämma bildandet av pyroglu hoppas forskarna kunna motverka Alzheimers sjukdom. Ett enzym (glutaminyl cyclase) som har denna effekt har redan tagits fram och prövas nu i Europa. En s k klinisk fas 1-studie har genomförts.
Till artikel i Nature »
(nytt fönster)
Till Science Daily »
(nytt fönster)
MAS prisas för civilkurage
Demenförbundets pris för civilkurage inom äldrevården går till Marie Sundström, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Hässelby/Vällingby stadsdel i Stockholm.
 |
| Fr.v. Stina-Clara Hjulström ordf. i Demensförbundet, tillsammans med pristagaren. |
Motiveringen lyfter fram hennes agerande vid äldreboendet Koppargården som granskades i bland annat en serie artiklar i Dagens Nyheter i slutet av förra året.
Demensförbundet pekar på att Marie Sundström "på eget initiativ gjort oanmälda inspektioner och påtalat fel och brister. Trots att hon blev motarbetad av sina chefer framhärdade hon i sin kritik och skrev flera tjänsteutlåtanden där hon kritiserade den låga bemanningen och bristen på skydds-och hygienprodukter, samt blöjor."
Marie Sundström tog också "strid då man planerade personalneddragningar på Skolörtens vård-och omsorgsboende."
|
| Fr.v. Stina-Clara Hjulström ordf. i Demensförbundet, tillsammans med pristagaren. |
Motiveringen lyfter fram hennes agerande vid äldreboendet Koppargården som granskades i bland annat en serie artiklar i Dagens Nyheter i slutet av förra året.
Demensförbundet pekar på att Marie Sundström "på eget initiativ gjort oanmälda inspektioner och påtalat fel och brister. Trots att hon blev motarbetad av sina chefer framhärdade hon i sin kritik och skrev flera tjänsteutlåtanden där hon kritiserade den låga bemanningen och bristen på skydds-och hygienprodukter, samt blöjor."
Marie Sundström tog också "strid då man planerade personalneddragningar på Skolörtens vård-och omsorgsboende."
Koppargården i debatten
Dagens Nyheter granskar Carema »
(nytt fönster)
Dagens samhälle granskar DN »
(nytt fönster)
Demenssjuka kan stötta varandra
I självhjälpsgrupper kan personer med demens dela sina upplevelser och ge varandra stöd. Det visar forskning från Linköpings universitet.
 |
| Linda Örulv |
På Svenskt demencentrum webbplats har Linda Örulv, etnolog och forskare, tidigare berättar om sina intryck från en självhjälpsgrupp. Nu har hennes studier publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Self-Help & Self-Care.
Deltagarna i den grupp som Linda Örulv följde under tre år hade en demenssjukdom i tidigt skede. Samtalen – som spelades in – avlöjar att de kunde lära av varandras erfarenheter och hitta strategier för att hantera vardagen och den frustration som sjukdomen för med sig.
– Det var en lättnad att ingå i ett sammanhang och veta att de inte var ensamma om sin upplevelse, säger Linda Örulv i en artikel på Linköpings universitets webb.
Linda Örulv anser att vi bör frångå synsättet på personer med demens som passiva mottagare av omsorg och istället se dem som aktiva deltagare i ett socialt samspel. Hon menar att självhjälpsrörelser – för, av och med demenssjuka – kan vara en viktig nyckel till kunskap för att kunna planera för en åldrande befolkning.
– De kan också skapa förutsättningar för demenssjuka att öka sitt inflytande över den egna situationen och ingå i ett socialt sammanhang, säger hon.
Linda Örulv är verksam vid Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga artikel heter Reframing Dementia in Swedish Self-Help Group Conversations: Constructing Citizenship och är publicerad i Till Journal of Self-Help & Self-Care » (nytt fönster)
|
| Linda Örulv |
På Svenskt demencentrum webbplats har Linda Örulv, etnolog och forskare, tidigare berättar om sina intryck från en självhjälpsgrupp. Nu har hennes studier publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Self-Help & Self-Care.
Deltagarna i den grupp som Linda Örulv följde under tre år hade en demenssjukdom i tidigt skede. Samtalen – som spelades in – avlöjar att de kunde lära av varandras erfarenheter och hitta strategier för att hantera vardagen och den frustration som sjukdomen för med sig.
– Det var en lättnad att ingå i ett sammanhang och veta att de inte var ensamma om sin upplevelse, säger Linda Örulv i en artikel på Linköpings universitets webb.
Linda Örulv anser att vi bör frångå synsättet på personer med demens som passiva mottagare av omsorg och istället se dem som aktiva deltagare i ett socialt samspel. Hon menar att självhjälpsrörelser – för, av och med demenssjuka – kan vara en viktig nyckel till kunskap för att kunna planera för en åldrande befolkning.
– De kan också skapa förutsättningar för demenssjuka att öka sitt inflytande över den egna situationen och ingå i ett socialt sammanhang, säger hon.
Linda Örulv är verksam vid Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga artikel heter Reframing Dementia in Swedish Self-Help Group Conversations: Constructing Citizenship och är publicerad i Till Journal of Self-Help & Self-Care » (nytt fönster)
Rekordmånga ansökningar till Demensfonden
Demensfonden – Demensförbundets insamlingsfond – fick i år in 111 ansökningar, nästan dubbelt så många som förra året. I samråd med fondens medicinska vetenskapsråd har styrelsen beslutat att dela ut 2,5 miljoner kronor till 59 forskare, både unga och väletablerade. Vad som ska forskas på kan man läsa om på Demensförbundets webb » (nytt fönster)
Ny stiftelse ska fylla tomrum efter nedläggning
I februari stängde läkemedelsbolaget Astra-Zeneca sin forskningsenhet i Södertälje. Nu bildas en stiftelse för att rädda kvar ledande Astraforskare i landet. Målet är att utveckla diagnostik och nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.
I ett pressmeddelande från Alzheimerfonden benämns den nya stiftelsen som en "drug discovery"-enhet. Tanken är att den ska fylla gapet mellan akademisk grundforskning och tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen. Bakom stiftelsen står ledande forskare från AstraZeneca, Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power. Alzheimerfonden bidrar med en ekonomisk grundplåt.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power.
Astraforskarna kommer att anknytas till olika universitet i Sverige. De tillför betydande kunskaper inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.