Senaste nytt

14 dec 2011

Ny biomarkör kan spåra alzheimer 

 FORSKNING

Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat en ny möjlig biomarkör för Alzheimers sjukdom. En färsk studie visar att den gör det möjligt att särskilja alzheimer från andra demenssjukdomar.

Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.

– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.

Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.

Genom att analysera vissa proteiner - biomarkörer - i ryggmärgsvätska kan Alzheimers sjukdom, med relativt hög säkerhet, spåras på ett tidigt stadium. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin hitta ett nytt användbart protein i en studie som genomförts på 450 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi vet genom tidigare studier att alzheimer är förknippat med biokemiska förändringar i särskilda proteiner i hjärnan. Den nya studien visar att man genom att inkludera ett nytt protein kan separera patienter med alzheimer från patienter med till exempel Lewykroppsdemens eller Parkinsondemens, säger Annika Öhrfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Neurology, har totalt fem olika biomarkörer testats. Annika Öhrfelt påpekar att de krävs vidare studier innan de kan komma till klinisk nytta.

– Men det här är ett viktigt steg på vägen, säger hon.

Att kunna ställa en tidig korrekt demensdiagnos är en viktig förutsättning för att kunna sätta in rätt behandling och läkemedel i tid.
14 dec 2011

Ryggvätskan kan ge besked om tidig alzheimer 

 FORSKNING

Vid Sahlgrenska akademin forskas framgångsrikt om biomarkörer för Alzheimers sjukdom. En ny avhandling visar hur analyser av ryggmärgsvätska kan avslöja sjukdomen innan symptomen uppträder.

Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.

En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.

Niklas Mattsson

Niklas Mattsson

– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.

CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.
Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.

Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)

Vid Alzheimers sjukdom ansamlas proteinämnet betaamyloid i klumpar mellan hjärnans nervceller. Samtidigt förtvinar nervcellernas utskott vilket leder till att vissa proteiner utsöndras i ryggvätskan. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Kaj Blennow, utvecklat ett sätt att mäta dessa proteiner och proteinämnen i ryggvätskan.

En av forskarna är Niklas Mattsson som den 9 december försvarade sin avhandling i ämnet.

Niklas Mattsson

Niklas Mattsson

– Vi fann att nivåerna av de här proteinerna förändras i ryggvätskan redan vid tidiga symptom. Troligen kommer vi kunna upptäcka förändringar i hjärnan på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, säger han i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

De undersökta proteinerna kan komma att fungera som biomarkörer, det vill säga ämnen som avspeglar biologiska processer i kroppen. Biomarkörerna kan komma att användas både för att ställa säkrare diagnoser och vid prövning av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

För att sprida användningen av de nya biomarkörerna har forskarna vid Sahlgrenska akademin etablerat ett internationellt kontrollprogram för mätningarna.

CSF biomarkers reflecting beta-amyloid and axonal
pathology in Alzheimer's disease and related conditions.
Niklas Mattsson, Göteborgs universitet.

Länk till avhandlingen » (nytt fönster, Gbg universitet)
6 dec 2011

Pris till Lärcenter i Linköping 

 

Fyra undersköterskor får årets stipendium från Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK). De är initiativtagare till Lärcenter för en god demensvård i Linköping. Priset är på 10 000 kr. 

Lärcenter startade som ett projekt av undersköterskorna Kerstin Angvik, Liselotte Björk, Kicki Holmberg och Eva-Lena Lundberg. Deras mål var att bl a utveckla modeller för att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckla modeller som systematiskt tydliggör den ”tysta” och verksamhetsnära kunskapen.

En viktig uppgift för Lärcenter under 2011 är att bilda en gemensam plattform för alla utförare och aktörer inom demensvården i Linköpings kommun. Syftet är att tillvarata varandras kunskaper och sprida dem till brukare, anhöriga och personal, allt för att åstadkomma en god demensvård för alla.

SFK:s stipendium går till personer eller organisation som drivit demenssjukvården framåt. Årets pris delades ut den första december i samband med SFK:s årsmöte i Stockholm.

Läs mer om Lärcenter för en god demensvård »

Lärcenter startade som ett projekt av undersköterskorna Kerstin Angvik, Liselotte Björk, Kicki Holmberg och Eva-Lena Lundberg. Deras mål var att bl a utveckla modeller för att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckla modeller som systematiskt tydliggör den ”tysta” och verksamhetsnära kunskapen.

En viktig uppgift för Lärcenter under 2011 är att bilda en gemensam plattform för alla utförare och aktörer inom demensvården i Linköpings kommun. Syftet är att tillvarata varandras kunskaper och sprida dem till brukare, anhöriga och personal, allt för att åstadkomma en god demensvård för alla.

SFK:s stipendium går till personer eller organisation som drivit demenssjukvården framåt. Årets pris delades ut den första december i samband med SFK:s årsmöte i Stockholm.

Läs mer om Lärcenter för en god demensvård »

gruppbild från Linköping  
Glada prisvinnare. Fr v Kerstin Angvik,
Kicki Holmberg, Liselotte Björk och
Eva-Lena Lundberg
5 dec 2011

Medelhavskost är bra för minnet 

 FORSKNING

Fisk, grönsaker, bönor och frukt kan förhindra att minnet försämras. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.

Det är Dagens Nyheter (5/11-2011) som uppmärksammar en undersökning av 560 mäns kostvanor. När de var 70 år fick de svara på frågor om sina kost- och levnadsvanor. Utifrån svaren delades männen in i tre kostgrupper; Medelhavskost (fisk, grönsaker, bönor och frukt), fettsnål kost (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer) och en diet som bestod av få kolhydrater och mycket protein.

Tolv år senare, när männen var 82 år, hade många av dem fått problem med minne och inlärning. Resulaten visar dock att Medelhavskosten gav ett gott skydd. Männen i denna grupp hade 70 procent lägre risk att drabbas av minnesproblem och andra kognitiva störningar.

– Det var tydligt att ju striktare männen följde Medelhavsdieten, desto bättre skydd fick de. Vi kunde också se en viss tendens till minskad risk för demens, säger Erika Olsson, dietist och doktorand vid Uppsala universitet, till Dagen Nyheter.

Medelhavskosten innehåller mycket grönsaker och hälsosamma fetter, till exempel omega-3. De har antiinflammatoriska effekter, något som skulle kunna förklara varför kosten kan skydda mot minnesförsämringar.

Uppsalastudiens resultat får stöd av flera internationella studier som visar att Medelhavsmat har en gynnsam inverkan på kognitiva funktioner. Om denna diet även kan förebygga demenssjukdom är dock ännu inte klarlagt. (Läs: Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer »)

Magnus Westlander

Det är Dagens Nyheter (5/11-2011) som uppmärksammar en undersökning av 560 mäns kostvanor. När de var 70 år fick de svara på frågor om sina kost- och levnadsvanor. Utifrån svaren delades männen in i tre kostgrupper; Medelhavskost (fisk, grönsaker, bönor och frukt), fettsnål kost (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer) och en diet som bestod av få kolhydrater och mycket protein.

Tolv år senare, när männen var 82 år, hade många av dem fått problem med minne och inlärning. Resulaten visar dock att Medelhavskosten gav ett gott skydd. Männen i denna grupp hade 70 procent lägre risk att drabbas av minnesproblem och andra kognitiva störningar.

– Det var tydligt att ju striktare männen följde Medelhavsdieten, desto bättre skydd fick de. Vi kunde också se en viss tendens till minskad risk för demens, säger Erika Olsson, dietist och doktorand vid Uppsala universitet, till Dagen Nyheter.

Medelhavskosten innehåller mycket grönsaker och hälsosamma fetter, till exempel omega-3. De har antiinflammatoriska effekter, något som skulle kunna förklara varför kosten kan skydda mot minnesförsämringar.

Uppsalastudiens resultat får stöd av flera internationella studier som visar att Medelhavsmat har en gynnsam inverkan på kognitiva funktioner. Om denna diet även kan förebygga demenssjukdom är dock ännu inte klarlagt. (Läs: Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer »)

Magnus Westlander
30 nov 2011

Första "demensappen" för mobilen 

 

...

bild på smartphoneFörebygg demenssjukdom med hjälp av mobilen. Det är syftet med BrainyApp, en applikation till mobilen som tagits fram av organisationen Alzheimer Australia tillsammans med the Bupa Health Foundation.

En enkät med livstilsfrågor ger, när den besvarats, tre rekommendationer för hur du kan förebygga demenssjukdom. "Appen" innehåller även fakta om riskfaktorer för demens och lekfull hjärngymnastik.

BrainyApp är på engelska och finns ännu så länge endast för iPhone och iPad. Den kan laddas ned gratis från:
http://itunes.apple.com/au/app/brainyapp/id473599106?ls=1&mt=8 »

bild på smartphoneFörebygg demenssjukdom med hjälp av mobilen. Det är syftet med BrainyApp, en applikation till mobilen som tagits fram av organisationen Alzheimer Australia tillsammans med the Bupa Health Foundation.

En enkät med livstilsfrågor ger, när den besvarats, tre rekommendationer för hur du kan förebygga demenssjukdom. "Appen" innehåller även fakta om riskfaktorer för demens och lekfull hjärngymnastik.

BrainyApp är på engelska och finns ännu så länge endast för iPhone och iPad. Den kan laddas ned gratis från:
http://itunes.apple.com/au/app/brainyapp/id473599106?ls=1&mt=8 »
30 nov 2011

Krav på läkemedelsgenomgångar fr o m i höst 

 

Äldre personer med demens använder ofta många olika mediciner. Nya regler som träder i kraft den första september säger att sjukvården ska erbjuda dem läkemedelsgenomgångar.

bild på läkemedelDet är Socialstyrelsen som gett ut nya föreskrifter om äldres läkemedelshantering. Bakgrunden är en rad återkommande problem som framkommit i flera studier. Felaktig läkemedelsanvändning hos äldre orsakar skador och onödigt lidande och är en direkt orsak till många akutbesök på landets sjukhus. Äldre personer är mer känsliga för läkemedel och ju fler man använder desto större är risken att de påverkar varandra, något som kan leda till bl a allvarliga biverkningar. 

Den nya föreskrifterna innebär att sjukvården ska erbjuda patienter som är 75 år och äldre och som är ordinerade minst fem mediciner en enkel läkemedelsgenomgång. En sådan ska göras vid besök hos läkare i primärvården, inskrivning på sjukhusklinik, påbörjad hemsjukvård och flyttning till särskilt boende. 

Läkemedelsgenomgången ska kartlägga vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför samt vilka av dessa läkemedel som patienten använder. Läkaren ska bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker.

En vägledning för läkemedelsgenomgångar väntas i slutet av året.

bild på läkemedelDet är Socialstyrelsen som gett ut nya föreskrifter om äldres läkemedelshantering. Bakgrunden är en rad återkommande problem som framkommit i flera studier. Felaktig läkemedelsanvändning hos äldre orsakar skador och onödigt lidande och är en direkt orsak till många akutbesök på landets sjukhus. Äldre personer är mer känsliga för läkemedel och ju fler man använder desto större är risken att de påverkar varandra, något som kan leda till bl a allvarliga biverkningar. 

Den nya föreskrifterna innebär att sjukvården ska erbjuda patienter som är 75 år och äldre och som är ordinerade minst fem mediciner en enkel läkemedelsgenomgång. En sådan ska göras vid besök hos läkare i primärvården, inskrivning på sjukhusklinik, påbörjad hemsjukvård och flyttning till särskilt boende. 

Läkemedelsgenomgången ska kartlägga vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför samt vilka av dessa läkemedel som patienten använder. Läkaren ska bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker.

En vägledning för läkemedelsgenomgångar väntas i slutet av året.
28 nov 2011

Lägre vikt kopplas till tidig demens 

 FORSKNING

Låg och normal kroppsvikt är vanligare än övervikt bland personer med tidiga alzheimerförändringar i hjärnan. Det visar ny forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Studien omfattar 506 personer som mättes och vägdes för att få fram Body Mass Index (se högerspalt). Dessutom användes modern kamerateknik för att avbilda hjärnan och analyser av ryggmärgsvätska för att hitta så kallade biomarkörer. På så sätt kunde forskarna se vilka deltagare som uppvisade tecken på Alzheimers sjukdom redan innan demenssymptomen hade visat sig.

bild på vågResultatet visar ett samband mellan kroppsvikt, eller rättare sagt BMI, och Alzheimers sjukdom i begynnande fas. 85 procent av deltagarna med tydliga minnesproblem (MCI) och begynnande alzheimerförändringar i hjärnan hade ett BMI under 25 (normal- och undervikt). Motsvarande andel bland överviktiga (med ett BMI på 25 eller mer) var 48 procent. Relationen var ungefär densamma bland deltagare utan minnesproblem.

Jeffrey M. Burns vid University of Kansas School är en av forskarna bakom studien. Han anser att resultaten tyder på att Alzheimers sjukdom är förknippad med metabola förändringar i de allra tidigaste faserna av sjukdomen.

 – Detta kan bero på skador i det område av hjärnan som kallas hypotalamus som spelar en roll i regleringen av ämnesomsättningen och intag av föda, säger han.

Jeffrey M. Burns vill se ytterligare studier som klargör om de metabola förändringarna är en direkt reaktion på Alzheimers sjukdom eller beror på andra faktorer som i sin tur gör att personen utvecklar demens.

Det bör betonas att övervikt i medelåldern anses vara en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom senare i livet.

Magnus Westlander

Källa: Alzheimer disease biomarkers are
associated with body mass index,
Neurology November 22, 201177:1913-1920

 

 

Studien omfattar 506 personer som mättes och vägdes för att få fram Body Mass Index (se högerspalt). Dessutom användes modern kamerateknik för att avbilda hjärnan och analyser av ryggmärgsvätska för att hitta så kallade biomarkörer. På så sätt kunde forskarna se vilka deltagare som uppvisade tecken på Alzheimers sjukdom redan innan demenssymptomen hade visat sig.

bild på vågResultatet visar ett samband mellan kroppsvikt, eller rättare sagt BMI, och Alzheimers sjukdom i begynnande fas. 85 procent av deltagarna med tydliga minnesproblem (MCI) och begynnande alzheimerförändringar i hjärnan hade ett BMI under 25 (normal- och undervikt). Motsvarande andel bland överviktiga (med ett BMI på 25 eller mer) var 48 procent. Relationen var ungefär densamma bland deltagare utan minnesproblem.

Jeffrey M. Burns vid University of Kansas School är en av forskarna bakom studien. Han anser att resultaten tyder på att Alzheimers sjukdom är förknippad med metabola förändringar i de allra tidigaste faserna av sjukdomen.

 – Detta kan bero på skador i det område av hjärnan som kallas hypotalamus som spelar en roll i regleringen av ämnesomsättningen och intag av föda, säger han.

Jeffrey M. Burns vill se ytterligare studier som klargör om de metabola förändringarna är en direkt reaktion på Alzheimers sjukdom eller beror på andra faktorer som i sin tur gör att personen utvecklar demens.

Det bör betonas att övervikt i medelåldern anses vara en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom senare i livet.

Magnus Westlander

Källa: Alzheimer disease biomarkers are
associated with body mass index,
Neurology November 22, 201177:1913-1920

 

 

 

 

BMI (Body Mass Index) anger relationen mellan en persons vikt och längd.
BMI = vikten / längden x längden
Ett BMI högre än 25 betraktas som övervikt, undervikt är lägre än 19.

 

 

bild på Anna Dahl

Relaterade artiklar
Vikten har betydelse »
23 nov 2011

Bemanningsregler skjuts upp minst ett år 

 

De nya bemanningsreglerna för landets äldreboenden skjuts upp minst ett år. Socialstyrelsen ska hålla utbildningar för handläggare och beslutsfattare innan föreskrifterna träder i kraft under 2015.

De nya reglerna, som skulle börjat gälla den 1 januari nästa år, tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen, bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.

Reglerna togs ursprungligen fram för personer med demenssjukdom men uppdraget kom senare att utvidgas och omfatta alla som bor i särskilda boenden. Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda paket, något som myndigheten uppger vara en orsak till att de nya reglerna införs senare.

– Det är viktigt att införa hela regelverket samtidigt för att samma bestämmelser ska gälla personer med demenssjukdom och andra äldre på äldreboenden. Det handlar ju ofta om personer som bor vägg i vägg på samma boenden. Det kommer också att göra det enklare för kommunerna att tillämpa reglerna, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Föreskrifterna har  väckt motstånd hos kommunpolitiker och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Därför har Socialstyrelsen bjudit in SKL till ett samarbete med start nu i höst kring hur kvaliteten inom äldreomsorgen kan följas upp. I uppföljningen ingår frågor om just bemanningen.

Många kommuner har dessutom uttryckt att de behöver mer tid på sig att förbereda sig inför att kunna leva upp till föreskrifterna.

– En samsyn kring regelverket är nödvändig för att få det att fungera. Den här tiden vill vi därför använda till att förbättra kommunernas förutsättningar att leva upp till lagstiftningen. Vi behöver få till stånd en bra äldreomsorg tillsammans med kommunerna, inte i strid med dem, säger Bitte Fritzon, enhetschef på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen kommer under första delen av 2014 anordna utbildningar som vänder sig till handläggare och beslutsfattare på äldreboenden. Vid utbildningen kommer exempel på kommuner som redan bemannar sina äldreboenden utifrån de nya reglerna att lyftas fram. 

Parallellt fortsätter arbetet med att färdigställa föreskrifterna som gäller alla äldreboenden. Förslaget ska sedan skickas på remiss.

De nya reglerna, som skulle börjat gälla den 1 januari nästa år, tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen, bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.

Reglerna togs ursprungligen fram för personer med demenssjukdom men uppdraget kom senare att utvidgas och omfatta alla som bor i särskilda boenden. Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda paket, något som myndigheten uppger vara en orsak till att de nya reglerna införs senare.

– Det är viktigt att införa hela regelverket samtidigt för att samma bestämmelser ska gälla personer med demenssjukdom och andra äldre på äldreboenden. Det handlar ju ofta om personer som bor vägg i vägg på samma boenden. Det kommer också att göra det enklare för kommunerna att tillämpa reglerna, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Föreskrifterna har  väckt motstånd hos kommunpolitiker och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Därför har Socialstyrelsen bjudit in SKL till ett samarbete med start nu i höst kring hur kvaliteten inom äldreomsorgen kan följas upp. I uppföljningen ingår frågor om just bemanningen.

Många kommuner har dessutom uttryckt att de behöver mer tid på sig att förbereda sig inför att kunna leva upp till föreskrifterna.

– En samsyn kring regelverket är nödvändig för att få det att fungera. Den här tiden vill vi därför använda till att förbättra kommunernas förutsättningar att leva upp till lagstiftningen. Vi behöver få till stånd en bra äldreomsorg tillsammans med kommunerna, inte i strid med dem, säger Bitte Fritzon, enhetschef på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen kommer under första delen av 2014 anordna utbildningar som vänder sig till handläggare och beslutsfattare på äldreboenden. Vid utbildningen kommer exempel på kommuner som redan bemannar sina äldreboenden utifrån de nya reglerna att lyftas fram. 

Parallellt fortsätter arbetet med att färdigställa föreskrifterna som gäller alla äldreboenden. Förslaget ska sedan skickas på remiss.
23 nov 2011

Socialstyrelsen föreslår bindande regler för demensvården 

 

Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter för demensvård i särskilt boende. I förslaget betonas att boendeenheter där en person med demenssjukdom bor aldrig får lämnas obemannade. Däremot anges ingen exakt siffra för lägsta bemanningsnivå. 

Socialstyrelsen utgår ifrån att det är behoven – inte bemanningen – som ska styra vilken omsorg de äldre får.

– Personer med demenssjukdom på äldreboenden har rätt att duscha, äta, gå ut eller lägga sig när de själva behöver. Ingen ska heller behöva ropa på hjälp utan att någon hör. Det är kommunernas ansvar att ge varje individ omsorg utifrån deras behov. För att kunna göra det måste det stå klart vad var och en behöver, men så är det inte alltid i dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på Socialstyrelsens webbplats.

Några av de viktigaste punkterna i föreskrifterna är att:

  • Socialnämnden i varje kommun ska se till att alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor har tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver.

  • För att beräkna hur mycket personal som är tillräckligt måste socialnämnden ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om det. Det ska framgå vad insatserna får för praktisk betydelse för den enskilde. På så sätt blir det tydligt för alla inblandade, inklusive anhöriga, vilken hjälp den äldre har rätt till.

  • En boendeenhet där en person med demenssjukdom bor får aldrig lämnas obemannad.

  • Kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor, både de offentliga och de privata. Socialnämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till.

– Omsorgen ska styras av de äldres behov, inte av hur mycket personal det finns eller vilka tider personalen arbetar. Reglerna tydliggör hur äldreboenden där det bor demenssjuka personer måste vara bemannade för att leva upp till lagen, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens förslag går nu ut på remiss. Föreskrifterna planeras sedan träda i kraft i januari 2013.

Socialstyrelsen utgår ifrån att det är behoven – inte bemanningen – som ska styra vilken omsorg de äldre får.

– Personer med demenssjukdom på äldreboenden har rätt att duscha, äta, gå ut eller lägga sig när de själva behöver. Ingen ska heller behöva ropa på hjälp utan att någon hör. Det är kommunernas ansvar att ge varje individ omsorg utifrån deras behov. För att kunna göra det måste det stå klart vad var och en behöver, men så är det inte alltid i dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på Socialstyrelsens webbplats.

Några av de viktigaste punkterna i föreskrifterna är att:

  • Socialnämnden i varje kommun ska se till att alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor har tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver.

  • För att beräkna hur mycket personal som är tillräckligt måste socialnämnden ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om det. Det ska framgå vad insatserna får för praktisk betydelse för den enskilde. På så sätt blir det tydligt för alla inblandade, inklusive anhöriga, vilken hjälp den äldre har rätt till.

  • En boendeenhet där en person med demenssjukdom bor får aldrig lämnas obemannad.

  • Kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor, både de offentliga och de privata. Socialnämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till.

– Omsorgen ska styras av de äldres behov, inte av hur mycket personal det finns eller vilka tider personalen arbetar. Reglerna tydliggör hur äldreboenden där det bor demenssjuka personer måste vara bemannade för att leva upp till lagen, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens förslag går nu ut på remiss. Föreskrifterna planeras sedan träda i kraft i januari 2013.
23 nov 2011

DEBATT: MP vill ha lag om bemanning 

 

Genom ett initiativ i socialutskottet kräver Miljöpartiet att regeringen tar fram en lag som ålägger kommunerna att ange miniminivåer för personal på sina äldreboenden. Det är rimligt att vårdtagare och deras anhöriga vet vilken lägsta bemanning som ska finnas, skriver riksdags-ledamöterna Gustav Fridolin och Agneta Luttorp på DN-debatt.

För snart ett år sedan röstade riksdagen för att Socialstyrelsen skulle ta fram riktlinjer för bemanningen i demensvården. Arbetet med detta pågår men det nya bindande reglerna kommer, enligt Socialstyrelsen, inte innehålla några krav på exakt antal personal per vårdtagare.

Miljöpartiet vill därför att kommunerna kompletterar Socialstyrelsens kommande regler med egna miniminivåer om bemanning i äldreboenden och andra särskilda boenden. Miniminivåerna ska vara anpassade efter bland annat vårdtyngd, omsorgsbehov och storlek på boende.

Läs mer på DN-debatt »

För snart ett år sedan röstade riksdagen för att Socialstyrelsen skulle ta fram riktlinjer för bemanningen i demensvården. Arbetet med detta pågår men det nya bindande reglerna kommer, enligt Socialstyrelsen, inte innehålla några krav på exakt antal personal per vårdtagare.

Miljöpartiet vill därför att kommunerna kompletterar Socialstyrelsens kommande regler med egna miniminivåer om bemanning i äldreboenden och andra särskilda boenden. Miniminivåerna ska vara anpassade efter bland annat vårdtyngd, omsorgsbehov och storlek på boende.

Läs mer på DN-debatt »