Senaste nytt

19 mar 2021

Frågor och svar om MoCa  

 ARBETA MED DEMENS

Många hör av sig till Svenskt Demenscentrum med frågor om MoCa, ett bedömningsinstrument som används i många demensutredningar. Här besvarar vi några vanligt återkommande frågor. 

 

Vad är MoCa?
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett bedömningsinstrument framtaget för misstänkt demenssjukdom. Det används för att utvärdera olika kognitiva funktioner, till exempel minne, språklig förmåga och rumsorientering. Socialstyrelsen förordar MoCa i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos då tillståndet har måttlig svårighetsgrad. I de nationella riktlinjerna har MoCa prioritet 5.

Varifrån kan man ladda ned MoCa?
Det kan laddas från MoCa:s officiella webbplats – www.mocatest.org – och finns på en rad olika språk, däribland svenska (senaste versionen 8.1).

Varför är det inte längre tillgängligt på Svenskt Demenscentrums webb?
Den kanadensiska Neurologen Ziad Nasreddine, som utvecklat och äger rättigheterna till MoCa, ställer numera krav på certifiering för att få tillgång till MoCa. För att bli certifierad behöver man gå en webbaserad utbildning, först därefter får man ladda ned instrumentet från MoCa:s webbplats. Utbildningen är på engelska, tar ca en timme och kostar 125 US dollar/pers. Grupprabatter finns.

Finns inga utbildningar på svenska?
Region Skåne har tagit fram en bra instruktionsfilm om hur MoCa kan användas. Men det finns inga svenska utbildningar för att bli MoCa-certifierad.

Görs inga undantag för certifieringen?
Jo, neuropsykologer kan ladda ned MoCa utan att vara certifierade. Det gäller även psykiatriker, geriatriker och neurologer med minst ett år som post doc bakom sig. Andra yrkesgrupper kan ladda ned MoCa om man utlovar att slutföra certifieringen före ett visst datum. Datumet har flera gånger flyttats fram i tiden på grund av pandemin (den 21 april gällde 1 juni som slutdatum).

Hur gör man för att bli certifierad?
Gå in på www.mocatest.org och skapa ett användarkonto. Sedan kan du påbörja utbildningen för certifiering.

 

Vad är MoCa?
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett bedömningsinstrument framtaget för misstänkt demenssjukdom. Det används för att utvärdera olika kognitiva funktioner, till exempel minne, språklig förmåga och rumsorientering. Socialstyrelsen förordar MoCa i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos då tillståndet har måttlig svårighetsgrad. I de nationella riktlinjerna har MoCa prioritet 5.

Varifrån kan man ladda ned MoCa?
Det kan laddas från MoCa:s officiella webbplats – www.mocatest.org – och finns på en rad olika språk, däribland svenska (senaste versionen 8.1).

Varför är det inte längre tillgängligt på Svenskt Demenscentrums webb?
Den kanadensiska Neurologen Ziad Nasreddine, som utvecklat och äger rättigheterna till MoCa, ställer numera krav på certifiering för att få tillgång till MoCa. För att bli certifierad behöver man gå en webbaserad utbildning, först därefter får man ladda ned instrumentet från MoCa:s webbplats. Utbildningen är på engelska, tar ca en timme och kostar 125 US dollar/pers. Grupprabatter finns.

Finns inga utbildningar på svenska?
Region Skåne har tagit fram en bra instruktionsfilm om hur MoCa kan användas. Men det finns inga svenska utbildningar för att bli MoCa-certifierad.

Görs inga undantag för certifieringen?
Jo, neuropsykologer kan ladda ned MoCa utan att vara certifierade. Det gäller även psykiatriker, geriatriker och neurologer med minst ett år som post doc bakom sig. Andra yrkesgrupper kan ladda ned MoCa om man utlovar att slutföra certifieringen före ett visst datum. Datumet har flera gånger flyttats fram i tiden på grund av pandemin (den 21 april gällde 1 juni som slutdatum).

Hur gör man för att bli certifierad?
Gå in på www.mocatest.org och skapa ett användarkonto. Sedan kan du påbörja utbildningen för certifiering.

8 mar 2021

Digitalt test ska förbättra diagnostik 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

En ny app ska förbättra diagnostik av demens och annan kognitiv svikt. Genom att personer testar sig hemma framför datorn eller surfplattan ska tiden för minnesutredningar förkortas.

Normalt sett påbörjas en minnesutredning (demensutredning) efter ett läkarbesök, oftast på en vårdcentral. Utredningen omfattar bland annat tester av kognitiva förmågor, medicinska undersökningar och hjärnröntgen. I regel tar det mer mer än en månad innan en diagnos kan ställas.

Med den nya appen Minnesmottagningen ska denna process påskyndas. Genom att patienten utför vissa tester hemma, kanske med stöd anhöriga, får läkaren tillgång till värdefull information för utredningen redan innan den har startat.

– Det handlar inte om att diagnosticera patienter via appen utan att ge läkare bättre beslutsunderlag för att kunna ställa en korrekt diagnos snabbare, betonar Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat appen i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.

Börjar med sju frågor

Appen innehåller sju inledande frågor som ger svar på om det finns en ökad risk för minnesstörning och därmed en anledning till vidare bedömning. Om så är fallet, kan personen logga in och genomföra steg 2 som bland annat omfattar ett nyutvecklat kognitivt test. Det har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, se länk nedan.

För en analys av steg 2 får personen i dag betala 389 kr. Men Rikard Forsman säger att siktet är inställt på att göra Geras Solutions till en digitial vårdgivare som följer regionernas ordinarie sjukvårdstaxa. Han menar att primärvården, där de flesta demensdiagnoser ställs, bör kunna ha en stor nytta av appen.

Försök i primärvården startar också snart i Region Halland. Det ska utvärderas av Högskolan i Halmstad. Även i Region Värmland och Västra Götalandsregionen ska appen testas och utvärderas.

Tryggare att testa sig hemma

– Vi tror att man även kan nå delvis nya målgrupper med digitala testningar. Det finns fortfarande ett stigma kring kognitiva sjukdomar och många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, ser med tillförsikt på utvecklingen av digitala test.

– Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos sparar både onödigt lidande och ekonomi, säger hon.

Magnus Westlander

Normalt sett påbörjas en minnesutredning (demensutredning) efter ett läkarbesök, oftast på en vårdcentral. Utredningen omfattar bland annat tester av kognitiva förmågor, medicinska undersökningar och hjärnröntgen. I regel tar det mer mer än en månad innan en diagnos kan ställas.

Med den nya appen Minnesmottagningen ska denna process påskyndas. Genom att patienten utför vissa tester hemma, kanske med stöd anhöriga, får läkaren tillgång till värdefull information för utredningen redan innan den har startat.

– Det handlar inte om att diagnosticera patienter via appen utan att ge läkare bättre beslutsunderlag för att kunna ställa en korrekt diagnos snabbare, betonar Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat appen i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.

Börjar med sju frågor

Appen innehåller sju inledande frågor som ger svar på om det finns en ökad risk för minnesstörning och därmed en anledning till vidare bedömning. Om så är fallet, kan personen logga in och genomföra steg 2 som bland annat omfattar ett nyutvecklat kognitivt test. Det har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, se länk nedan.

För en analys av steg 2 får personen i dag betala 389 kr. Men Rikard Forsman säger att siktet är inställt på att göra Geras Solutions till en digitial vårdgivare som följer regionernas ordinarie sjukvårdstaxa. Han menar att primärvården, där de flesta demensdiagnoser ställs, bör kunna ha en stor nytta av appen.

Försök i primärvården startar också snart i Region Halland. Det ska utvärderas av Högskolan i Halmstad. Även i Region Värmland och Västra Götalandsregionen ska appen testas och utvärderas.

Tryggare att testa sig hemma

– Vi tror att man även kan nå delvis nya målgrupper med digitala testningar. Det finns fortfarande ett stigma kring kognitiva sjukdomar och många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, ser med tillförsikt på utvecklingen av digitala test.

– Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos sparar både onödigt lidande och ekonomi, säger hon.

Magnus Westlander

Forskning om appen Minnemottagningen
1 mar 2021

Nya Demens ABC lanserad 

 UTBILDNING

Svenskt Demenscentrum har släppt en ny version av Demens ABC, den avgiftsfria webbutbildningen som drygt 150 000 personer genomfört. Främsta målgrupp är som tidigare personal inom vård och omsorg.

Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.

Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.

Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).

Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.

Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.

Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).

18 feb 2021

Positivt test av kognitiva test för utrikes födda 

 ARBETA MED DEMENS

Vid kognitiva utredningar av utrikes födda personer finns särskilda utmaningar. En undersökning vid Region Skåne tyder på att det mångkulturella testbatteriet MCE kan bidra till bättre utredningar.

MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester:

  • RUDAS
  • Recall of Picture Test
  • Supermarket Fluency
  • Clock Reading Test.

Bakom MCE står Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar som, tillsammans med fyra specialistminnesmottagningar i Region Skåne, tagit fram den nya rapporten Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning.

Bättre än traditionella tester

I rapporten jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda

De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE  påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.

Lägre andel fick demensläkemedel 

Andra skillnader som framkom i undersökningen:

  • Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
  • Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda. 

Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.

En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
 

MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester:

  • RUDAS
  • Recall of Picture Test
  • Supermarket Fluency
  • Clock Reading Test.

Bakom MCE står Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar som, tillsammans med fyra specialistminnesmottagningar i Region Skåne, tagit fram den nya rapporten Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning.

Bättre än traditionella tester

I rapporten jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda

De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE  påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.

Lägre andel fick demensläkemedel 

Andra skillnader som framkom i undersökningen:

  • Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
  • Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda. 

Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.

En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
 

17 feb 2021

Se webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg – för att utveckla personcentrerad omvårdnad hölls den 15 februari och lockade över 700 deltagare. Här kan du ta del av inspelningen.

I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.

Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.

 

I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.

Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.

 

PDF från webbinariet (Frida Nobel)
12 feb 2021

Silviahemmet fyller 25 år 

 UTBILDNING

Silviahemmet fyller 25 år den 14 februari på Alla hjärtans dag. Hjärtliga gratulationer från Svenskt Demenscentrum.

Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o  för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.

Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.

Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.

Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.

Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o  för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.

Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.

Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.

Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.

21 jan 2021

Alzheimerfonden delar ut rekordbelopp till forskare 

 FORSKNING

Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Alzheimerfonden i år skjuta till 42 miljoner kronor till svensk alzheimerforskning, Beloppet är det största som insamlingsorganisationen delat ut.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

15 jan 2021

Positivt resultat från läkemedelsförsök 

 FORSKNING

Försök visar att antikroppen Donanemab är kopplad till en långsammare försämring av kognitiva funktioner hos personer med Alzheimers sjukdom.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

18 dec 2020

Snabbtestning införs 

 ARBETA MED DEMENS

Igår meddelade regeringen att en överenskommelse träffats med SKR som innebär att storskalig testning av covid-19 kan inledas inom kort.

Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.

De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.

Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.

De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.

16 dec 2020

Coronakommissionen pekar på brister inom äldreomsorgen 

 ARBETA MED DEMENS FAKTA OM DEMENS

Sverige har inte lyckats skydda de äldre under pandemin. Den främsta orsaken till det är strukturella problem som gjort verksamheter oförberedda och illa rustade att klara en pandemi. Detta konstaterar den coronakommission som regeringen tillsatte i somras för att granska myndigheternas hantering av smittspridningen inom äldreomsorgen. Igår presenterade kommissionen sitt första delbetänkande.

Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Ökad medicinsk kompetens behövs

Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.

Tillräcklig bemanning på demensboenden

Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.

Nya utredningar om stärkt äldreomsorg

Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.

– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.

Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »

Christina Nemell

Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Ökad medicinsk kompetens behövs

Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.

Tillräcklig bemanning på demensboenden

Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.

Nya utredningar om stärkt äldreomsorg

Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.

– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.

Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »

Christina Nemell