Fler än 57 miljoner människor i världen lever med en demenssjukdom. Antalet förväntas öka och därmed demenssjukdomarnas globala kostnader som redan beräknas uppgå till hissnande 13 biljoner kronor årligen enligt WHO. Ännu finns inget botemedel men forskningen om livsstilens och levnadsförhållandenas betydelse för uppkomsten av demenssjukdom har gett ny viktig kunskap.
– Vi vet idag mer än någonsin tidigare om vad som påverkar risken för demens, och dessa riktlinjer omsätter den kunskapen i praktisk handling, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett pressmeddelande som publicerade i samband med att WHO offentliggjorde sina uppdaterade riktlinjer: Risk reduction of cognitive decline and dementia: WHO guidelines, second edition.
Tydliga tillämpbara rekommendationer
– Länder har nu tydliga, evidensbaserade rekommendationer som de omedelbart kan börja tillämpa för att skydda människors kognitiva hälsa, fortsätter Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus.
WHO menar, och hänvisar till den senaste forskningen, att uppemot 45 procent av risken för demenssjukdom är kopplat till påverkbara faktorer som kan bidra till att förebygga eller skjuta upp insjuknandet. Exempel på sådana riskfaktorer är alkohol, fysisk aktivitet, kost, övervikt, rökstopp, högt blodtryck, blodfetter, diabetes, depression och hörselnedsättning. Samtliga dessa ingick i WHO:s riktlinjer från 2019.
Luftföroreningar – ny riskfaktor
Ny riskfaktor i de senaste uppdaterade riktlinjerna är luftföroreningar. WHO menar att det nu finns tydlig evidens för att en minskad exponering för luftföroreningar minskar risken för kognitiv svikt och demenssjukdom.
Kognitiv träning och deltagande i sociala aktiviteter är rekommendationer som WHO betonar mer än tidigare. Ett aktuellt svenskt exempel på detta är Kognitiv stimuleringsterapi (KST) som Svenskt Demenscentrum arbetar med att sprida i landet. Läs mer här.
Risk reduction of cognitive decline and dementia: WHO guidelines, second edition, kan laddas ned från WHO:s webb (nytt fönster)