Senaste nytt
Digitalt minne hjälper demenssjuka
Basel Kikhia, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet, har utvecklat ett digitalt system som stödjer personer med mild demens att förstärka minnen genom reminiscens.
I sin avhandling visar han hur minnen kan rehabiliteras och livskvaliteten öka med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.
– Till exempel beskrev en kvinna med mild demens hur systemet påverkat kvaliteten på hennes dagliga samtal med sin man. Före de provade prototypen hade de inte talat mycket med varandra, men med hjälp av minnessystemet förbättrades konversationen eftersom de tillsammans kunde gå tillbaka och se vad som hänt under dagen, säger Basel Kikhia i ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet.
Den prototyp som Basel Kikhia utvecklat består av kroppsburna sensorer; en bärbar kamera och en mobiltelefon. Kameran tar automatiskt bilder under tiden som någon bär den. På en datorn med pekskärm filtreras och sorteras informationen från kameran och mobiltelefonen, så att personen med mild demens kan granska och diskutera dagen med vårdaren.
Prototypen testades på tio deltagare med mild demens. Resultatet visade att deras sociala engagemang ökade i både volym och kvalitet. Minnessystemet bidrog också till ökad kommunikation mellan familjemedlemmar och främjade deras relationer till varandra.
I sin avhandling visar han hur minnen kan rehabiliteras och livskvaliteten öka med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.
– Till exempel beskrev en kvinna med mild demens hur systemet påverkat kvaliteten på hennes dagliga samtal med sin man. Före de provade prototypen hade de inte talat mycket med varandra, men med hjälp av minnessystemet förbättrades konversationen eftersom de tillsammans kunde gå tillbaka och se vad som hänt under dagen, säger Basel Kikhia i ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet.
Den prototyp som Basel Kikhia utvecklat består av kroppsburna sensorer; en bärbar kamera och en mobiltelefon. Kameran tar automatiskt bilder under tiden som någon bär den. På en datorn med pekskärm filtreras och sorteras informationen från kameran och mobiltelefonen, så att personen med mild demens kan granska och diskutera dagen med vårdaren.
Prototypen testades på tio deltagare med mild demens. Resultatet visade att deras sociala engagemang ökade i både volym och kvalitet. Minnessystemet bidrog också till ökad kommunikation mellan familjemedlemmar och främjade deras relationer till varandra.
Basel Kikhia, teknologie doktor vid
Luleå tekniska universitet.
Samhällets kostnader för demens ökar kraftigt
Samhällets kostnader för demenssjukdomar har ökat med 13 miljarder kronor på sju år. Detta trots att kostnaderna per demenssjuk person har minskat. Det framgår av en ny rapport från Socialstyrelsen.
Det är tredje gången under 2000-talet som Socialstyrelsen publicerar siffror över demenssjukdomarnas kostnader. Även denna gång är beräkningarna baserade på uppskattningar och olika alternativ som bygger på skilda antaganden presenteras.
I Socialstyrelsens huvudalternativ hamnade samhällets nota för demenssjukdomarna på 63 miljarder kr år 2012, vilket motsvarar en ökning med 25 procent sedan år 2005 (50 miljarder kr). I den summan ingår kostnader för kommunerna (hemtjänst, äldreboende etc) och landstingen (primärvård och minnesmottagningar) och anhörigvård (uppskattat värde av deras arbete).
Om man istället ser till kostnaden per demenssjuk person har utvecklingen gått åt motsatt håll. Här har skett en minskning med 6 procent sedan år 2005 och med 13 procent sedan seklets början.
– Detta beror på att det blir allt vanligare att demenssjuka bor hemma, något som är betydligt billigare för kommunen jämfört med en plats på särskilt boende, säger rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor i geriatrisk allmänmedicin vid Karolinska Institutet och knuten till forskarnätverket Swedish Brain Power.
Andelen demenssjuka personer som återfinns på ett särskilt boende har minskat markant sedan år 2000.
– Då beräknades ca 75 000 demenssjuka ha plats på ett särskilt boende. Motsvarande siffra för 2012 var ca 65 000, trots att det då fanns 55 000 fler personer med demenssjukdom, säger Anders Wimo till Svenskt Demenscentrum.
Anhöriga drar alltså ett allt större lass och de uppskattade värdet av deras insatser står för en växande andel av samhällskostnaderna för demenssjukdomar. Merparten, 78 procent enligt Socialstyrelsens huvudalternativ, ligger dock fortfarande på kommunen, i form av hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende.
Att samhällets totala kostnader för demenssjukdomar har ökat trots att kostnaderna per demenssjuk person minskat beror helt enkelt på att fler drabbas av demens. År 2000 beräknas 133 000 personer ha haft en demenssjukdom. Motsvarande siffror för åren 2005 och 2012 var 142 200 respektive 158 000. Utvecklingen överraskar inte Anders Wimo.
– Vi vet sedan länge att ju längre vi lever desto fler kommer att drabbas av demens. På senare tid har det dock publicerats en handfull tunga internationella studier som tyder på att nyinsjuknade i demens minskar något i varje åldersklass, kanske beroende på livsstilsförändningar att förebyggande insatser börjar ge resultat. Men det finns också studier som pekar åt motsatt håll, säger han.
Hur som helst ligger stora utmaningar framför oss. Under 2020-talet börjar den talrika 1940-talistgenerationen nå 80-årsåldern, då kommer antalet demenssjuka att öka kraftigt.
– Det kommer innebära en stor påfrestning och utmaning för äldreomsorg och sjukvård. För att klara den, behövs mer pengar till demensforskningens alla aspekter från grundforskning, diagnos, behandling, epidemiologi, ekonomi till vård och omsorg, säger Anders Wimo.
Magnus Westlander
Det är tredje gången under 2000-talet som Socialstyrelsen publicerar siffror över demenssjukdomarnas kostnader. Även denna gång är beräkningarna baserade på uppskattningar och olika alternativ som bygger på skilda antaganden presenteras.
I Socialstyrelsens huvudalternativ hamnade samhällets nota för demenssjukdomarna på 63 miljarder kr år 2012, vilket motsvarar en ökning med 25 procent sedan år 2005 (50 miljarder kr). I den summan ingår kostnader för kommunerna (hemtjänst, äldreboende etc) och landstingen (primärvård och minnesmottagningar) och anhörigvård (uppskattat värde av deras arbete).
Om man istället ser till kostnaden per demenssjuk person har utvecklingen gått åt motsatt håll. Här har skett en minskning med 6 procent sedan år 2005 och med 13 procent sedan seklets början.
– Detta beror på att det blir allt vanligare att demenssjuka bor hemma, något som är betydligt billigare för kommunen jämfört med en plats på särskilt boende, säger rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor i geriatrisk allmänmedicin vid Karolinska Institutet och knuten till forskarnätverket Swedish Brain Power.
Andelen demenssjuka personer som återfinns på ett särskilt boende har minskat markant sedan år 2000.
– Då beräknades ca 75 000 demenssjuka ha plats på ett särskilt boende. Motsvarande siffra för 2012 var ca 65 000, trots att det då fanns 55 000 fler personer med demenssjukdom, säger Anders Wimo till Svenskt Demenscentrum.
Anhöriga drar alltså ett allt större lass och de uppskattade värdet av deras insatser står för en växande andel av samhällskostnaderna för demenssjukdomar. Merparten, 78 procent enligt Socialstyrelsens huvudalternativ, ligger dock fortfarande på kommunen, i form av hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende.
Att samhällets totala kostnader för demenssjukdomar har ökat trots att kostnaderna per demenssjuk person minskat beror helt enkelt på att fler drabbas av demens. År 2000 beräknas 133 000 personer ha haft en demenssjukdom. Motsvarande siffror för åren 2005 och 2012 var 142 200 respektive 158 000. Utvecklingen överraskar inte Anders Wimo.
– Vi vet sedan länge att ju längre vi lever desto fler kommer att drabbas av demens. På senare tid har det dock publicerats en handfull tunga internationella studier som tyder på att nyinsjuknade i demens minskar något i varje åldersklass, kanske beroende på livsstilsförändningar att förebyggande insatser börjar ge resultat. Men det finns också studier som pekar åt motsatt håll, säger han.
Hur som helst ligger stora utmaningar framför oss. Under 2020-talet börjar den talrika 1940-talistgenerationen nå 80-årsåldern, då kommer antalet demenssjuka att öka kraftigt.
– Det kommer innebära en stor påfrestning och utmaning för äldreomsorg och sjukvård. För att klara den, behövs mer pengar till demensforskningens alla aspekter från grundforskning, diagnos, behandling, epidemiologi, ekonomi till vård och omsorg, säger Anders Wimo.
Magnus Westlander
Ladda ned rapport från Socialstyrelsens
webb » (nytt fönster)
Läs mer på Swedish Brain Powers
webb » (nytt fönster)
Gå med oss i Almedalen – för ett demensvänligt samhälle
Är du på Gotland under Almedalsveckan? Anslut dig då till vår promenad för ett demensvänligt samhälle. Den äger rum tisdagen den 1 juli och arrangörer är Svenskt Demenscentrum, Alzheimerfonden, 1,6 och 2,6 miljonerklubben.
Vi samlas kl 10.00 vid Lasarettsgatan/Snäckgärdsvägen i Visby och vandrar tillsammans ned mot Hamnplan. Jane Lindell Ljunggren (från SVT:s serie "Världens bästa äldreboende"), Alexandra Charles (grundare av 1,6 miljonerklubben) och Wilhelmina Hoffman (chef för Svenskt Demenscentrum) kommer att vara på plats. Gå med du också och visa ditt stöd! Alla är välkomna.
Om du inte kan delta
Mejla ditt namn och din bostadsort till oss senast den 20 juni så ser vi till att du finns med på banderollerna som bärs på promenaden: my.olsson@demenscentrum.se
Vi samlas kl 10.00 vid Lasarettsgatan/Snäckgärdsvägen i Visby och vandrar tillsammans ned mot Hamnplan. Jane Lindell Ljunggren (från SVT:s serie "Världens bästa äldreboende"), Alexandra Charles (grundare av 1,6 miljonerklubben) och Wilhelmina Hoffman (chef för Svenskt Demenscentrum) kommer att vara på plats. Gå med du också och visa ditt stöd! Alla är välkomna.
Om du inte kan delta
Mejla ditt namn och din bostadsort till oss senast den 20 juni så ser vi till att du finns med på banderollerna som bärs på promenaden: my.olsson@demenscentrum.se
Demensförbundet fyller 30 år
...
Demensförbundet startades 1984 och är idag Sveriges största organisation för demenssjuka personer och deras anhöriga. Många av förbundets 11 000 medlemmar gör ett ovärderligt ideelt arbete lokalt. Totalt finns 130 demensföreningar, runt om i landet, som arrangerar olika aktiviteter och ger råd och stöd till demenssjuka och deras anhöriga.
Svenskt Demenscentrum gratulerar 30-åringen på födelsedagen.
Demensförbundet startades 1984 och är idag Sveriges största organisation för demenssjuka personer och deras anhöriga. Många av förbundets 11 000 medlemmar gör ett ovärderligt ideelt arbete lokalt. Totalt finns 130 demensföreningar, runt om i landet, som arrangerar olika aktiviteter och ger råd och stöd till demenssjuka och deras anhöriga.
Svenskt Demenscentrum gratulerar 30-åringen på födelsedagen.
Bloggar om att leva med demens
Den som drabbas av demens har ofta behov av att tala om sin livssituation, det gäller även familjemedlemmar och andra anhöriga. En del väljer att förmedela sina erfarenheter och upplevelser till andra via nätet. Vi har samlat ett antal bloggar, personliga berättelser om glädje och sorg och om hur det är att leva med demenssjukdom.
Inspirationsfilm om att leda en samtalsgrupp
Du behöver varken vara kunnig eller ens intresserad av idrott för att leda en fotbollsträff för personer med demenssjukdom. Det visar den inspirationsfilm som Svenskt Demenscentrum tagit fram och som kan ses på webben.
Filmen är drygt sex minuter lång och ger tips och råd som är användbara även för andra samtalsteman.
I Malmö har flera äldreboenden arrangerat fotbollsträffar för personer med demenssjukdom. Fotboll har visat sig vara ett utmärkt tema för att locka fram minnen och skapa glädje och gemenskap. De "minnesväckare" som använts under träffarna – bl a fotboll, halsdukar och gamla fotografier – lånas ut gratis av Malmö idrottsmuseum genom ett samarbete med Svenskt Demenscentrum.
Hejaramsor och andra minnesväckare kan även laddas ned från www.demenscentrum.se/Fotbollsminnen. Här kan man även beställa bildpaket, få tips hur man sätter ihop en egen "fotbollsväska" och, alltså, se inspirationsfilmen.
Filmen är drygt sex minuter lång och ger tips och råd som är användbara även för andra samtalsteman.
I Malmö har flera äldreboenden arrangerat fotbollsträffar för personer med demenssjukdom. Fotboll har visat sig vara ett utmärkt tema för att locka fram minnen och skapa glädje och gemenskap. De "minnesväckare" som använts under träffarna – bl a fotboll, halsdukar och gamla fotografier – lånas ut gratis av Malmö idrottsmuseum genom ett samarbete med Svenskt Demenscentrum.
Hejaramsor och andra minnesväckare kan även laddas ned från www.demenscentrum.se/Fotbollsminnen. Här kan man även beställa bildpaket, få tips hur man sätter ihop en egen "fotbollsväska" och, alltså, se inspirationsfilmen.
Använd smärtplåster med försiktighet
Det är inte ovanligt att demenssjuka personer blir ordinerade smärtplåster av olika anledningar. En sjuksköterska kontaktade Svenskt Demenscentrum för att upplysa om vissa risker vid användningen.
Hon berättade om en boende som använder Fentanylplåster. Personalen växlar mellan att sätta plåstret på ryggen och framtill över bröstet. Personen ifråga petade av plåstret på bröstet, tog det i munnen och satt och tuggade på det. Som tur var uppmärksammade personalen vad som hände. Personen fick åka till sjukhus för observation.
Sjuksköterskan berättade att, som en följd av det inträffade, sätter man numera smärtplåster endast på ryggen och fäster med Opsite för att göra det svårare att ta av. En bra idé, tycker vi på Svenskt Demenscentrum men betonar att samtycke från patienten först måste inhämtas.
Hon berättade om en boende som använder Fentanylplåster. Personalen växlar mellan att sätta plåstret på ryggen och framtill över bröstet. Personen ifråga petade av plåstret på bröstet, tog det i munnen och satt och tuggade på det. Som tur var uppmärksammade personalen vad som hände. Personen fick åka till sjukhus för observation.
Sjuksköterskan berättade att, som en följd av det inträffade, sätter man numera smärtplåster endast på ryggen och fäster med Opsite för att göra det svårare att ta av. En bra idé, tycker vi på Svenskt Demenscentrum men betonar att samtycke från patienten först måste inhämtas.
Vad vill partierna med demensvården?
Den 14-15 maj hålls Svenska Demensdagarna för femtonde gången. Evenemanget lockar allt fler och till Karlstad väntas i år drygt 1500 deltagare.
Förutom en rad spännande föreläsningar ställs representanter från sju politiska partier mot väggen under rubriken Om ni får makten, hur mycket bättre blir demensvården då?
Debatten hålls på onsdag, kl 15.30, och leds av Wilhelmina Hoffman och Karin Lindgren. Partierna representeras av:
- Lena Hallengren, S, riksledamot och vice ordf. socialutskottet
- Elisabeth Kihlström, KD, landstingsfullmäktige Värmland
- Marianne Kjellin, M, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
- Jane Larsson C, landstingsråd Värmland
- Agneta Luttropp MP, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
- Eva Olofsson, V, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
- Marianne Åhman, FP, kommunstyrelsen, Sunne kommun och landstingsfullmäktige
Förutom en rad spännande föreläsningar ställs representanter från sju politiska partier mot väggen under rubriken Om ni får makten, hur mycket bättre blir demensvården då?
Debatten hålls på onsdag, kl 15.30, och leds av Wilhelmina Hoffman och Karin Lindgren. Partierna representeras av:
- Lena Hallengren, S, riksledamot och vice ordf. socialutskottet
- Elisabeth Kihlström, KD, landstingsfullmäktige Värmland
- Marianne Kjellin, M, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
- Jane Larsson C, landstingsråd Värmland
- Agneta Luttropp MP, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
- Eva Olofsson, V, riksdagsledamot och ledamot socialutskottet
- Marianne Åhman, FP, kommunstyrelsen, Sunne kommun och landstingsfullmäktige
Två alzheimerforskare prisas
Silviahemmets forsknings- och utbildningsstipendium 2014 har tilldelats professor Agneta Nordberg. Hon var en av två alzheimerforskare som fick ta emot pris ur Drottningens hand på Silviahemmets stora inspirationsdag i Stockholm.
Agneta Nordberg är överläkare och professor vid Karolinska institutet. Som en av de första forskarna i världen lyckades hon med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor.
Prisjuryn lyfter fram Agneta Nordberg djupa engagemang för patienter med demenssjukdom och att hon mycket framgångsrikt bidragit till att öka kunskapen om Alzheimers sjukdom och dess förstadier, något som har stor betydelse för bland annat utveckling av nya läkemedel.
Under inspirationsdagen på Hotel Hilton fick även Niklas Mattsson ta emot "Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”. Bakom det nyinstiftade priset, på 125 000 kr, står Alzheimerfonden. Niklas Mattssons är 34 år och fick 2011 pris för "bästa doktorsavhandling". Han är verksam i San Francisco och forskar bland annat om s.k. biomarkörer och förbättrad diagnostik.
Agneta Nordberg är överläkare och professor vid Karolinska institutet. Som en av de första forskarna i världen lyckades hon med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor.
Prisjuryn lyfter fram Agneta Nordberg djupa engagemang för patienter med demenssjukdom och att hon mycket framgångsrikt bidragit till att öka kunskapen om Alzheimers sjukdom och dess förstadier, något som har stor betydelse för bland annat utveckling av nya läkemedel.
Under inspirationsdagen på Hotel Hilton fick även Niklas Mattsson ta emot "Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”. Bakom det nyinstiftade priset, på 125 000 kr, står Alzheimerfonden. Niklas Mattssons är 34 år och fick 2011 pris för "bästa doktorsavhandling". Han är verksam i San Francisco och forskar bland annat om s.k. biomarkörer och förbättrad diagnostik.
Professor Agneta Nordberg (mitten) tilldelas Silviahemmets forsknings- och utvecklingsstipendium 2014.
Niklas Matsson tar emot "Drottning Silvias
pris till en ung alzheimerforskare".
Första boken om demens för biståndshandläggare
I mitten av maj ger Svenskt Demenscentrum ut Om demenssjukdom för biståndshandläggare. Det är den första i en serie av sex handböcker som vänder sig till olika målgrupper inom vård och omsorg.
Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till de avgiftsfria webbutbildningarna Demens ABC plus.
Biståndshandläggaren har en nyckelroll i vårdkedjan. Arbetet är många gånger komplicerat, särskilt när det gäller att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Om demenssjukdom för biståndshandläggare tar upp hur gällande lagstiftning kan förenas med god etik i det praktiska arbetet.
Boken innehåller även fakta om de vanligaste demenssjukdomarna samt tips och råd vid bland annat bemötande, anhörigkontakter och uppföljning. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.
Om demenssjukdom för biståndshandläggare kostar 179 kr och kan beställas här ».
Nästa handbok i serien Om demenssjukdom vänder sig till personal inom hemtjänsten. Utkommer i augusti.
Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till de avgiftsfria webbutbildningarna Demens ABC plus.
Biståndshandläggaren har en nyckelroll i vårdkedjan. Arbetet är många gånger komplicerat, särskilt när det gäller att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Om demenssjukdom för biståndshandläggare tar upp hur gällande lagstiftning kan förenas med god etik i det praktiska arbetet.
Boken innehåller även fakta om de vanligaste demenssjukdomarna samt tips och råd vid bland annat bemötande, anhörigkontakter och uppföljning. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.
Om demenssjukdom för biståndshandläggare kostar 179 kr och kan beställas här ».
Nästa handbok i serien Om demenssjukdom vänder sig till personal inom hemtjänsten. Utkommer i augusti.
